bursprak1
(substantiv)fsvm--bursprak..nn.1burspråk, sammankomst som hölls av överhetspersoner el
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-spraak- . -språk . -sprack SJ 2: 126 (488). -spräk Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464)),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) burspråk, sammankomst som hölls av överhetspersoner el. maktägande med borgerskapet i en stad el. med folket i en landsdel. tha alt radit fforsamledh är til bursprack SJ 2: 126 ( 1488) . böd konung priamus ath alla troyaner skulle komma till jlions borg konwngxsens palatz ath hålla ther bwrspråk mz them Troj 253 . 2) burspråk, utbyggnad på ett rådhus från vilken överhetsperson förhandlar med den på torget församlade menigheten och värifrån offentliga tillkännagifvande göras. kom biscop kätil silfuer til os och stodh her j staden opa burspräket . . . och sagde al wor kere almoga som her tha forsamelde wore Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). lyste . . . borgamestarne pa burspraket, ath STb 1: 269 ( 1480) . ib 84 (1477), 180 (1478).
- 3)på burspråk fattat beslut. plebi[s]citum . . . almogans stadge ok bursprak GU C 20 s. 458 . ib 554 . - på burspråk beslutade (el. offentligjorda) kommunala stadgar. STb 1: 427 (1459; burspr.). ib 435 (1460 ; burspr). swa ath hon bär noghan dräth, som borbiudz i bwrspaket ib 125 ( 1477) . - offentligt tillkännagivande som göres på burspråk. lyste wor kere höffwitzman her sten stwre bursprak, swa ath huar som förer silffwer ellir bly aff swerges rike, haffue forbrutith liiff ok gotz STb 2: 133 (1486). ib 1: 336 ( 1482) . - Jfr Clason, Hist. Tidskr. 23: 97 ff.