forsuma1
v.(verb)fsvm--forsuma..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
försimeth Lindblom Äbval 7 (1432). forsömet Svartb 368 ( 1439) ), L
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
försommä JTb 97 ( 1513) forsuma sik , 1) försumma sig, underlåta att göra sin plikt. huar som forsömar sik her vtinnan, han scall staa sin ret som ltilbör STb 1: 429 (1459; Burspr). - underlåta att sköta el. vårda sig. hade han ecke sielff forswmath sik, tha hade meister berends tienare wel lekth honom STb 2: 11 ( 1483) .
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- försimeth Lindblom Äbval 7 (1432). forsömet Svartb 368 ( 1439) ), L.
- 1)försumma, uraktlåta, åsidosätta. med dat. och ack. tha kwnne wii ecky forsommä honom retthen effter swadana bekennilse JTb 97 ( 1513) . - med inf. tha är thet breff forglömpth oc forsumat at sunderriffuas SDNS 3: 77 (1415). - icke bry sig om, förakta. vndhirlikit är högfärdoghe människio liffuerne, for thy han vil ey enfallilika liffua, vtan forsumar medh synom iamcrisnom j wärdlhinna vmgangeo MP 5: 26 . - försumma att betala. feste berend wisse xij (12) manna lagh, ath han engte bar meth säckin wtaff skippet om lnattene ellir j the mottona forswmade tollen STb 2: 52 (1484). - underlåta att medtaga. oleff tawast hustrv schal lhaffua sit salt j gen aff anders staffansson, epter han tet forswmet hade vtan sit skyp, tha tet lach fore hans stech STb 3: 409 ( 1498) . tillfoga skada, kränka (i fråga om mgns rätt). her e[ric] e[ricson] bör ey at bliffua forsymat thär vdi Arfstv 35 ( 1461) . ib 95 . 2) icke passa på, försita. iak haffuer försumet min rät Arfstv 48 ( 1461) .
- 2)förgå sig, göra övertädelse el. kränkning. beke[nno]mps wi . . . aff wore stora daarescap oss högliga forsömet haffua moodh wort herrescap Svartb 368 ( 1439) . j thenne mathe haffuen j idher martfaallelica a moth oss vforsculdet och mot cronen försimeth Lindbl Äbval 7 (1432). - förgå sig, begå synd. the . . . som sik nakot här wthinnan haffua forsumat, antigia mz wilia ällir astundan Mecht 229 . - Jfr oforsumadher, oforsumande.