i¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

1. A) I. med dat., som dock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack.
2. 1)vid rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom något, i det inre af något: i. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . " han laa ther i hedne jordh " RK 1: 2510 . " sat ii eno fasto huse " Bu 7 . " alla iuffru som uppfödes ii uz mönstar " ib 5 . " huarf som rökar i väþrä " ib 8 . " þu hafþe ii moþor live ful skäl " ib 79l före þörran vand ii hände ib 6 . " bätr är een fughil ij hände än fyre i skoghe " GO 263 . " i höfdom är hiärne " KS 31 (80, 33) . hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat ib 55 (138, 59). alt thet i wärildene är ib 2 (4, 3). himil oc iordh oc haf oc al the thing ij them äru Gr 271 nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom MB 1: 156 . " han sitar höght ii himnom " Bu 197 . lifþe . . . ii skoghe ib 18 . " duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz " KS 60 (150, 66) . fiskning i haui ok i androm watnom ib 42 (109, 45). hafde sama strömen oa i sama strömenom standande VAH 24: 322 ( 1442) . " ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen " ib. " a land älla i städhom " BSH 1: 197 ( 1387) . " skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundrare huario " KS 68 (168, 75) . " apostoli predicadho hwar i sit landskap " Lg 37 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet sidher är . . . i thes kunungzgårdhe " KS 54 (137, 58) . " hans stauar ok stol var först ii östarlandom " Bu 99 . " treuer i þysco lande ib 200. iorþaþe iacobum viþ guz mönstar i ierusalem ib 198. behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . . . . oc myn äghodeel i waloberghe i wilskahäradh ligiande " SD NS 1: 1 ( 1401) . " jak gaff domkirkionne fem örisland jord ii ey ii skulptuna sokn ii norbo hundare " ib 11 ( 1401) . " wt aff stocholms hws eller stadhinom i stocholme " BSH 1: 132 ( 1371) . " war en iuþe ioachim at manne i nazareth " Bu 3 . " konungr i suerike norike ok scane " SD 5: 662 ( 1347) . " mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge " BSH 1: 131 ( 1371) . " härädzhöfdhinge i hölbo hundare " SD NS 1: 36 ( 1401) . wij proasta, domara och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . " oppa almoghan j rikeno " Bir 3: 466. jak sten sture i gripsholm BSH 4: 44 ( 1476) . ib 100 ( 1483). olafwer i skälby SD NS 1: 8 ( 1401) . the . . . innelykto han i thrangom mwr KL 395 . - i uttryck i hvilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet af ett varande på ett ställe: på. j þöm väghenom Bu 71 . " i eno haui sighla mang scip " ib 489 . j allom stadom Bir 5: 17 . Jfr de ofvan anförda Gr 271 ; MB 1: 156 ; KS 60 (150, 66) ; BtRK 151 (1449, orig.) ; BSH 4: 44 ( 1476) . - i uttryck som afse beskaffenheten af ett läge: i. at widher läggia hanum . . . swa got godz ok i swa godho läghe SD NS 1: 391 ( 1404) . - i uttryck som afse drägt el. rustning hvari någon är klädd: i. sueptar oc vafþar ii fatökom klute Bu 76 . " sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kortil " Bir 3: 279 . " mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom " Bil 428 . " stodho twe män när them i hwitom klädhom " KL 131 . " hon gange in j natkiortlenom oc kwfflenom " Bir 5: 39 . " skulu soffua j sinom natnatkiortlom " ib 42 . " i wapnom wara " KS 81 (199, 88) . - i uttryck som afse ställe, skrift el. dyl. hvarest något finnes sagdt: i. scrivas i bliblia Bu 49 . " þätta sigus ok ii heþnom (qvedium) " ib 9 . " swå som six i gamblo ordquädhe " KS 8 (17, 8) . - i uttryck som beteckna ett omgifvane el. en beröring med ett ämne: i. finna ther ensampna kroppen jnsweptan j syno blodhe MB 2: 170 . " badha sigh j thera varmo blodhe " Bil 565 . " ath man badar och basar bwkin i varmo vathne " LB 7: 80 . " döpte howth dukin j blodheno " Bil 128 . " jak döpir j vatne " MP 1: 22 . Jfr II. - för att beteckna ett ämne ss ingående el. förekommande i ett annat: i. skänkte hanom etar i vine Bu 494 . - i bildl. el. andl. mening: i, taker med walz wärkum aaf þöm i handum hawer, huuus, jorþ, vatn, ällär vatswärk SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . the (dygderna) äru summa i manzens skälum . . . ok summa äru i manzens hugh ok wilia . . . än !SYNS_DÅLIGT? alla äru i manzens sidhom ok åthäum ok hans na turalikom skipilsom ib 18 (45, 19). idhna i hugh tinom thz got ok dyghdelikt är ib 22 (53, 24). räkna sik enkte värdha i sinom hugh . . . än tho vilia the äkke swa vara älla räknas for androm i annars öghom Bo 4 . vaxste fatikdomsins astundilse i them ib 3 . " vm vi vistom j (vid) hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa os " Bir 1: 383 . " the infästas swa j fordömilsom ok fortappilsom " ib 52 . " alla thessa articlä ok hwarn therra i sinom stadh lowum wi . . . stadhughä ok obrutlikä haldä skulä " BSH 1: 133 ( 1371) . " at han skulde läsa the samma ordhen for hanom i hans stadh " Ansg 257 .
3. 2)för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom Bir 1: 163 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami " Bil 103 . " rädhelict diur. halft j manz hami. ok halft j häst like " ib 404 . " kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse " Bo 231 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham Al 7454 . " wij . . . kunnom ey nw sielffue i wor egen persone komma til ider " BSH 3: 148 ( 1463) .
4. 3)för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. som i therra fölghe äru BSH 1: !SYNS_DÅLIGT? ( 1371). ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . - i bland. vpstodh paulus midhwakt j them KL 174 . " thu äst ey minst j (in) iudha lanz hofwdstadhum " MP 1: 44 . " swa som een är androm högre j (in) godhom andomen swa är ok en androm wrangare ok värre j ondom andomen " Bir 3: 199 . " j thässom väpnarom syntis ok fandz een godh man ok min win hulkin som thänkte swa mz sik " ib 366 . " skal swa stor gudhelikhet vardha j hedhningomen " ib 201 .
5. 4)för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. " fore þe huar sin vägh þäþan i folks asyn " Bu 208 . " äru the j myrkiom " Bir 1: 163 . " kom . . . j myrke till rom " Bil 724 . " i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit " KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima ib (203, 90) . varþ dräpin ii striþ Bu 174 . " var hon atar ii bönom " ib 5 . " liggar þär . . . i faghrom heþar " ib 54 . sagþe . . . hans häst: ok päniga biþa hans i fullom giäldom ib 173 . " skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe " Pa 23 . ho-. nom war thess mere nade j wanom RK 1: 2509 . " the systra som liggia j storom oc hardom siwkdom " Bir 5: 80 . thz wari j confessoris walde ib 20 . " mädhan the äru hindrada j gudheliko ärffuode " ib 81 . " thera gerninga skulu standa j abbatissona skipan " ib. " ärffuoda . . . j handa gerning ib. liwär i rätto hionalaghi " KS 3 (6, 4) . " vari j sami boot " SO 25 . " siw nättir ägha scogha j fridhi standa " TB 73 . " skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä " BSH 1: 133 ( 1371) . " i sinne fulle mact bliua scolande " ib 198 ( 1387) . " öpte decius j giäld ok harme " Bil 413 . " the drapo mannen i sinne giäld " MB 1: 261 . " adam oc ewa gräto fore abels dödh hundradha aar i reenliwe " ib 1 .
6. 5)vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardä ok oganghlichä än ganglichä ok godhä " ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko KS 46 (117, 50) . " swa skolom ok vi göra i hans fran uaru " Bo 94 . " jak ffyk nw myna karlla op ffran smaalandh y tessa dagha " FM 673 (1517?). en konung j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh Bir 2: 85 . " haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom " ib 5: 42 . " sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre " Bu 11 (med afs. på de båda sistnämda ställena jfr 4). annat hwat är wir i (vid) skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku " ib 5: 564 ( 1346) . abbatissan skal göra räkinskap, eth siin j hwariom manadh Bir 5: 24 . wm räkinskapen kan ey göras j hwariom manadh ib. genstan i eno öghnablike stadhnar aan Kl 312. genstan i thy sammw uplypte han siin öghon til himmilin Angs 257. j thy (derunder, i det samma) reste falantin sik opp Va 25 . i thy (i det, i det samma som) männene komo for dörrenea Lg 3: 247 . " hiogh mot diwret j thy som thz kom til honom " Va 25 . " j dy ath (under det att) mennisken menar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äe swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi " Gers Frest 1 . thet radh, i lengdhen gangligith är BSH 5: 20 ( 1504) . " the som ey bedhas j tima " Bir 5: 11 . " thetta gloria in excelsis matte engin böria j förstonne, vtan biscopa " ST 188 . - i, på. nakan annan dagh i areno Bo 254 . " i þrätiugunda are sancti iacobi biscops döme " Bu 197 . " arom efter gudz byrd, thusenda firahundratha aar i thet andre aret " SD NS 1: 146 ( 1402). taki tha ey nakra födho wtan j skipnadhom tima Bir 5: 5 . " bökrena bedhins hwar dagh j wissom timom " ib 11 . " swa wäl j högtidhis daghom som j söknom daghom " ib 18 . " til then dagh, j hulkom han vpfoor til himerikis " KL 131 . " j tessom daghenom fulkomnadhis thz som prophetin for sagde " MP 1: 155 . hwilkit och i iij heredz tingh randzsakedh är FM 585 ( 1513) . - utan motsvarande ord i Nysvenskan. som när oss stadde waro i thetta sin BSH 1: 186 ( 1386) . änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne KL 174 . " dualde han swara them j thy sinne " ib 170 . " i thet sin (då) han sina erikxgatu redh " SD NS 1: 9 ( 1401) . " som iak screff idher till i sisth (senast) " BSH 4: 299 ( 1502) . ib 5: 29 ( 1504) .
7. 6)för att utmärka den tid något varar: i, under. i thessum daghinom ok thessin daghin ok forodh wt, skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas BSH 1: 132 ( 1371) . " rädhandis gudh i allom sin liifs timom " Bir 4: (Dikt) 233 . " j första psalmenom är sithiande, j androm standande oc j tridhia sithiande " ib 5: 18 . Jfr II 8.
8. 7)vid tidsbestämningar för att beteckna något ss egande rum före en viss tidpunkt: inom, innan, före. fari bort af landi i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ath jak thet fornempda goodz egh igen löse i then fornempda wara fru dagh ib NS 1: 378 ( 1404) .
9. 8)för att hänföra en del till det hela; i, af. i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . " for een fämtadeell i ramstadhum " ib 481 ( 1405) . " vm then fiärda fiärdung i sama garden " SJ 196 ( 1447) . Jfr 1. - för att beteckna delaktighet: i. aghä halfdelen i iorþinne SD 5: 637 ( 1347) . " hans deell i een quarn " BtFH 1: 79 (1485, nyare afskr.) . " vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl " Bir 3: 88 . " mädh allo thy han atte i lösörom " SJ 3 ( 1421) . " som i therrä dagthingan begrine äru " BSH 1: 132 ( 1371) .
10. 9)i uttryck som angifva hvaraf något består: i. mit goz . . . meth allom tillaghum i wato ok thorro SD NS 1: 18 ( 1401) . " aller mäste rikedomber i them äwum var i faarom ok nötom " MB 1: 220 . - för att betecknaf förhållandet mellan det hela och de mindre delar af hvilka det består: på. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ären GS 40 . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande til den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken handlingen el. förhållandet utsäges: i hänseende till, med afseende på, i. i eno liknas olike simon ok sandar guz son Bu 102 . " domaren kändes sik i allom lutum vara wnuen " ib 511 . ey formattom vi i nakro honom hiälpa Bo 217 . " skulu i allum sakum swa stadhug forordhin haldas som daghin sieluer " BSH 1: 132 ( 1371) . " gören warn wilia oc skodhen wart bestand i thässom ärendom " ib 185 ( 1386) . " sik förgripa i onyttom ordom " KS 55 (139, 60) . " mykit troen i tidhindom vm ofräghd annars " ib 25 (63, 27). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). synda världinna rike älskara fäm lundom j miscundh MP 1: 191 . " skulo badhe j sik oc andrum haalda oc lätha halda badhe vtan oc jnnan fore thz som här epther fölgher " Bir 5: 130 . " giffue hanom sit i gen swa got j hwqr pening som han hanom fangit hade " SO 114 . - till. jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno Lg 3: 213 . - på. rika giordhe them i gul oc silf oc i androm myklom äghom Gr 265 . " äru fatikare j päningom " Bir 2: 70 . 11) för att betecka medel el. sätt: med. swor i hälghom stafuadhom edhe SJ 72 ( 1411) . " j hwaria namne thet hälst kan nämpnas " FH 3: 155 ( 1450) . - i, med, genom. om then owilliä som war kommen mellom migh oc borgemesterna radit oc meneheten i stocholm i thet at myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne BSH 4: 100 ( 1483) . " stundom bedröfuar fienden ganska mykith menniskena hogh i dy ath hankomber henne j the bedröwilse ok orättha tänkningh " Gers Frest 45 . ib 52 . " thär te warda äradhe i godhom lönom " KS 82 (202, 89): tagher waar herra vndan domadagh i twem ordhom MB 1: 172 . hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom (in multis argumentis) KL 131 . " hulkit väl beuisas i vndirsamlicom teknom " ib 392 . " engin vpfar til himerikis j sinne eghne makt vtan ihesus christus " MP 1: 156 . " vm han frestar thik j värlzlica manna vinskap " Bir 3: 30 . " säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm . . . salt i helom pundum allr halwm . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm " SD 5: 639 ( 1347) . ath beredha . . . i smör ällir i gäfwm hästum ällir i andrum wärdhum ib NS 1: 443 ( 1405); jfr 9. görandis idhra syslo, j gudz kärlek oc räddoga Bir 5: 89 . på. them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto Bo 29 . " henna likama liknilse syntis j nakre matto (quodammodo) j minom likama " Bir 4: 103 . " kome i sialfsins kost " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - i Nysvenskan icke öfversatt. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia, i fyritighi marsch, attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . 12) för att beteckna öfvernstämmelse med: i, enligt. sworo at swa j sannindenne är FH 3: 44 ( 1444) . BSH 3: 174 ( 1466), 4: 299 (1502), 5: 73 (1506?), 215 (1507). II. med ack.
11. 1)vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. at vi gangom heem ij vart hws Bo 215 . " j hwat hus ir gangin in " SD 1: 668 81285, gammal afskr.). a warra i färþ i land ib. " j een baat herra frederik gik " Fr 2329 . " hon sprangh i sängh " GO 21 . " lupu alle i skiul " KL 394 . " þa hon com ii väruldena " Bu 10 . " wpgangane i himenin " KL 131 . " ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilikä " BSH 1: 132 ( 1371) . " komen alla j choren " Bir 5: 18 . gaar thu j dans see hulikin thu ii hand takir GO 684 . lagdhe han i sina nyo stentro KL 394 . " jnsät thin krok j buruna " Bir 3: 428 . " watn ledha i ta gropa " KS 85 (208, 93) . " han lypte svärþet hiögt i väþret " Bu 57 . i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . " tha satto the eld i then by " RK 1: 4130 . " vm thet bläs mot töm i tera öghon " KS 84 (206, 92) . " vm solen skin mote töm i tera öghon ib. - i uttryck som afse drägt: i. þu gräst nykomen ii var kläþe " Bu 76 . " fara ii fatök kläþe ib 186. swepte han i hwit rent sindal " KL 394 . - i bildl. el. andl. mening: i. kom eet leion ii fylghe mz þöm, Bu 71 . Bil 52 . " tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar " Bu 14 . " i thina händer andwardhar jak min anda " Ansg 257 . " huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " KS 10 (25, 11) . kennis jac . . . mik hafua anamat ok i mina wärio takit alt karl niclissons godz BSH 1: 178 ( 1381) . " läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh " KS 22 (54, 24) . " skreff wiisdom i böker " MB 1: 2 . " än tho at þe se eigh för . . . i lagh satt " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kom honom i hugh thz hälgha ordhit Pa 19 .
12. 2)för att beteckna inträde i en samling el. ett antal. ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) .
13. 3)för att uttrycka en riktning: i. !SYNS_DÅLIGT? i himinin KL 131 . " en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta oc annor vp j högdena hwi halten j i twa dela (åt två håll, på båda sidor) " ib 18 .
14. 4)för att uttrycka öfvergång el. förvandling till något: i, till. bran ämskyt ii asko Bu 22 . nidhirfiol en not kärne oc . . . wäxte vp vm sidhe j högt trä KL 24 . " han skapaþe sik ii quinmanz ham " Bu 143 . " wändher kopar j gwl oc järn j selff " PM XLI . brast afguþa bilätte alt ii sma stykke Bu 155 . thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . " skipto thässa ätter wärdina i thre löter " ib 174 . " vi hafum skiptwort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti " SD 6: 180 ( 1350) . " hon skipte daghen ii þre tima " Bu 5 .
15. 5)för att uttrycka inträde el. öfvergång i ett tillstånd: i. com mz mik ii guz gläþi Bu 18 . " ga . . . i äwärdhelika pino " Ber 210 . " kmbir sik ther mz j storm ok stridh " Bil 360 . fioll . . . ij ofuit Fl 372 . " fallir hon i afwnd oc lat " Bo 95 . han tyrfdo swear j häl Bil 738 . " the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt " MB 2: 241 . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat SD NS 2: 89 ( 1409) . " vm the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse " BSH 2: 67 ( 1339) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom (för nokron el. nokorn?) wädha KS 23 (57, 25) . satter i höght werulzlikt wald ib 56 (140, 61).
16. 6)för att uttrycka ett utbytande: emot. köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . " skipta thessa hems äro j äwinnelt himerike " Bil 538 . " byt iordhzlikit i himerike " Bo 66 . " hvilkit the tre förrenämpda bythede fast j fast " FM 66 (1460-72). bödh jag them . . . at wetsele i swenske peninge ib 256 ( 1506) .
17. 7)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. konungen är wid ingen magt mere (än) han hade till söös nw j somar FM 343 ( 1507) . i nat (senaste natten) vast thu fangin Bo 217 . Jfr III. - b) tillkommande: i. eet hws ther vi herbärgha ij nat (i natt, nästa natt) Fr 1261 . the borgh ok fäste ther vi ij affton (i afton, denna dags afton) skulu gästä ib 1268 . " þik kombar i morghon (nästa morgon, i morgon) goþar kompan . . . tel hialp " Bu 102 . " vil (iak) them ider gerne flya i vinther " FM 371 ( 1508) . - c) närvarande: i. withe thessä ffonger aff inge fflere skip till sööss nw j hösth FM 343 ( 1507) . the siäl som flcomlica älska varn herra ihesum. skulle meer glädhias i dagh än nakan annan dagh i areno Bo 254 . i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . " the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare " BSH 5: 282 ( 1508) .
18. 8)för att beteckna utsträckning i tid: i. iäc skal hava thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344). at clostrit then sama sudhra strömen hafuer frij hafft nw i eeth aar oc fyrtighi VAH 24: 322 ( 1442) . " laa j thry aar vte for klostreno " ST 271 . Jfr I 6.
19. 9)vid tidsbestämningar för att hänföra en handling till förloppet af en viss tidrymd: efter, inom. varþ dräpin . . . i fa dagha (post modicum) Bu 174 . 10) vid tidsbestämningar för att utmärka den tidrymd för hvilken en bestämmele gäller: för. ey ma konungin minzska älla annars göra rikesins krono vtan vanlica aff skällike sak j (ad) sina dagha Bir 3: 400 . " än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakon !SYNS_DÅLIGT? ib. 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i och för. bygdo kirkio ii sancti iohannis heþar " Bu 155 . SD 5: 562 ( 1346) . " til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde " KS 19 (48, 20) . " i dräpin fä i thera loff " Al 6745 . " j thässa renlikhetsins tekn skäris först klärkiana haar " Bir 2: 206 . " bär hwart aar j min aminnilse eeth lyus til kyrkio " ST 104 . skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath Su 183 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr " SD 5: 293 ( 1344) . " then räntho . . . haffuom vij wtlakt i klockor oc i högkores bygningh " FM 253 ( 1505) . " i känne giffua ok opinbarlica förclara " BSH 4: 282 ( 1501) . - i, till, såsom. fik hanum en gulring i wäd Di 37 . " ffor xx twsant nobele stoth thz j pand " RK 2: 53 . 12) för att vid superlativer beteckna sätt: på. bemannade wel thz feste oc bespisadet i thz beste RK 2: 3035 . ib 3621 . " wil iac i thet raska (för raskasta) iac giter (d. v. s. så snart jak kan) koma thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa " SD NS 1: 313 ( 1403) . - i. ware i thet nesthe alle framkompne in hendher jomfrwn BSH 5: 73 ( 1506?) . 13) för att beteckna grunden: i. gaf gul och self i guz namn Bu 415 . " latin idher döpä i ihesu christi nampn " KL 134 . " vm j bidhin gudh fadhir nakot j mit nampn " MP 1: 149 . 14) vid uttryck betecknande edgång: vid. swäriande i hälghon SJ 147 ( 1446) . " ib 148 ( 1446). III. med gen. vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till förfluten tid: i. thet i screffue oss til i vinters (i vintras) " FH 7: 73 ( 1506) . j sommars, som war FM 450 ( 1510) . " sua som i sunnodax var sakt " MP 2: 61 . " j aftons (i går afton) . . . giordhe thu os storan thäknadh " KL 6 . " i morghons (i dag på morgonen) arla (näml. vast thu) anduardhadir domarenom " Bo 217 . BSH 5: 215 ( 1507) . Jfr i höstas under höster. Jfr ock II 7 a. B) adv. inåt. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd (fit intus) GO 1015 . Jfr in-, innan-, inne-, up-, -ut-, þär-i. I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv. - i adhans, se adhans.
20. 1)= fran 2. franwendilse i fraa syn dene Lg 3: 71 . " röffwa honom nogot i fraa " BSH 5: 463 ( 1511) . " thu togh mik blanzaflor ij fra " Fl 1754 . byscop kätel doo honum i fraa RK 3: 12 " ath . . . en anner skal hylla them mik i fraan " BSH 5: 371 ( 1509) .
21. 2)= fran 6. standa them andra lit i fra Al 8468 .
22. 3)= fran 10. ther ij torney varo iak sagdhe ij fra Fr 1912 . - abs. som iak ij bökir skrifuith sa ok äwintyrith sigher ij fra Fl 2 .
23. 1)emot, till mötes. konungin gik honum siälfuer ij geen Fl 324 . " then riddare springer honum sköt ij geen " ib 1849 . " the lupo thz folk genast ij gen " Al 5109 . Iv 1291, 1345, 1733, 1761, 3303, 3951, 4307 . Fr 140, 2889 .
24. 2)emot, i strid emot. om nakar mällir mik ij geen Fr 759 . " huath han hafdhe giort hänne ij geen " Iv 5500 . ib 3111 . RK 1: 2847 . " thz war them allom digert i geen " ib 3243 . ib 1217, 3873 . B) adv.
25. 1)igen, åter, till baka. ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen Pa 18 . thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen ib 20. wilt thw j the snara j gen MD 390 . förmoder jak them ighen, för än jak far aff i dag BSH 5: 215 ( 1507) . " skreff breff mz then samma igän " Lg 220 . han helsar them blidhelika i gen MB 1: 246 . " beder jack ati ghöre meg tesselikies i ghän " BSH 4: 249 ( 1500) . tha läggis kirkia golffuit oc wmgangane til sin rätta stadga j geen Bir 4: 105 . " thz wilde the haua j geen " RK 2: 54 . " thänna steen mik ij geen ater faa " Iv 826 . " at i ville . . . vnne myn syster anna dhen ottingen egiän, hon hade i synnerbo " BSH 5: 515 ( 1512?) .
26. 2)igen, till baka, till ersättning, i stället. ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn ib 46 ( 1419) . " thenne man haffwer ey meen thy sätten mik j järn j gen " MD (S) 302 . igen, i utbyte, å andra idan. wilia wi oc skipä idher och idhra swa dana forwarningh i gen BSH 3: 9 (1449, samt afskr.) .
27. 3)igen, åter, å nyo. förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen VKR 46 ; jfr 2. thz gör synen klar igen LB 7: 208 . warda the wnga igen ib 8: 50 . " nw wil modheren tagha man igen " Ber 293 . " hielper hon oss andre ariidh ighen " Lg 3: 61 . " funnos ather j tälgia igen " RK 2: 6365 . mötas i kalmarna midsommar igen ib 6837 .
28. 4)qvar. " the danske behölle en deel gotz j gen " RK 2: 7726 . " ther blifuo ey monge jnne igen " ib 5268 . " vij [7] släcther j israel waro än j gän " MB 2: 47 . " thär skal enkte vara qwart i geen af til morghonen " ib 1: (Cod. A 10) 555 .
29. 1)= genom 1. thän wälsignadhe porten . . . igönom huilken ihesus, gik Lg 3: 617 . " sköt langx at salen i gömon two dörrer " Di 101 . ib 105 . LB 6: 105 . " thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt " SD NS 1: 574 ( 1406) .
30. 2)= genom 2. en ganzskan dagh ij ginom all Al 2447 . B) adv. allt igenom. annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe, vtan skäär i genom (genomskinlig) som speghel oc watn MB 1: 41 .
31. 1)mellan. om rum. j mällan twäggia röuara var han korsfästir Bo 221 . " sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna " Bir 4: (Avt) 177. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käre Bo 113 . löp iswng konung oc sigord swen . . . i mellom them ok forlikte them Di 156 . - med underförstådt nom. el. pron. konung tidrikð sprang i mellom Di 113 .
32. 2)mellan. om tid. om broder siwnher heller kwäder j gilless stwgu i mellan minness karom SEG 122 .
33. 3)mellan. om ömsesidigt förhållande. oftast stäldt efter tillhörande nomen el. pronomen. al the stykke ther hans arfuom oc mik til thenna dagh hafua i mellom warit SD NS 1: 101 ( 1402) . " epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla " ib 611 ( 1407) . " begyntes tha et stort orligh jmellom osanttrix oc aktilius konung. oc haffde manga trider sik i mellan " Di 30 . at ther hallle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " wir läggium þät af therrä i mällin " ib. " än tho at the syndin ey sin i mäldan " Ber 161 . thenna äranden . . . sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 .
34. 4)ibland. " kunno the !UDDA_TECKEN?: godhe män) ey hrifwas j godho älla pröfwas vtan j mällan onda män " Bir 1: 67 . B) adv. igenom, allt igenom. tha riffnade hans skip enda i mellom Di 175 . - Jfr thär i mällom.