ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.8 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--þvär-av.1) ↗

þvär1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--þvär..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

twärtwertiwertwarthiwareregioneskriptamalthvärt motthvärt um

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

twär . twer . tiwer: -t JTb 81 ( 1494) twar: -t KTb 77 ( 1438) , 79 (1441); -s Svartb 192 ( 1386) . thiwar: -t Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559), thvärt a mot , A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldeles i strid emot. i scriffwe och göre twärth a moth rikesens radh BSH 4: 257 81501, H. Gadh). B) adv. 1) gentemot, mitt emot. eregione . . . aduerbium loci twärth amoth eller geem (för geen ) moth GU C 20 s. 227 . 3) tvärt emot. - däremot, å andra sidan, econtra . . . twär a moth GU C 20 s. 207 . JMPs 518. - Jfr thär thvärt a mot (Sdw 2: 781). thvärt for , adv. 2) tvärt, på tvären, i tvär riktning. gammwl winträ stödyas oc wpbindas swa ath twa rörkäppa ärw widher hwarth trä oc swa andra rörkäppa twärth före PMSkr 314 . ib 316 . thvärt fra , prep. alldeles från. hans vägha / han läggir for man som röuara plägha / ledha man thuart fra retto Vis sten 6 . *thvärt gen mote , þvärt ivir , A) prep. 3) tvärs över, från ena sidan av (ngt) till den andra. swa ath jac formektadhe ga thiwart offwer en vägh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559. - tvärs över, på andra sidan av (ngt). then brodherin fik see jampth aff sik twärth offuir gwluith hwar en hans brödhir hörde . . . skriptamal MP 5: 205 . - tvärs över, på andra sidan om (ngt). hwelken hus som liggia rät twart ower gatuna KTb 77 ( 1438) . SJ 2: 148 ( 1489) . twärt öffuer gärdhet fraan hängdhenne äger clostridh 1 ödhetorp VKJ 193 . 4) gent emot, mitt emot. en gardh liggiandis näst sudhra port twart ower karl michelsson KTb 79 ( 1441) . forbödz oleff hoppaner at byggie medh tree twert offuer vrwder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . B) adv. thvärt ivir fran , thvärt mot , thvärt um , *thvärt um mot , *thvärs ivir fran , *thvärs ut ivir ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)transversus; tvär. tvär, tagen från den ena sidan till den adra. i måttsbestämningar. hwar trappan skal ena thwära hand högh wara Hollman Bir Extra 233. 2) motvänd, motig? tha war börren twär ok stark EK 3049 (möjl. avses sidvind, i vilket fall exemplet hör till 1; jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 612). 3) motsatt, stridig. med ack. non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen GU c 20 (han 2) s. 78. n. þvärt, adv. L.
  3. 1)tvärt, på tvären, i tvär riktning. ärye twärth pa bakkommen oc ey wpföre för oxannas lättilse PMSkr 197 . 2) tvärt, rakt. asnyn gik medh lykeno räth twärth borth fran kyrkiogardhenum MP 5: 202 . 5) genast, strax. for then skuldh skriffve vi swa twärt aff harm til idher at oss högelika ortycker at . . . BSH 3: 152 ( 1464) .
  4. 2)tvärs över, på andra sidan om (ngt). anders bywr c[iterade] then man, som bor twer offuer fran mwren STb 3: 280 ( 1496) .
  5. 2)rakt fram. twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . " twers nör aff sins faders suen helsingx bryggehus " ib 176 ( 1490) . " item är fran tet alna bret rwmet myt i garden twers intil sweders ärffue hws viij . . . alna " ib 187 ( 1491) . - thvärs ivir, A) prep. 2) mitt emot. en . . . gaard . . . i stenbastue grendh reth twerss öffuer bastuffuen pa norre sidhen SJ 2: 272 ( 1495) . STb 5: 244 ( 1519) .
  6. 3)tvärs över, på andra sidan om. huilkit hussz belegit är . . . twers vester offuer gatan fran . . . rytters hussz STb 2: 348 ( 1489) . SJ 2: 274 (1495), 309 (1496). B) adv. 1) tvärs över, från ena sidan till den andra. bredhleken twers offuer xiiij (14 1/4) allna och eth quarter SJ 2: 115 ( 1488) .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.