þvär1
adj.(adjektiv)fsvm--þvär..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
twär . twer . tiwer: -t JTb 81 ( 1494) twar: -t KTb 77 ( 1438) , 79 (1441); -s Svartb 192 ( 1386) . thiwar: -t Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559), thvärt a mot , A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldeles i strid emot. i scriffwe och göre twärth a moth rikesens radh BSH 4: 257 81501, H. Gadh). B) adv. 1) gentemot, mitt emot. eregione . . . aduerbium loci twärth amoth eller geem (för geen ) moth GU C 20 s. 227 . 3) tvärt emot. - däremot, å andra sidan, econtra . . . twär a moth GU C 20 s. 207 . JMPs 518. - Jfr thär thvärt a mot (Sdw 2: 781). thvärt for , adv. 2) tvärt, på tvären, i tvär riktning. gammwl winträ stödyas oc wpbindas swa ath twa rörkäppa ärw widher hwarth trä oc swa andra rörkäppa twärth före PMSkr 314 . ib 316 . thvärt fra , prep. alldeles från. hans vägha / han läggir for man som röuara plägha / ledha man thuart fra retto Vis sten 6 . *thvärt gen mote , þvärt ivir , A) prep. 3) tvärs över, från ena sidan av (ngt) till den andra. swa ath jac formektadhe ga thiwart offwer en vägh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559. - tvärs över, på andra sidan av (ngt). then brodherin fik see jampth aff sik twärth offuir gwluith hwar en hans brödhir hörde . . . skriptamal MP 5: 205 . - tvärs över, på andra sidan om (ngt). hwelken hus som liggia rät twart ower gatuna KTb 77 ( 1438) . SJ 2: 148 ( 1489) . twärt öffuer gärdhet fraan hängdhenne äger clostridh 1 ödhetorp VKJ 193 . 4) gent emot, mitt emot. en gardh liggiandis näst sudhra port twart ower karl michelsson KTb 79 ( 1441) . forbödz oleff hoppaner at byggie medh tree twert offuer vrwder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . B) adv. thvärt ivir fran , thvärt mot , thvärt um , *thvärt um mot , *thvärs ivir fran , *thvärs ut ivir ,
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)transversus; tvär. tvär, tagen från den ena sidan till den adra. i måttsbestämningar. hwar trappan skal ena thwära hand högh wara Hollman Bir Extra 233. 2) motvänd, motig? tha war börren twär ok stark EK 3049 (möjl. avses sidvind, i vilket fall exemplet hör till 1; jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 612). 3) motsatt, stridig. med ack. non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen GU c 20 (han 2) s. 78. n. þvärt, adv. L.
- 1)tvärt, på tvären, i tvär riktning. ärye twärth pa bakkommen oc ey wpföre för oxannas lättilse PMSkr 197 . 2) tvärt, rakt. asnyn gik medh lykeno räth twärth borth fran kyrkiogardhenum MP 5: 202 . 5) genast, strax. for then skuldh skriffve vi swa twärt aff harm til idher at oss högelika ortycker at . . . BSH 3: 152 ( 1464) .
- 2)tvärs över, på andra sidan om (ngt). anders bywr c[iterade] then man, som bor twer offuer fran mwren STb 3: 280 ( 1496) .
- 2)rakt fram. twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . " twers nör aff sins faders suen helsingx bryggehus " ib 176 ( 1490) . " item är fran tet alna bret rwmet myt i garden twers intil sweders ärffue hws viij . . . alna " ib 187 ( 1491) . - thvärs ivir, A) prep. 2) mitt emot. en . . . gaard . . . i stenbastue grendh reth twerss öffuer bastuffuen pa norre sidhen SJ 2: 272 ( 1495) . STb 5: 244 ( 1519) .
- 3)tvärs över, på andra sidan om. huilkit hussz belegit är . . . twers vester offuer gatan fran . . . rytters hussz STb 2: 348 ( 1489) . SJ 2: 274 (1495), 309 (1496). B) adv. 1) tvärs över, från ena sidan till den andra. bredhleken twers offuer xiiij (14 1/4) allna och eth quarter SJ 2: 115 ( 1488) .