ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.92 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--hava-vb.1) ↗

hava¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--hava..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »hava» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: hava (1) · v.Huvudverk: hava (2) · v.Huvudverk: hava (3) · nn Supplement: hava (2) · v.Supplement: hava (2) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (42)

hauahafuahaffuahaffwahaffuehwaffwahaffwereflhaffuashaffwerhaweiraffwerharhaffuohaffvehaffueshauisavhafdhehafdehaffdhehaffdehwaffdehabdehagdehadhehadehaddhehaddehaffdhomhadenhafdhoimperathaffhaffuathansltilhava afhava athavas athava ihava mädh

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

haua . hafua . haffua . haffwa . haffue SJ 2: 39, 246 (1493); STb 4: 126 ( 1506) . hwaffwa ATb 3: 167 ( 1505) o. s. v. haffwe PMskr 710. refl. haffuas BSH 4: 196 ( 1495) . pres. -er . haffwer Mecht 130 ; SPV 558. haweir ATb 1: 142 ( 1461) , 222 (1461?). hwaffwer ib 166 ( 1505) o. s. v. affwer GU C 20 s. 254 . har STb 5: 170 ( 1517) . Med enklitiskt pers. pron. i 1 pers.: hauik Vis sten 3 . pl. 1 pers. haffuo STb 1: 50 (1476). 3 pers. haffwa JMPs 341. haffua Abbedval i Vkl 92; Arnell Brask Biᴵ 28. haffue ib 34 . haffve Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . haffwe PMSkr 695 . pass. haffues Arnell Breask Biᴵ 20. hauis SVb 3 (senare h. av 1300-t.). impf. hafdhe SvRind 45. hafde Prosadikter (Sju vise m C) 229 . haffdhe SpV 289 ; Sb 343 (börj. av 1500-t.). haffde Arfstv 16 ( 1461) ; ATb 1: 296 ( 1468) o. s. v. hwaffde ATb 3: 181 ( 1506) . habde ATb 1: 29 ( 1454) . hagde SvT 80 . hadhe STb 1: 145 (1478); SJ 2: 305 ( 1496) . hade Arfstv 29 ( 1461) ; STb 1: 76 (1476), 187 (1478); SJ 2 . 169 (1490); STb 4: 116 (1506) o. s. v. haddhe JMPs 341. hadde FMU 3: 487 (omkr. 1450); ATb 1: 7 (143); VgFornmt I. 8-9: 98 (1488); Uppl Lagmansdomb 42 ( 1492) , 86 (1493). pl. 1 pers. haffdhom SpV 289 . haden HSH 13: 48 (1524, Brask) . 3 pers. hafdho JTb 19 ( 1459) . hafde SD NS 3: 562 ( 1420) . haffde STb 3: 210 (1495). imperat. haff ATb 1: 194 ( 1463) ; SkrtUppb 24, 414 . part. pres. -ande . -ende Arfstv 29, 30 (1461) ; SJ 2: 180 ( 1490) . -andis Uppl Lagmandsdomb 25 (1490); Breasks Kopieb 27 (1510); PMSkr 250 . -andz JTb 107 ( 1518) ; -endes SJ 2: 239 ( 1493) . supin. haf(f)t SD NS 3: 146 ( 1416) o. s. v. hafpt ib 562 ( 1420) . haffuat SvB 357 (senare h. av 1500-t.). Se Sdw 2: 1234), hava sik , 1) förhålla sig, bete sig, gå till väga. Ivan ed. Noreen s. 408 . hans (ɔ: den helige Bernhards) ordo haffwer sik ä j nakre matto alle the hälgho kirkio . .. til leth gagn oc räddningh Mecht 130 . ath thu säweliga, oc liwffliga haff, tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414 . " han haffde sik swa wäl ok höfuislika at han wart allom mannom kärlikin " Prosadikter (Sju vise M B) 215 . Kyrkohist. Årsskr. 1920-21 s. 261 (1503, avskr.). Arnell Brask Biᴵ 34. med ack. betecknadne den mot vilken man beter sig på ett el. annat sätt. han skal haffua sik mik som en pilter, ther jnnerligha älskar sin fadher, oc altidh löpir til fadheren Mecht 321 . 3) förhålla sig, vara beskaffad. bidhiom the siätta bönena, hwilkin sik saa haffwer (quæ ita se habet) SpV 572 . 8) vinlägga sig om, försöka.? här jnnan giffs oss en forwarilse, ath haffua sk nokot goth liffuirne MP 5: 178 . med prep. ltil. mädh sinom beska dödh oc dyro blodhe hwilkit han wtgöth fför mik, aff sinom mästa kärlek, ther han haffdhe sik til at frälsa mina siäl aff hälffuitte SvB 343 (börj. av 1500-t.). *hava a , hava på sig. Se Sdw 2: 1234. Ivan ed. Noreen 282 . *hava af , hava at . havas at . hava bort , föra bort, avlägsna. laurens siggassons modher hadhe medh sik bortt ij (2) kledis kiortzsla STb 1: 145 ( 1478) . han wilde ändelica haffua hona bort v clostrena sik til hustru MP 4: 253 . Stb 5: 31 (1514). Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . hava borta , röva bort; roffa till sig. konungen skal och förware att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMskr 695. noghet gooz, som han oc hans brodher haffde borthe fraa inge pädersson Vg Formt I. 10: 34 (1516). *hava i *hava i gen , få tillbaka. han skal same huss haffue . . . tiil thess han haffuer sine ffulle peninga ighen sJ 2: 246 (1493). ib 244 (1504). hava inne , innehava. han hade goz inne medh sigh som min hustru til hörde Arfstv 29 ( 1461) . STb 1: 12 ( 1475) . " ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga " STb 1: 23 ( 1475) . " han haffde jnne med sig sinna hustrus fäderna " Uppl Lagmansdomb 27 ( 1490) . SJ 2: 160 ( 1490) . *hav mot , hava att invända emot (ngt). hwat the haffua moth siälffuo walino ellir moth them som walt haffua, ellir mothe hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92 . *hava mädh , *hava uppe , hålla upplyft? lyfta upp? bonden gaff hanom ondh ordh oc haffde vppe ögxene och ville sla erik ATb 1: 296 ( 1468) . hava ut , föra ut. mester peyter sades fore at haffue sin budh vth jnnan michaelis STb 4: 126 (1506). - Jfr ater-, bot-, for-, fore-, inne-, pant-hava, ävensom frihavande.

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)hava, hålla. " at erich i hielmista hadde icke mere aff her ericx landbo jöns i akerby en ij bondh UppLlLagmansdobm 86 (1493). - hava, hava i sitt våld. haffde paffwen honom !UDDA_TECKEN? Luther) han brende honom slapro " PMBref 329 ( 1518) .
2)hava, innehålla, omfatta. " första aldrin til lnoe, haffwande (habens) aar, tw thusandh, tw hwndrath firitighi, ok thu " SpV 381 . 3) hava, behålla. undrar mik ok ganzke storliga, hwi tw haffwer sten lylla fran skola Kyrkohist. Årsskr. 20: 346 (1500) (möjl. att föra till 4: hava, hava ställd el. placerad el. 13). 5) hava, innehava. jach . .. kännes . . . haua haft ona öö aff wazstena clostre SD NS 3: 146 ( 1416) . at clostret fullan rätt oc allan til sama for:da twa ortughland iord langelica hafpt(!) hafuer ib 562 ( 1420) . her jenis griis skal haffua helg kors altare STb 1: 150 ( 1478) . fyra päningx landh . . . som . . . doctor mattis aa syna ok vaxalda kirkes veghna raadde ok i syna haffuande värio haffde Uppl Lagmansdomb 113 ( 1493) . SJ 2: l180 (1490), 246 (1493). VKJ 80 . - hava i förvar. jak haffuer engte klede aff henne STb 1: 402 (1483). katerina hade (i sin tjuvgömma) eth par stor forgilth spennen JTb 111 ( 1525) .
6)hava, innehava, äga. thet (torpet) haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte aff herra nichlis VKJ 269 ( 1447) . " som lauerens baaswn, jdher borghare, til hustrv hadde " FMU 3: 487 (omkr. 1450). girinne, huilken som är oskäliken kärleker at haffwa SkrtUppb 341 . - hava till äkta. baardh berguensson hade peder bagges söster SJ 2: 96 ( 1487) . ib 118 ( 1488) . STb 3: 284 (1496), 421, 423 (1499), 4: l2 (1504), 116 (1506), 5: 170 (1517).
7)med obj. som mera allmänt betecknas ss på ngt sätt varande till för subjektet: hava, vAra i beesittning av. hänna hoffuodz krona teknadhe gudz tileningh, hwilka hon aldra mäst haffwer ower alla och all creatur (quam ipsa maxime habet præ aliis creaturis) Mecht 167 . " o hwat äro mankönsins nathur haffwir (o gloria conditionis humanaæ) " S pV 558 . " hwad käremal lasse fatmestare hwstrv hwaffde tyl sin bondha " ATb 3: 181 ( 1506) .
8)med obj. som utmärker ngn subjektets del (lem) el. egenskap: hava more juuenum se havbere haffua barna läthe GU C 20 (hand 2) s. 54. - hav (en viss ålder). Se Sdw 2: 1234. 10) hava, känna, erfara, röna for alla the glädki oc hughnat . . . som jach haffuer haffuat aff tik SvB 357 (senare h. av 1400-t.). ib. tw hagde aller swariste ok beskiste pine SvT 80 . 11) hava, få, mottaga. then tyandin tha vildo the hafua til sancta johanissa kirkio SD NS 3: 233 ( 1417) . ATb 1: 134 ( 1460) , 194 (1463). ath han ecke meer hade aff han[s] modherbroder än en gamwl kaapa Stb 1: 353 (1482). hans . . . vr thöm swaa mykit skylloger och the haffde jntet ther fore STb 3: 210 (1495). SJ 2: 305 ( 1496) . ATb 3: 184 ( 1506) . ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu, haffua alla reda . . . aff gardsfogatnom ARnell Brask Biᴵ 28. 12) hava, hava sig medgiven. om the haddehe samma nadh oc tillfälle som thu haffwr, ändeligha wändho the sigh til sanna syndabäri[n] gh aff alle makth JMPs 341. 13) hava, medhava, föra. tha hade . . . her sten fore rettin i radzstuffwne kiöpswenane STb 1: 227 ( 1480) . " tessin oordh hade och her hanis kröpelins drengin fore olaff benctsson ib 265 (1480). " ib 334 ( 1482) . " ok fich vty drengin ok hade honom pa gatwne " ib 400 ( 1482) . - bildl. föra rikta, hålla. hustru anna skulle i husszit sitia meth barnomen och fföda sin styufbarn meth sin äghen barn och haffua til äro och godo SJ 2: 310 ( 1497) . STb 3: 323 (1497). 14) förehava. thässe vi sworo . . . ath the waro wine oc wälsatte vm alt thz the mällom sin hafdho JTb 19 ( 1459) . 15) hava att skaffa. ATb 1: 142 ( 1461) . " jnte skyllar jak han ok inte kärir jak oppan hawir tw nagat medh hanum jnte hawir jak medh ahnum " ib 222 (1461?). ney, jach haffuer engte medh honom och engte lägger jach hono till STb 1: 116 (1477). ib 187 ( 1478) . " ämuäl sade hon hurv hon war een jomfru, och ath hans fader hafde inthe haft mz hänne " Prosadikter (Sju vise M C) 229 . 21) hava (ngt till el. ss ngt). - med prep. for och följ. nomen. hava ss föremål för (ngt). jngen konwng kwnne mera elska siit härscap oc haffwa siit folk oc syn almoga for lkärlig än han giorde Troj 76 . ib k165. han hade pirrum myket for haat ib 198 . 22) behandla. tha gudh medh änglenom budhadhe thic. han hafdhe thic for alle frwr j reeta mate SvRimd 45 . - hava, hålla, anse. med två ack. (i pass. två nom.). fadhir war i himiriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senar h. av 1300-t.). thänna eleccionem . . . skula alle fulbordha thekka oc anameligha haffua Abbedval i Vkl 79 . qui wlt wrbanus haberi . . . hwa som veel höffuisken vara äller haffuas GU C 20 (hand 2) s. 97. - med ack. samt prep. for med följ. nomen. thät haff for sant SkrtUppb 24 . 23) hava, hava med sig. närmande sig opers. anv. Se Sdw 2: 1234. ffore banden serdelis penninga, om swa behoff haffuer StÄmb 147 ( 1501) . 24) hava, hava sig förelagd, vara tvungen, böra. med inf. Se Sdw 2: 1234. - hava, hava rätt(ighet), äga. med prep. til och part. pres. will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engt till görande STb 1: 50 (1476). hustrv ragnild hade engte medh then sama gardenom til görande ib 76 ( 1476) . ib 84 ( 1476) , 317 (1481). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala haffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . 25) bildande med en inf. ett omskrivande uttryck. war herre sigher här . . . oc haffwer här mz wndherstandas i andelike matto, at (o. s. v.) JMÖ 33 . 26) hava (ngt utträttat). Se Sdw 2: 1234. - ss hjälpverb brukat i pres. och imfp. för att jämte part. pret. n. (supinum) av ett annat verb bilda perf. och plusqvamperf. tha fik han liff af stensins mact oc vit oc skiel sua hauikhört sakt Vis sten 3 . the panta som oleff förbörson hadde didric porsöl pantsäth ATb 1: l17 (1453). quis vos facinauit veritati non obedire ho affwr swikit edher ey lyda sanindene GU C 20 s. 254 . " thy haffdhe thz mykit bäthri warit, at wi aldrig haffdhom wordhit skapath, än at mishta honom som os haffwer skapadh " SpV 289 . tha dömde iach forscriffne olaff iwarson sine peningher som the hadde lowath fore Uppl Lagmannsdomb 42 (1492). wi haden för nogen tiidh lagt en hielp paa wora kyrkior thill thenne gullendskee resa HSH 13: 48 (1524, Brask). - part. pres. havande, 1) prægnans, havande. - om djur. ey giffwe them haffwandom (stona) förmikth ätha PMSkr 221 . " tha asna moderen är haffwandis sparis henne j arbedeno " ib 250 . 2) som innehaves (med nyttjanderätt). - havande väria, förvar, innehavande, besittning. effte thet for:ne rad oc borgara haffua aff allar bygt for:na bro, then tid cronan haffde bade landet oc watnet i sin haffuande wäria . . . tha maga for:ne borgara thet ingaledis ryggia Uppspriv 13 ( 1454) . ATb 1: 94 ( 1458) . Arfstv 29 ( 1461) . " for en jec finghe thät arff oc myn breff j myn fry haffuende verio " ib 30 ( 1461) . " iak kan faa min hustrus (arr) j mina haffuande wärie y geen ib 50 (1461). " Uppl Lagmansdomb 25 ( 1490) , 113 (1493). SJ 2: 180 ( 1490) , 239 (1493), 281 (1495). huilkit godz . . . iak her til haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit Brasks Kopieb 27 (1510). tesse . . . ginge lag . . . ath sama pänninge ey minskadis i alffs haffuandz wärio JTb 107 ( 1518) .
2)bete sig. at huar . . . haffues aath manliga Arnell Brask Bi ᴵ

Hänvisningar i artikeln

se havbere haffua (ej länkad i XML-källan)Se Sdw (ej länkad i XML-källan)

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.