ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.04 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--nämber-ab.2) ↗

nämber2

adv.(adverb)
Lemgram: fsvm--nämber..ab.2
Andra poster med uppslagsordet »nämber» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

nämaravskrnämarenämmarenemernemarenärmeernärmbirnämpstnämbstnämastnämmastnämpmastnämistnemest
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
komp. och prep. samt nämst nämsth PMSkr 210 . STb 2: 591 14913: 466 15004: 285 1512. närmst HLG 1: 133 1491

komp. och prep. samt nämst (nämsth PMSkr 210 . STb 2: 591 (1491), 3: 466 (1500), 4: 285 (1512). närmst HLG 1: 133 (1491)), superl. motsv. posit. när. L. I. komp. A) adv. 1) närmare. om rum

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nämar SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . nämare SD NS 3: 331 ( 1418) ; Mecht 199 ; MP 4: 173 ; GU C 20 s. 113 . nämmare Mecht 22 . nämere ib 235 . nemer BSH 5: 271 (1508, H. Gadh) . nemare Uppl Lagmansdomb 84, 90 (1493). närmeer RP 2: 116 ( 1386) . närmer ib 124 ( 1386) . närmbir SpV 85 . Se Sdw 2: 1274), nämpst SkrtUppb 135 . nämbst KTb 49 ( 1422) . nämast MP 4: 219 . nämmast STb 1: 56 (1476); SJ 2: 40 ( 1478) . nämpmast STb 2: 184 (1466). nämarst(h) MP 5: 27, 227 . nämist SD NS 3: 247 ( 1417) . nemest

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. komp. och prep. samt nämst (nämsth PMSkr 210 . STb 2: 591 (1491), 3: 466 (1500), 4: 285 (1512). närmst HLG 1: 133 (1491)), superl. motsv. posit. när. L. I. komp. A) adv. 1) närmare. om rum. Se Sdw 2: 1275. siälen astundade mykit gaa nämare Mecht 199 . " tha wil jak flyttia min bodastadh färmär hälder än nämär " MP 4: 247 . 3) närmare. li andlig mening. thär fore waro hedhningane the som throdho j christum, christo närmbir a kompne, än christi frändhir SpV 85 . - om släktskap. ingen fandz nemare skill man Uppl Lagmansdomb 84 (1493). ib 90 ( 1493) . B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. närmae. stundom ställt efter tillhörande subst. RP 2: 116, 124 (1386). SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . clostridh fik . . . eth marklandh oc eno örtogh nämare söddra ändanom i bynom ib 331 (1418). ena gardz tompt liggiandis bak fore meydenborgx gardh nämber clostreno KTb 82 ( 1442) . tha är mit hiärta tik mykit nämmare Mecht 22 . ib 235 . tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena MP 4: 173 . iste est citerior mihi han är mik nämare GU C 20 s. 113 . II superl. A) adv. 1) näst, närmast. om rum. vppe aar som här nämbst forscrifwat staar KTb 49 ( 1422) . " är sama huset belegit nämmast viidh almenningx gatwne " SJ 2: 40 ( 1478) . hwilken som lather til lego sin aker äller jord herrom äller them som nämsth haffwa thär sina jordh: then älskar sin skadha. oc gör sig trätto PMskr 210. 2) näst, närmast. om tid. j viii ar nw närmst förliden HLG 1: 133 (1491).
  2. 3)närmast. " i andlig mening. han haffuir sik giffuit til ath närmarst vmgha medh ihesu christo ok är tha färmast fran honum " MP 5: 27 . - om släktskap. MP 4: 219 . huilke . . . dandemen . . . nemest skylde ware brnit pa hennis möderne STb 2: 591 (1491). B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. näst. närmast. 1) om rum. II örisland iordh . . . liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nmist solenne SD NS 3: 247 ( 1417) . STb 1: 56 (1476), 2: 184 (1486), 3: 466 (1500). the huss nemest gathen är ib 4: 255 (1512).
  3. 2)näst, närmast. om tid. oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir, närmarsth thera paschom MP 5: 227 . 3) näst, närmast. i andlig mening. at han (ɔ evangelisten Johannes) til siälinna är wphögdher näst the hälgha manna siäla, som nämpst äru ihesu christo SkrtUppb 135 .

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.