ORDBOK · NÄMBER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

nämber2

adv.(adverb)
Lemgram: fsvm--nämber..ab.2
Andra poster med uppslagsordet »nämber» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

nämbirnämernämmernämbrenämarenämärenämmärenämerenämarennämennärmernermernärmeernärmenämpst
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
komp

komp

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

nämbir KL 183, 263 ; Bo 32 ; Bir 1: 125, 2: 2, 94, 3: 101, 425, 4: 10 . nämer RK 3: 27, 362, 2086, 2087 . nämer ib 2128, 3754. nämmer MB 2: 156 ; TK 273 . nämbre Ansg 179 . nämare MB 2: 212 ; Su 208 ; RK 3: 1716, 2156 . nämäre Bo 128 . nämmäre FM 186 ( 1504) . nämere MB 2: 211 ; LfK 111 . nämaren RK 3: 637, 2152, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . nämen Lg 3: 319 . närmer Bil 264, 272 ; KL 318 ; Bir 1: 289, 2: 280 . nermer Bil 273 ; RK 1: 1385 . närmeer MB 1: 62 ; Bir 3: 462, 4: 128 . närme Bir 4: (Dikt) 224 ; SD NS 2: 222 ( 1409) . närmar ib 1: 139 ( 1402) ), nämpst

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. komp. och prep., samt nämst (nämsth LB 9: 113 . JP 87 . nämast Ans 251. nämarsth S NS 2: 88 (1409)), superl. motsv. posit. när. I komm. A) adv.
  2. 1)närmare om rum somlika san jak nykit nämbre, oc somlika lankt fiärre standande Ansg 179 . gik närmer Bil 272 . " bödh anum närmr ganga ib. com nerer " ib 273 . Bir 1: 125, 3: 101 . Lg 667 . Su 208 . RK 3: 27, 637, 1716, 2086, 2087, 2152, 2156, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir, än wppa ena twära span Bir 4: 10 . " otallelike hälghe mn. somlike närmer. ok somlike fiärmr. sato alt vmkring han " KL 318 .
  3. 2)närmare. om tid. at nämir ledh aat dödhenom Bo 32 . " thäs nämen dödhen nalkades " Lg 3: 319 .
  4. 3)adv.närmae. " i andlig mening. tha är then hälghe ande närmeer mz sin inskiutils oc diäfwlin fiämeer " Bir 4: 128 (ordet kan till betydelsen här fattas ss adj.). thet eders herredömä ey nämmär trädher i then dagtingen F 186 (1504). thäs nämäre ok innerlickare thu älskar fatikdomen Bo 128 . om slägtskap. honum nämbir skyld Bir 2: 32 . MB 2: 211, 212 . B) prep. med dt. (el. li dess ställe ack.). närmare. stundom stäldt efter tillhörande subst. " the for:da jordhin ligger . . . näst lassa sweenssons aker, närmare solinne (d. v. s. mera i söder) " SD NS 1: 139 ( 1402) . byggia nämbir watneno Kl 263. Bir 5: 135 . " hon nalkas gudhi närmer " ib 1: 289 . " thw skalt lnämbir nalkas dyäflnom än gudhi " ib 2: 94 . " nalkas the närmer miskund än pino ib 280. nalkades archebiscopen nämmer grafvena " TK 273 . " striddo the hwars thera hand nämbir skulle koma glas cirklenom " Bir 3: 425 . S Ns 2: 222 (1409). skulo them ey nermer koma RK 1: 1385 . " honum nämer gaa ib 3: 362. " ib 2128, 3754 . MP 2: 144 . vppa sacristie tomptene . . . the ther närme är sancti laurencii kirkio SD NS 2: 222 ( 1409) . " swa myklo nämbir (vicinior et propinquir) war guþ hanom Kl 183. at thu skulde wardha siälwom gudhi näre än the " Bir 4: (Dkt) 224 . " at tw skulle närmeer vara konugenom än diäfulin " ib 3: 462 . " waro oc nakre andre smaa brwnna oc källor nämmer mwren Mb 2: 156. " Bil 264 . MB 1: 62 (på de sju senast anförda ställena kan ordet till etdelsen fatts ss adj.). II. superl. A)
  5. 1)näst, närmast. om rum. the cristna män, som . . . närmast bygdho Ansg 251 . " som är nämsth tilförna standher bescriffwith " LB 9: 113 .
  6. 2)närmast. " om slägtskap the . . . som nämpst waro athkompne " JP 87 . B) prep. ed dat. el. i dess ställe ack. näst, närmast. om rum. nämarsth swhra lanzlwthenom S NS 2: 88 (1409). aldra nämast almanna gatuna SJ 159 ( 1447) . Jfr när, näst.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.