i1
prep. adv. · prep. och adv. L. A) prep. I. med dat., som dock ofta utbytes mot ack. 1) vid rumsbeteckningar, för att uttrycka ett varande e el. inom något, i det inre av något: i. tygade guttorm . . . ad rawid sagde ad magus kak fan en mörding hi enne lasa twnno ATb 1: 29 ( 1454) . " magus kak stod jnne for mins härre nad hi maked pa örebro ib. lgaff honum fore the iordh . . . ok ena ferdinx orthog hi brunvalbodhum ok hi brunvalby ena ferdinx ortogh mina en ij ortogher " SD NS 3: 40 ( 1415) . ib.(preposition · adverb)fsvm--i..e.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)
borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
hi SD NS 3: 40 ( 1415) stod rawid jnne for sitiande retten hi ärbogom ATb 1: 29 ( 1454) . ib. ib 30 ( 1454) . ib. vi i fran j fra ) i gen (j gän SkrtUppb 150 . j göen ATb 1: 233 ( 1465) ), i genom (j gönom PMSkr 524 ), i mot , se mot. *i mädh , i mällom (j mellom FMu 4: 94 (omkr. 1455). i mellam ATb 3: 206 ( 1507) . j lmellan ib 1: l42 (1455); FMU 4: 94 (omir. 1455). emellom SJ 2: 228, 239 (1493). i emellom ib 217 ( 1492) . emillom HSH 13: 114 (1524, Brask)), prep. med gen., dat. el. ack. 1) mellan. om rum. FMU 4: 94 (omkr. 1455). i emellom bade öffre oc nedre almenninx gatner SJ 2: 217 ( 1492) . ib 239 ( 1493) . ATb 3: 206 ( 1507) . - med gen. omedelbart före mällom. Se Sdw. 2: 1242. 3) mellan. om ömsesidigt förhållande. ofta ställt efter tillhörande nomen el. pronomen. oc mädh thesso ärom wy at skilde wm allan thän rekinscap, som os hafuer j mällom farit til thänna dagh FMU 1: 392 ( 1384) . the hafdo enga wrede sigh j mellan ATb 1: 42 ( 1455) . j mällom them är thz hadh GU C 20 (hand 2) s. 25. SJ 2: 239 ( 1493) . " at vetha skelfong emillom floogel oc flogeeld dammask " HSH 13: 114 (1524, Brask). B) adv. *i mällom at *i nu , *i sunder , i sänder (j sändir) adv. L. *i vidh *i vidher? (j wedher),
Källans artikeltext (10 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet av ett varande på ett ställe: på. jak sten sture i gripsholm ridder SvSkr 1: 35 ( 1482) . ffulmyndug på sine moderss wegna och sine modersysters wegna, som hemme j landet äre STb 5: 48 ( 1515) . - med följande ordningstal i uttryck som avse punkt i uppräkning: för. (borgarna försäkrade) i thet forsta ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndyga i bakgren.dher . . . framdeldes . . . ath . . . item ath . . . STb 1: 282 (1481). - i bildl. el. andl. mening: i. kunde her erich jensson bewise före rettin j hustrv annes ögön, ath . . . STb 5: 37 ( 1515) .
- 2)för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. tha är jach nw then j myn egin person som betra schal STb 4: 79 ( 1505) . - i person, personligen. i!UDDA_TECKEN? ᶜ mark . . . som henne framlidne brodher . . . hade bekent j sith ytersta hans fossere skylloger ware, som han sielff j person bekendt hadhe fore rettin STb 4: 60 ( 1505) .
- 3)fiikför att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samlinge el. ett antal: i. wtgiffuet smederne för alt j ene swmo xiij & ij öre STcok Skb 193 (1521-22). claffuus kötmangere tysk j fenekenib 210 (1522-23). ibland. gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löper xxvij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j same pening j theris lön Stock Skb 161 (1520-21). 4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. förnögdes jacob persson iij mark mindre än c samme dag j sith kemmerij Stock Skb 34 (1517). gaffz her anders olsson v marc oc v öre, för tet han gaff för baat, kost och töring, tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan ib 79 (1518). j then sak bleff thenna bok omwänd goda akt Troj 316 . 5) vid tidsbestämningar för att hänföra hågot till en viss tid då det sker: i, under; på. JTb 68 ( 1475) . " hon hade hanom then . . . giffuit j sit ytersta " STb 4: 35 ( 1504) . " her anders hinriksson xx marc til thärepeninga j herredagin til arboga " Stock Skb 80 ( 1518) . ib. birgel . . . ij marck, fore thet han war kogemestere j herredagen ib 81 (1519). ib 189 ( 1521) . lxxx march, som benct kogh med sich hade j findhlandz resan pa stadzsens wegne ib 287 (1489-1533, Skip). ve o ve os fförganghe thän dagen j hwilkom wi warom fföddhe JMPs 249. - utan motsvarande ord i nysvenskan. scal fornempde klärker j hwarie wiku ath halda thre messor KTb 4 ( 1430) . " tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om natten " STb 5: 34 ( 1515) . 6) för att utmärka den tid något varar: i, under. haffuer then, som slog michel skreddere j häll, dagh j tre weker her effter STb 5: 121 ( 1516) .
- 8)för att hänföra en del till det hela: i, av. STb 4: 55 ( 1505) . jagh köpte icke mere än ij lispund j för:ne oxa ib 5: 32 (1514). gaffs monss persson vj marc pa matis bysseskyttes wegna, som matis war honum skyllig; sa myket skal quittes j matisse lön Stock Skb 80 ( 1518) .
- 9)hansi uttryck som angiva varav något består: i. brodir mikel . . . taladhe ti rqwiz om ena stugho . . . som han hanom saalt haffde for xvi mark i eth silffbälte som for ᵈᵉ rawidh wppbar aff hanom ATb 1: 233 ( 1465) . thet, jach ther haffde til bärningx och jach skulle liffua wider j flesk, kookööt, fisk FMU 4: 459 ( 1476) . Stock Skb 77 ( 1518) . " gaffs lasse smet vij march för ij fat jern, ith fat j piil och annith ffathet j jernstengher, stelninge, spila oc annet smide ib 82 (1519). it ffath jern j spiik " ib 123 ( 1520) . it ffat jern i terninga ib. ib 125 ( 1520) . " it fat jern j lenker " ib 157 ( 1520) . " xx lödige marc silffuer j skeder och skaalar " ib 302 (1524, Skip) . - för att beteckna förhållandet mellan det hela och de mindre delar av vilka det består: på. gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löpr xvij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 ( 1520) . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till vilken handlingen el. förhållandet utsäges: i häsnseende till, med avseende på, i. STb 2: 180 ( 1486) . huilken nedersta bodh som är j lengden viij alna jempna ib 3: 416 ( 1499) . " wor herre och höffutizman, som rykit nw haffuer j woldh och wil rykesens besta wyte j then deelin " ib 4: 7 ( 1504) . ib. kreffuitta . . . tackade fore godan klaran rekinschap j myndre och mera ib 43 (1504). - av. Se Sdw 2: 1242. 11) för att beteckna medel el. sätt: med. han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . " ath j matte nempne thöm j nampn STb 4: 131 (1506). thän andra sonen het paris hwlken kallades oc j andro nampne alexander " Troj 35 . - i, med, genom. j achillis makt motthe troyaner draga tilbakak Troj 183 . II. med ack. 1) vi rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre av något: i. - i bildl. el. andl. mening: i. han äggiar människiona . . . altidh til ondan wilis än hänne nödhga j syndinna ondzsko, haffwer han ekke makt SpV 575 . 3) för att uttrycka en riktning: i. ATb 1: 2 ( 1451) , 20 (1454). jngegher . . . oplodh . . . sin gardh . . . medh alle thil läghä hws jordh jnghe wndhen taknä fra ghatwnä och nidher i anä ib 25 ( 1454) .
- 4)för att uttrycka övergång el. förvandling till något: i, till. landsins hyfdhinga hulkin iak wtualde i min lim Nio kap ur Bir 30 . hon (ɔ skeden) war söndir i tw ATb 1: 141 ( 1461) . " jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil " Stock Skb 74 ( 1518) . ib 75 ( 1518) . gaffz jacob slotzmed v mark for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . ib 159 ( 1520) .
- 6)för att uttrycka ett utbytande: emot . . . känne jac . . . mik hafua giort . . . eth jorda skipte fast j fast oc frälst j frelse Svartb 479 ( 1464) .
- 7)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. - för . . . sedan. sit hus . . . som an fordom atthe ok han til foren j faa framliden aar stadenom solt hade STb 4: 63 ( 1505) . - utan motsvarande ord i nysvenskan. liggiende grvnd, som ärlige godemen henne tilskyfft och tilbyt hade j nagra faa dagha til forende STb 4: 96 ( 1505) . - b) tillkommande: i. FMu 4: 454 (1473). claus . . . schulle latha schatta hestana, som mwnchana atte, selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . ib 372 (1498). hinrik swart skal betale ten tysk femtigi mark nw oc l j wor STb 5: 66 ( 1515) . Stock Skb 34 (1517). 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i oc för. swa som han är skyllogher oc skadhelighen som sändher spywth oc skoth i i annerss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. hinrik bryningh vnderuiste om sin gests gotz han hade och hade j sit yterste bidet giffue alt j gudz ere STb 3: 258 (1495). j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - i, till, såsom. wardhscriffuaren schal haffua xxiij mark om aarit j sin lön STb 3: 422 (1499). ib 433 ( 1499) . SSkb 32 ( 1502) . Stock Skb 37 ( 1517) . " anders worscriuere j mark skenkuning ib 41 (1518). " ib 75, 78 (1518), 115 (1519) . gaffz lasse jensson . . . iij march j fract för ijᵐ tigel ib 118 ( 1519) . ib 121 ( 1519) , 158 (1520). ɉ mark, som swarte sauen han hade giffuit j skreddere lön ib 162 ( 1520) . her clauus boi lade wt xv mark för morten skinnere j hans skot ib 171 (1521-22). 15) för att beteckna det sista el. yttersta av något: intill. huilken . . . tompt han til sigh annamede fore . . . xxxv mark ok strax dagen ther epther then betahalede j sijsthe och mynsthe pening STb 4: 85 ( 1505) . xxij mark, som jon lauerensson hade vel til tacka vpborti j sista pening ib 123 ( 1506) . 16) för att uttrycka en bestraffning och styrande ett subst. som betecknar det varmed bestraffningen verkställdes. ty dömpdes the bade i swärd STb 1: 136 ( 1477) . III. med subst. utvidgat med (vokal och) s för att hänföra en handling el. ett tillståndd till förfluten tid: i. Se Sdw 2: 1242. sworo jens andersson och lasse hauerensson, ath the j wares eth aar forlidet . . . STb 3: 372 ( 1498) . i walburgamessas nest foreledin 'SSkb 36 (1502). j fast[es] GPM 2: 40 ( 1502) . i iwless ib 154 ( 1502) . i höstadz ib 162 (1503?). i torsdagx ib 207 ( 1506) . " j jafftos ib 211 (1506). - med gen.? alder j myns liffs kende jak swa söthæ lukt " J Buddes b 85 . I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv.
- 3)igen, åter, å nyo. sworo, ad the aldreghe lenger mintos helder igen kwnno spöria en eälgiwik hafde ligat wndi wigby SD NS 3: 254 ( 1417) . " han wil riffue wp thät skipte j gen " Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). STb 1: 396 (1482). Trolles Jb Bi 225 (1484, nyare avskr.). the ther uthen varet hafve, vele ingelunde uth igen Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).
- 4)kvar. " tw sade ney at tw äy hade korn (svar:) thet giorde jak for lthen skuld sade larins at jak wille gärna hafwa nagat i gen " ATb 1: 82 ( 1458) . Stock Skb 300 (1519, Skip) . STb 5: 265 (1520).