þvär þvar a hästläked. i as 136¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (11)

1. L.
2. 1)transversus; tvär, befinnande sig i vinkel mot längdriktningen. han kastar een hiit ok annan ther swa at hwa la om annan thwär Fr 596 . - tvär, tagen från den ena sidan till den andra. i måttsbestämningar. SR 17 . " skiär owan vid knolana þvara hand innän a benino. ena sino fingärs breþa Hästläked. i " AS 136 . skäggit (näml. var) swa lankt som een thwär hand (longitudo barbæ palmo per transversum manus) Bir 2: 135 . " watnidh sanck en twär foth " Di 295 . (?) thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir än wppa ena twära span (ab uno palmo) Bir 4: 10 . i thvärt, tvärt. at han mz sina äghna hand skaar sin strupa aff i twärt (per transversum) Lg 3: 368 .
3. 2)motvänd, motig. tha war börren twär ok stark RK 1: 3049 .
4. 3)motsatt, stridig. " är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärm eghelighetom " LB 9: 118 . -
5. 4)tvär, ovänlig. " bryter nager oldermannenom j moth mz haat eller twer ordh " SO 116 . - n. þwärt, adv. L.
6. 1)tvärt, på tvären, i tvär riktning. watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ware ey wädhrith somthz röre Al 5824 . thak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twär t ok ände lankt LB 3: 199 . " han for badhe twärth ok ändelancth gynom thera her " Di 216 .
7. 2)tvärt, rakt. " the gingo härrin mote thwärt " Al 8700 . - (?) sancta genouepha . . . bödh them hugga nidher thz träit oc ginstan fiöl thz thwart bort fra strömenum vppa landit Lg 3: 250 .
8. 3)tvärt, från den ena sidan till den andra, tvärs igenom, alldeles? hans been brast ofwen twert sunder RK 2: 2553 .
9. 4)tvärt, kort, snäsigt. herra jngemar han swaradhe twärt RK 1: 1026 .
10. 1)rakt från; midt emot, gent emot. saa hon thwärt aff sinne säng (ex oppsito lecti sui) eet altara VKR v. lectrix collacionis siti twärt aff abbatissonne Bir 5: 37 . TK 271 . 2: åt motsatt sida från; tvärt emot, alldeles emot. diäfla . . . visto þöm väghen þvart af rätto Bu 523 . - bildl. the gingo thwärt aff rätto oc syndadho a mot mik siälwom MB 1: 379 . " willin i än ganga thwärt aff rätto a mot mik (ex adverso mihi) " ib 377 . " thvärt a mot, A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldelses i strid emot. the wändo sin vilia twärt a mot (directe contra) gudhi " Bir 1: 250 . thätta är alt thwärt amoot fatikdomenom Bo 16 . " ther giorde then yslingh twarth aa moth alth thz jomfru maria honom sighia loth Rk 1: (sfgn) s. 176. - tvärt emot i motsats till. ther finnas annor siw godh thingh thwärt a mot (contraria) thessom siw ondo " Bir 1: 81 . B) adv.
11. 1)gent emot, midt emot. vppa sudher sidonne twärtamot SJ 263 ( 1458) .
12. 2)tvärt emot, på motsatta sidan. bildl. jak see thina rätuiso som eld ok aldra starkasta som biärgh oc hänne thor ängin nalkas vtan thwärt amot seer iak thina lättast miskund Bir 3: 47 .
13. 3)tvärt emot, alldelse i strid der emot, i motsats dertill, på motsatt sätt. skal . . . huar skällik creatura röras oc vara redhoboin äptir sins skapara skipan än nar hon gör thwärt amot är opinbart at hon van nyttiar sit frälsa siälffs vald Bir 2: 128. nar andre fasta ok halla thysto tha skal iak göra thwärt amot minz minom särlicom kompanom ätande ok drikkande ib 3: 277 . ST 111 . " alt thz thw höre älla se, aff reenliwis menniskiom oc wäl frägdhadhom. thz räkna alt göras af godhe akt, en tho at thz synis vara thwärt amoot " Ber 277 . " swa är thwärt amot sic est e contra) när gudhi " Bir 2: 32 . - deremot, å andra sidan. sighir gregorius tholmodzsins dygdh vare meer än göra iärtekne thwärt a moth är scirfuat at otholomodhoghir man gör folsco MP 2: 71 . ib 69, 74 . deremot, å sin sida. thw bidhir giua honum licamlik dröuilse for hans iäl nytto skuld oc hans vili är thuärt amot genuärdhoghir thine bön thy at han girnas världinna hedhir Bir 2: 159 . " tvärt emot, i motsats detill, omvändt. ödhmiuktina mästare . . . ville synas then han ey var sik til miswyrdhning oc försmäilse . . . än thwärt amot viliom vi synas thz vci ey ärom " Bo 39 . Bir 1: 100, 359, 4: 393 . C) substantivt: det som är tvärt emot el. som är motsatt, det motsatta. hulkin fridh vi skolom altidh haua mz sighir mädhan vi görom vyrdhning varom gudhom. än tha vi äkke thz görom, kombir os thwärt a moot Gr 282 .
14. 1)tvärs öfvr, på tvären öfver el ofvanför. taflan war fäst thwärt ifuir stolpan ifuir ihesu hofdhe Bil 89 .
15. 2)tvärs öfver, tvärs öfver ytan af. strök sik twärt ower halsbastet sit LfK 142 .
16. 3)tvärs öfver, från ena sidan af (ngt) till den andra. eth rwm twärt offuer huar skip (um þert skip) ) MD 370 . " sla mz honum (stafven) ower hawith oc skal hawith skilias vnder stavenom, oc standa som twe mwra fram mz enom wägh, twärt ower hawith " MB 1: 316 . - tvärs öfver, till andra sidan om. at the . . . formatto ey hona bära längir än thwärt owir en bäk som ther laa KL 342 . " the . . . ake . . . twarth offuer gärdet och til henrikx gordh " FM 354 ( 1512) . " en biälke uar of skambar. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet " Bu 416 . - tvärs öfver, på andra sidan om (ngt). the sagho thwärt ower thz swnd en ful fagher qwinno fwnd Al 5442 . B) adv. tvärs öfver, från ena sidan till den andra. tompt . . . hulkin som . . . bredh är thwärt ower xv (14 1/2) alin SJ 48 ( 1430) .
17. 1)midt emot, gent emot. thw skal latha blod twärth moth ther wärken staar LB 7: 1 .
18. 2)tvärt emot, i motsats dertill. Gers Frest 12 . " thvärt nidher genom, adv. rätt ned igenom, helt ned igenom. genstan sönderbrast thz skyulit som hängde vt for thera hälgohasto mönstre ok rifnadhe thwärt nidhir gynum (a summo usque deorsum) i twa lyti " MP 2: 21 .
19. 1)midt emot, gent emot. galgala som twärs liggher vpgangen til dominin (quæ est ex adverso ascensionis Adommim) MB 2: 41 .
20. 2)rakt fram. israels almoghe oc stridzmän hwar aff sinom stadh ther the stodho gingo twärs in j stadhen (ascendit unusquisque per locum qui contra se erat) MB 2: 16 .
21. 1)gent emot, midt emot. graffwanar . . . hwilka liggiandis äru twärs aff vpgangen til adomym (qui sunt e regione ascensus Adommim) MB 2: 49 . ganghom wi mothe stadhenom vppa andra sidhona twärs aff idher ib 20 .
22. 2)tvärs öfver, på andra sidan om. säthiandis sin tiäl twärs aff (trans) armon MB 2: 106 .
23. 1)tvärs öfver, på tvären öfver. han lät hugga i stenin en wärs rät ower hans bredleck twärs Al 7330 .
24. 2)midt emot. lot vp . . . ena sten gatabodh beläghin vppa hyrnit vnder magnus skalma hus widh swartbrödra twärs offuer thät ärfue thär her johan hoppener nw inne sitter SJ 58 ( 1444) . " lot up . . . en källara vnder hans hws som han beläghin är widh gatuna thwärs ower hans langha källara " ib 157 ( 1447) .
25. 3)tvärs öfver, på andra sidan om. thz landet som . . . moyses idher giffwir . . . twärs offwir (trans) iordans flodh MB 2: 4 . ib 38 . " lot up . . . thät stenhusit ok gardhen thär han nu siter vti frijt ok quiijt ok tomptena twars ouer gatuna " SJ 83 ( 1438) . B) adv.
26. 1)tvärs öfver, från ena sidan till den andra. forom wi . . . til haliis fors ok han meth reep fra land til land thwers öffwer mältä SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.).
27. 2)gent emot, midt emot. haffdo . . . saaldh laurenz magnussone thet stenhus oc ärffue som beläghit är i gambla muren hart offuan fore fornempde laurenz ärffue oc the litle tompt medh twärs öffuer liggendis mellan kirkionne tompt oc bernd osenbrygge tompt SJ 184 ( 1449) .