Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (36)

1. L.
2. 1)människa. " ängin creatur ey ängil ok ey man (Bir människia) var ödhmiukare än ika " Nio kap ur Bir 27 . christus är man wordhen Mecht 233 . jnde mannen som är sielen SvKyrkobr (Lucid B) 145 . SpV 325 . all lthänna wärldzligha wälbyrdoghetin är hällir tillggiande gambla mannenom än them nya (magis vetusto homini quam novo) SpV 426 . Prosadikter (Barl) 48 . SvB 329 (b. av 1500-t.). the hälga kyrkia, thz är allas cristna mannas samqvämdh JMÖ 87 . all kar ther i strömmen . . . äre all ny affuerke oc ey warit aff alder ower manne minne HSH 14: 68 (1525? Brask, möjl. att fatta som ett ord). - vuxen el. till mogen ålder kommen människa. Jfr under 2. the til the (ɔ barne) komo til mantz elle the sungo theris första messo STb 2: 302 ( 1488) . " giffue barnomen ther affh xvi (16) mark tiil kosth hwarth aar thil the komma til manna fförstondh och synne " SJ 2: 285 ( 1495) . STb 5: 77 (1515). - åtföljt av ordningstal betecknande den ordning i vilken människor räknas vara besläktade med varandra. swmme lagböger vdtrycke, at fyärdhe man skal ärve met syskyne BSH 5: 101 ( 1506) . ib 228 (1507, nyare avskr.) . - led, generation. gregress andersson . . . war en man nämare en the andra ärffuingen epter benkt michelson Svartb 513 ( 1472) .
3. 2)man, karl. " i motsats till kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknad " SkrtUppb 83 (möjl. att föra till 1). jdeus är en sten . . . vordhen som en mannes twmme PMskr 478. - man, till mogen ålder kommen. lJfr under 1. algot . . . war ey än tha komen thil man älla forstandisle SD NS 3 . 226 (1417). - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), även man ss medlem av ett samhälle, krigare, bonde o. s. v. Se Sdw 2: 1265. jtem salaiärwj iiij mans skogä FMU 4: 94 (omkr. 1455). jtem sarejärwj skoga iij mans deel ib (jfr manz del). erligh och welfornwmpstog man her niels pedersson borgamestare SJ 2: 54 ( 1479) . " hwa annerledis ffordrar . . . ware swa man som then sins herre versta vi vetha " Arnell Brask Biᴵ 33. - man, person. Se Sdw 2: 1265. - sing. koll. i förening med adj. menogher. före meniga mans oc rikesins besta PMskr 134. ib 138 . - man, med framhållande av begrepp som kraft, duglighet, anseende. mykin bläst hafwer thz hornith . . . thz walder at man (B dränger) halder a thy Prosadikter (Karl M) 279 . " ey är thu (ɔ Jesus) större man fore tik än war, forfadhir abraham, ällir prophetane " MP 5: 233 . " lathe mik gudh aldrigh döö wtan ath jach matthe wara man fforskulla thet och alth annath som i mik bevisth haffwin H. Gadh (1500) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh s. 329. 3) äkta man. tho hon wart manne giffuin " Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . til hon til manna . . . eller til brödz kommo kunne SJ 2: 182 ( 1491) (möjl. till 2). nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j manz wal JMPs 393. ib 408 . 4) tjänare, tjänsteman, man. var elskelich radh och man her karll knutsson Mon Dipl Sv 13 ( 1441) .
4. 5)om helig man, helgon. jak thror . . . ok a helgra manna samwäro MP 5: 208 . - i eder. om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357 . - män viti, för isso, i sanning. sonen swaradhe witi män thz weth jak wäl hwat the sighia Prosadikter (Sju vise m B) 215 . - hälghe männen, (allhelgona)litanian. Jfr hälghemän. nar som hälghe männene (litania) läsas Mecht 307 . Jfr aker-, alder-, alders-, almoso-, arbeidis-, badhstovu-, baner-, baners-, banz-, bats-, biärgs-, bo-, borghanz-, braxna-, brudhlöps-, buds-, bugha-, bur-, byggianz-, byggis-, byrdhogh-, bysätis-, bäzte-, böna-, dagsvärke-, dagsvärkis-, dagsvärks-, daghthingis-, drafls-, enlöpis-, fanga-, fiske-, flätio-, folska-, for-, forseo-, forskiäl-, forskiäla-, fortalu-, frakt-, franka-, frankis-, frillo-, frälsis-, fästa-, fästo-, gards-, godh-, gärnings-, hedhers-, hispana-, hiälpis-, hof-, hovuds-, hugningis-, humbla-, hus-, hyt-, hytto-, hälghons-, härads-, härra-, höf-, ilgärdhis-, ilgärningisinnis-, ivir-, ivirvaru-, ivirväldis-, iärnbiärgs-, kirkiosokna-, konung-, koparbiärgs-, krigs-, köp-, köpstads-, ladhugards-, lagh-, lagha-, land-, lands-, lek-, lovans-, luku-, lydhio-, lydhninga-, läns-, mal-, mala-, mals-, midhalders-, mosa-, mälingis-, mälis-, mälnings-, mästar-, mätis-, mäts-, nämdar-, nämningis-, närvaru-, ogärnings-, ogärnings-, ondlivis-, osanningis-, osta-, otro-, oäro-, pram-, prophete-, qvarters-, rads-, radh-, radha-, rans-, renlifnads-, renlivis-, riddara-, rodhirs-, saghu-, sanninga-, sanningis-, sigher-, sighers-, silfbiärgs-, sio-, siättungs-, skat-, skatninga-, skatnings-, skattings-, skedhis-, skip-, skipbrut-, skiptis-, skiäl-, skiäla-, skiäls-, skodhara-, skut-, skyldar-, skyrdha-, skötning-, skötninga-, skötnings-, slots-, släkt-, sokna-, soknabo-, spa-, spetz-, spil-, spila-, spis-, späk-, stads-, styre-, stämninga-, sudher-, svina-, syn-, syna-, syslo-, sädhis-, sämis-, talu-, tavärnis-, tidhans-, tilseo-, tilsynis-, timber-, tro-, trädhis-, trägards-, thiänisto-, thrätto-, umfarnings-, umfärdha-, uplatnings-, utgardhis-, valdgiptis-, vardh-, vidher-, vidherbygningis-, vidherdelis-, vidherdelo-, vidherlags-, vidhervaru-, vin-, vitnis-, väldis-, värio-, värulds-, yrtagards-, äghandis-, ällis-, ämbitis-, ärandis-madher el. man, ävensom fästo-, hälghe-män.