ORDBOK · HAVA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

hava1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--hava..vb.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (34)

haverharhaarhavþehagdehadhehadhähadehaddähafdhomhadomhadhinhafþohafdhohadohaffuadhehaffwadehauathafuathafwathafuathhawidhhafthaffthaathafshaffshava sikhava athavas athava borthava bortamedtagahava up
Modernt förklaringsstöd & snabbglosa✓ Kurerat förklaringsstöd
Snabbglosor:
hainnehabesittahålla

Att äga, besitta, hålla i sin hand eller ha som egendom; även hjälpverb i sammansatta tempus.

Pedagogisk formnot

Svagt verb med sammandragna former i handskrifter: haua, hawa, ha; pret. hafþi/hadhe.

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.Uppdaterad: 2026-10-16

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

pres. haver (-er .) har BSH 4: 343 (1503). haar KS 25 (64, 27) . impf. havþe (-þe .) hagde (i rim med vpsagde) RK 2: 6341 . hadhe KL 43 . hadhä SD NS 1: 519 ( 1406) . hade RK 1: 824, 1320 ; FM 249 ( 1505) . hadde ib 369 ( 1508) ; BSH 5: 423 ( 1510) . haddä FH 6: 47 (1457, daniserande). pl. 1 pers. hafdhom SD NS 2: 117 . hadom BSH 5: 11 ( 1504) . 2 pers. hadhin ST 442 . 3pers. hafþo Bu 64 . hafdho MB 1: 112. hado RK 1: 1514 . hadhä FM 281 ( 1506) . haffuadhe Di 224 . haffwade SJ 273 ( 1459) . part. pret. -ader: haffwadan Bir 1: 274. n. hauat Bu 418. hafuat TB 71 . hafwat BSH 2: 73 ( 1309) . hafuath Iv 1843 . hawidh SD NS 2: 117 ( 1409) . haft. hafft MB 1: 112 . haat FM 242 ( 1505) . pres. refl. hafs . SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); Bo 93 ; Bil 917 . haffs Bir 2: 127, 3: 184), hava sik , hava at . hava sik at , bete sig. her iwar hadhe siik saa wnderligha aath RK 3: 2918 . Jfr athava sik. havas at , hava ater , hafva qvar. mz thy han hafdhe atir af tungonne Bil 868 . KL 83, 283, 299 . Bir 1: 41 . Jfr ater hava. hava bort . hava sik bort , aflägsna sig. om thu hafuer thik ey rasklika bort hädhan Iv 4043 . Jfr bort hava. hava borta , hava in , föra in. medtaga. seä hwat the haua in SR 44 . " at han hauj ey en skärf in mz sik i klostrit " KL 254 . hava inne , innehafva, kastelholm hade han tha jnne RK 2: 3446 . ib 8789 . 9380. Jfr inne hava. hava til , hafva till hands. iak hafuer nu ey annath til (har ej annan utväg) Iv 5693 . Jfr til hava. hava up , hava up a , hafva på sig. thaa hauy oppaa sin egin hat MD (S) 233 . Jfr upa hava. hava ut , föra ut. haffde manga kärrabyssar wt RK 2: 6193 . havas vidher , förhålla sig, bete sig. ther hafdhis han hemelica vidh i bland them (stat . . . familariter inter eos) Bo 234 . ib 93. MB 1: 352 . Va 21 . Su 400 . " haffs wäl widher (æquo animo esto) " MB 2: 163 . - Jfr for-, igen, mis-hava.

Källans artikeltext (23 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)hålla, hafva. " hafdhe gyltan wand j hände " Bil 282 . - hafva på sig, bära. thu hafdhe . . . särk ok kiortil skoo ok mantul oc braz j thino bryste Bir 1: 19 . hafwa dyra krono a sino hafdhe ok vträkt haar owir sina skuldror . . . ok forgyltan kiortil . . . ok blan mantol ib 94 . - bildl. hafþe for skämptan opta diäw[l] s namn i munne (nämde djäfulens namn) Bu 497 . hafva, vara försedd med. ä täs flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur hauer, täs fastare är thet hus til alla wärn . . . ok täs flere barfridhi tän mur hauer, jwi allom portom, hormom ok wikom, täs fastare är täth hus, til alla wärn oc sikrlek KS 85 (108, 93) . godh ware tiwgha ok haffde hon twa grena GO 43 . hafva, hysa, innesluta. hauer ey borgh älla bårghastadhr watn innan sik KS 85 (209, 93) . then bruna nöten hawer then söta kärnan GO12 .
  3. 2)hafva, innehålla. mönstrit hafdhe j höghdinne thyughu alna oc hundradha ST 417 . " hwar stang hafwer fäm alna " SD NS 2: 99 ( 1409) .
  4. 3)hafva, behålla. " ati hafe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh ned till lincöpingh " BSH 4: 254 ( 1500) . " thetta haffwer hemeligan widh idher sielff " ib 352 ( 1503) .
  5. 4)hafva, hafva stäld el. placerad. hon . . . fördhe iacob i esau bätzsta klädher som han hafdhe hema MB 1: 213 . " hawer jak pänning i punge tha hawer jak math i munne " GO 257 . " hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara " BSH 5: 423 ( 1510) .
  6. 5)hafva, innehafva. " then prästin som hafdhe sancti desiderii kyrkio " KL 17 . hafua thet i wärio hafwat BSH 2: 73 ( 1399) . thz fästa hafde greeffwa hanws RK 2: 1390 . " i mino vpno dombrewe som then förnempde iöniss panzäre aff mik hafuer " FH 3: 7 ( 1369) . " gifuer iak swart brödhrom j räfiä stadh en gra häst som dänhoff kalle aff mik hauer " FH 6: 40 ( 1453) . " hade sik til weldat for:de joordh vtan lagha doom och haffuer haft mangh aar fran clostret " ib 5: 125 ( 1488) . - innehafva ss län (af någon), innehafva för någons räkning. som slottet hafde af kongen thäre RK 2: 1345 . ib 972, 984, 1392, s. (syns dåligt) - hafva, hafva sig anförtrodd, hafva i uppdrag. sum varn doom hawa SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). konungx dom hawande BSH 2: 38 ( 1396) .
  7. 6)hafva, innehafva ega. alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum FH 3: 5 ( 1353) . " iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä " SD 5: 293 ( 1344) . iäc hawir egh inzighle ib. " hafdhe af världinna ägho enkte " Bo 74 . - hafva till äkta. hauande laggipta hustrv Bir 1: 325 . " hans magher, som hans dotter hauer " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han haffde konung sigmunds syster Di 115 .
  8. 7)med ett obj. som mera allmänt betecknas ss på något sätt varande till för subjektet: hafva. hawer han dotter SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " at nakar þyänistoman hawer son äller syni " ib 477 . " hawer riddare äller swen barn äffter sik " ib 476 . " han haffde fäm barn medh sin eyen hustrues söstter " BSH 4: 159 ( 1493) . " iak hafuer ena syster her skampt ij fra " Fl 180 . " hon hafdhe ther hwarce viner äller fränder " ib 42 . " han hafdhe syw hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior " ST 422 . " hafdhe han xiij thusand stenhuggara " ib 416 . at alle som formechte suena holda haua en suen huar thera SO 21 . " the sum ey haua kunung älla höfding enwaldughan " KS 9 (22, 10) . han . . . affdhe (för haffdhe) engin lofwandz man honom säthia ST 65. hauir tröghd hafuat en synderlik lagh TB 71 . konungin hafuer . . . een vndirlik sidh Fl 1042 . männene hafdho syndirlika eeth hws ther the skuldo bidhia vthi oc qwinnonar hafdho serdelis thera hws ST 419 . the . . . ther mästa makt haua KS 9 (22, 10) . hafua fridh ok frelse ok godha semio inbyrdis ib 8 (20,
  9. 9). haui vinin wald at witnä til salans SR 1 . vtän han haui san forfal ib 11 .
  10. 8)med ett obj. som utmärker någon subjektets del (lem) el. egenskap: hafva. han hauar liusan hy ok breþ öghon Bu 204 . som nekaþo christum haua sannan licama ib 200 . þu hafþe ii moþor live ful skäl ib 79 . " han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli " ib 100 . " iak hawer linna harund " MB 1: 213 . hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . " haar tu thes hugh ok wilia " KS 25 (64, 27) . galanga . . . hawer mykla dygdher LB 3: 47 .
  11. 9)part. pret.hafva, hysa, känna. for marsken haffde han myken agha RK 2: 3957 . hafuin angar ok idroghä for idhrä synde KL 134 . 10) hafva, känna, erfara, röna. hafþe mö barnet manghen vanda Bu 79 . " han skal hafa opta många geen wärdo firi olydhno ok hogmodhe sina Ks 8 (29, 9). hwat sywkdom the hälst haffden " Lg 3: 651 . " nar hon mykyn törst haffde ib. sidhan hafdhe han mere losta än nw " MB 1: 112 . " nidhir troda sin wana ok hafwadan (som han förut egt) lusta (consueta delectabilia) " Bir 1: 274 . " jach hawer nw bätre (är bätte, håller på att tillfriskna; jfr fa bätre under fa 11) " Lg 3: 384 . 11) hafva, få, mottaga. kath wil hawa fisk ok wil ey wäta klona GO 724 . " hon skal göra rekinskap . . . aff hwariom them skärff hon aatte huru hon hafdhe han (levatus est) ällir vtlaghdhe " Bir 3: 325 . " lata idhan priis ey swa for ga ther ij hafuin hafuath ij idhra dagha " Iv 1843 . gudh hafui loff TB 71 . " thäs hafwer thak " Al 1856 . - få, lida. haui the samu plikt SD 1: 668 (1284, gammal afskr.). Jfr 10. 12) hafva, hafva sig medgifven. han haffwir litzlan tyma MB 2: 352 . lange tima äru hauande til at fulkompna gudz gerning Bir 2: 151 . 13) hafva, medhafva, föra. wilium wir at war kiäre brother . . . hawe fiuretighi hästa SD 1: 670 (1284, gammal afskr.). hafþo mz sik iarn ok smyrilse Bu 515 . " at hon skulle hona mz sik haua af thässe världinne " KL 356 . - låta afgå, sända hade jach strax meth budh tel räffuel ther ath ffor höre om alle ärende FM 249 ( 1505) . - hafva på färd (till). har jak en nw mit bud til her sten BSH 4: 343 ( 1503) . - bildl. föra, rikta. han haffdhe sin hugh all ther til wita hwath iordh oc himilen at skil Al 9064 . 14) förehafva. lucas sigher i ewangelio som nu j mässone hafdhis Lg 45 . förehafva, bedrifva. hon hafþe bland mz mandrapara Bu 135 . 15) hafva att skaffa. hwat hauin j mz (quid vobis cum) thässe siäline Bir 3: 219 . 16) hafva för tankarne? haffde at han wille ekke i the resona koma til upsala (kanske är något bortfallet efter haffde) Lg 3: 381 . 17) hafva företräde, utmärka sig? sagdhe at klärka sidhi skulo haffua fore lekmanna sidhom badhe til fasto oc annan godhan liffnat Lg 1000 . 18) hafva, ställa, inrätta, styra. om gudh wil swa hawa. at jak skal aff thesso wärildh fara, nu aff thenna siukdhom FH 3: 64 ( 1445) . 19) hålla, förrätta. þe som wapnä synenä sculu hawä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). þa vapn synän hafs ib. " som konungx dom oc laghmandzom hawa skula " BSH 2: 35 ( 1396) . " capitulum haffuis hwan torsdagh " Bir 4: 28 . - hålla, fira. for thzta iärteknit sculd hafs mangom stadhom höghtidh Bil 917 . 20) hafva, bruka, nyttja, använda. eet par (näml. kläpä) . . . at hawa i apostlä messu daghum SD 5: 563 ( 1346) . ofradho the kyrkiom j hwilkom hälgha jomfrunar liggia alla dyra hafwr som hafwas sculde til therra skrudh oc prydhilse Gr (Cod. D) 417 . " haffwis ther til läkiarans radh " Bir 5: 11 . " för hoffdha bolster haffde hon en sten " Lg 3: 650 . 21) hafva (något till el. ss något). med ack. samt prep. til el. for med följ. nomen. hafþe annar þera baptistam tel patronum Bu 50 . we är ty lande, barn hauer til kunung KS 49 (125, 53) . skal han wtgöra henna hemgawor oc hawa (näml. hona) fore husfrw MB 1: 338 . " hafdhe thz for ena sidhuänio " Pa 8 . - med prep. for med följ. nom. som i haua fore jdert radh wi alla gierna göra RK 2: 97 . - med två ack. maat oc dryk haffde med två ack. halþe þeophilum mindre man Bu 29 . - hafva, hålla, anse. med två ack. (vid satsens förbytning till passiv: två nom.). haua han iui alt märan: iui faþor ok moþor liuvan ik käran Bu 74 . ib 418. hawas älla wardha wanfrägdadhir Bir 1: 327 . ther haffs allir värlzlikin luste ledhir ib 2: 127 . thenna idhan egin vilia . . . hafwin i nw reghlo mästara ok äkke mik Bo 135 . - med den predikative ack. föregången af sva som. skalt thu . . . hawa alla swa som thinna siäla helso genuärdogha som . . . vilia thik dragha fran idhn oc äruodhe Bo 119 . - med den predikative ack. föregången af vara. man hawer lothi wara beskedeligh ödhmywkheth Gers Frest 9 . med ack. samt prep. for med följ. nomen. böþ mik haua þik firi son ok þik mik firi moþor Bu 13 . hafdhe min son for sin kärasta herra Bir 1: 354 . jak hafdhe ok länge alla thöm for fool som annat hem vänte wara bätre än thätta Bil 112 . " thz hawir iak for howdhit a minne siäl " Bir 4: 130 . " huath thu hafuer thz for got älla ilt " Iv 5262 . " hafwi ey for ondo at han thol tholik thing " Su 451 . - hålla. med prep. i och följ. subst. i dat. hafdhe gudz likama j myklom kärlek ok ödhmiuke wyrdhning KL 20 . " hafdhis oc thän munkir j mästom hedhir " Bir 2: 69 . " tha haffs andelikin kostir j ledho (vilescitib 3: 184. 23) hafva, hafva sig förelagd, vara tvungen, höra. med inf. han hauer sik wäria för mannom ok aldrahnda diurom " KS 40 (105, 44) . " som wi hafwom mz fam ordhom at sighia " Bil 849 . 24) bildande med en inf. ett omskrifvande uttryck. then lyuse knappin hawir tekna (betecknar) pafwan Gr 300 . " thu mat pröfwa hwat däält oc hemolt the hafdho vmga (umgingos) mz honom " Bo 84 . 25) hafva (något uträttadt). med två ack., af (syns dåligt) den ene är ett adj. haffde min brodher thetta ogjort (syns dålgt) 196. - ss hjälpverb brukadt i pres. och imperf. för att i förening med . af ett annat verb bilda perf. och plusqvamerf. af detta. han sig haua saght försto mässo äpte varn härra Bu 195 . " aff hans nathum oos hauer alt giuit " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þe stund wi hawm aff landeno . . . varit, hawa mange män . . . waþyät a moot þerre näfnd ib 5: 605 ( 1346) . " at wi hawm sköt ok vplatit . . . alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum " FH 3: 5 ( 1353) . " thässä forsagdä attä tigi marker sculu sona ärwingiä wtgifua innän thre wiku epter thet the brewet hört hafua " ib 7 ( 1369) . " han sum kopt hawär stemner hinum sum vingäþe " SR 1 . iak hauar länge biþit þik frälsa min son fangen Bu 25 . " vm hon hauar sin son atar fanget " ib. " väl hauin ii þu ok þin kona biþat " ib 4 . " hon hafþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folkä " ib 11 . " hafþe þu talat tel min þaghar först þolict orþ. þa hafþe iak lango lyt þino raþe ib 494. baþ guz moþor. som hon hafþe läng þiänog varit " ib 25 . " at iak vp hafþe borit af þrim bondom suikkillikä hans faþurs saköre " FH 3: 5 ( 1353) . hafde (syns dåligt) lenger biit ok haffde ey tha mz them (syns dåligt) haffdo bönderne wordit flere ok thera här haffde wordit mere RK 1: 4124-4127. - part. pres. havande,
  12. 1)prægnans, hafvande, i hafvande tillstånd. thu skalt hafuande vardha j thinom quidh MP 1: 31 . " war . . . haffuandis j qwidhen (in utero habens) " MB 2: 351 . " hon varþ hauande mäþ guz son " Bu 6 . Bir 3: 279 . " drotningin wardh aff konungenom hafwande " ST 87 . " hon war haffwande " Bo (Cod. B) 340. Lg 219 .
  13. 2)som innhafves med full nyttjanderätt. for it hawandhe pant SJ 280 ( 1460) .
  14. 1)förhålla sig, bete sig, gå till väga. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . ib 60 (149, 65), 81 (199, 88). Bo 10 . Bir 2: 32, 274, 3: 474, 5: 59, 60 o. s. v. LfK 162 . " sculu gerna hafua sik oc böya eptir abbatissonna oc confessoris wilia " VKR 20 . annorledhis hawir han sik mz siälinne Bo 91 . " at han hawe sik wäl til then som forman är i landeno " MB 1: 458 . ib 459, 460 . " swa som en man hawer sik til the lagh han hawer giwith swa hawer gudh sik ower the lagh som han hawer giwit " ib 463-464.
  15. 2)förhålla sig, stå i förhållande (till). synden oc rätwisan the hawa sik swa som myrk oc liws MB 1: 116 . " alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh til then ända thet är til skapat " KS 2 (3, 2) . " almoghen han må sik haua bådhe til (hafva förbindelse med) rika ok fatöka " ib 76 (189, 84). tolf dyghde, the sik haua til (afse) manzens sidhi ok åthäue ib 18 (45, 19).
  16. 3)förhålla sig, vara beskaffad. berätte hänne . . . huru thetta ärandit sik hafdhe ST 467 . SO 113, 156 . " almoga ok landa fridhr ok frälse, hughnadhr ok hälsa ok allr stadhlekr hauer sik äpte (rättar sig efter, beror af) kunnux lifnadh " KS 49 (125, 53) .
  17. 4)befinna sig. at nakar man maghe hawa sik i ens stadz eller landz rät oc saatlika boa MB 1: 458 . " han haffwer sik wäl LG 3: 341. haff tik wäl (var vid godt mod) " ib 322 .
  18. 5)styra sig? tåla sig, vara tålig? om vi kunnom os hafwa oc vara stadughe oc thuloghe j dröfwilsom (vid hafwa är kanske väl, manlika el. något dylikt bortfallet) Bo 341 .
  19. 6)begifva sig, förfoga sig. haffwin idher hädhan RK 1: 2148 .
  20. 7)hängifva sig (åt). hawa sik in til gudh oc himerikis thing medh medh allo hiärta Ansg 177 .
  21. 8)kunna, förmå? vinlägga sig om, försöka? til wäl at tala han sik hafdhe Al 459 . " hafdhe hon sik til at bidhia " Lg 3: 517 .
  22. 1)förehafva, taga sig till. tha the spöria hwath war herra hafdhis aat, för än han skapadhe wärldina MB 1: 33 . " huath sculom wy nw haffuas ath " MD 32 .
  23. 2)bete sig. haffuandis manlika aat Su 142 . - Jfr at havas.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.