ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.82 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen

Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ät-nn.1) ↗

ät¹

(substantiv)

Lemgram: fsvm--ät..nn.1

Andra poster med uppslagsordet »ät» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: ät (2) · konj.Supplement: ät (3) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (50)

äthethäätättettedhtätterartättinätinätenaätinniättarbotätta-ätar-äter-ättargiäldattärgiäldettagialdättegeldättägyaldättägiälättegieldettegeldätagialdätegiäldetagielätta högheräta-ättalefättaleveetta-ette-eette-etthelöweätteliffuefrättalevismanätalefuis-ätta läggerätta räkningregninghättarstuþättarstudherättärstuþalsingplurättärstuþiordätta trä

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

ättslägtstam. &quot

ätt, slägt, stam. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

äth VGL I Md 5: 4; SML Ä 3: 1; Lg 922, 3: 39 . eth Bil 450 . äät MELLL Ä 13, Egn 6: 1; MB 1: 143, 205, 368 ; Fl 588 ; RK 1: 70, 264 ; Al 4654 . ätt VGL I Md 2; VML LII Ä 14, 19: pr. ett UplL Ä 19. edht RK 2: 92 . gen. ätta ÖGL Dr 7: pr.; Ä 5, ES 3: 2. pl. ätter MB 1: 174 (på två st.). äter ib. med best. art. sing. nom. ättin VGL I Md 1: 4, 5; ÖGL Dr 2: pr., 17: 2, Vaþ 4. ätin VGL II Dr 6, 7. ätten ib III 119. ack. ätena MELL Ä 3. dat. ätinni VML LI M 10), ättarbot ätta- . ätar- . äter- ) ättargiäld attärgiäld UplL Kg 10: 2, 8. attär gäld VML II Kg 7: 5 i var. ettagiald SD 2: 242 ( 1297) . ettabyeld ib 408 ( 1304) . " ättägiäld " UplL Kg 10: 8 i var. ättegeld BSH 1: 62 ( 1365) . ättägiald ib 63 ( 1365), 76 (1365, på två st.), 77. ättägyald SD 2: 218 ( 1296) . ättägiäl BSH 1: 66 ( 1365) . ättegield SD 2: 390 ( 1303), 424 ( 1304). ettegeld HSH 18: 186 (1497? gammal afskr.) ättägial BSH 1: 64 ( 1365), 65 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 72 ( 1366), 74 ( 1366). ätagiäld ib 62 (1365. ätagiald SD 2: 490 ( 1307), 495 ( 1307), nyare afskr.). ätegiäld BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). äthegiäld ib 316 . ätegäld ib 304 . ätegeld ib 316 . etagiel Riksarchivets Pergamentsbref 2: 26 ( 1383)), ätta högher äta- ) ättalef äta- ) ättaleve etta- . ette- . eette- . etthelöwe. ätteliffue Urk. fr. 1510 (efter meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe)), ättalevisman ätalefuis- ) ätta lägger äta- MELL Eþs 33: pr., Högm. 2. ätä- ib Eds 33: pr.), ätta räkning regningh ) ättarstuþ pl. ack. ättarstudher VGL IV 21: 87 i var. (se MELL s. L not 1 och s. 457). ättärstuþa VGL II Dr 7. ättar studha SD 4: 408 (1335; nyare afskr.; jfr nom. pl. med art studhana under stuþ); ordet kan dock på de två sistnämda ställena fattas ss. ack. lsing. el. plur. af ättastuþi), ättarstuþi? ack. ättärstuþi VGL II dr 7, 10, möjl. dock att fatta ss ack. pl. af föeg. ord), och m.? (se föreg. ord). L. ätta trä ,

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

ätt, slägt, stam. " af betheleem dauid kunugs ät ok släkt " Bu 3 . ib 6. Bil 294 . Lg 922 . " thenne quinna är komin aff godhe ät " Fl 46 . ib 588 . " jach tenker i forsma then herra for thz at han är födht aff wore eedht " RK 2: 92 . " han . . . älskade gerna sin eghin äät " ib 1: 70 . " tha gik folkunga äät wald ouer ok mykin oreth " ib 264 . " the wordho ther rike alle slät thera släkt ok alla thera äät " Al 4654 . " skal iak sätia mit wredha änlite ower then man oc alla hans äät (cognationem) " MB 1: 368 . forböld min herra mik at leta sinum some komo i thy lande, oc bödh mik at bidhia honum iomfrw her i lande aff sinne äät ib 205 . " födhis nakar mz them last som hörit til hans äät " ib 143 . " nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom oc kom aff them siwtighi oc twa äter fämptan ätter aff iaphet, thrätighi aff cham, siw oc tiwghu aff säm, oc skipto thässa ätter wärldina i thre löter " ib 174 . - närmande sig betydelsen: härstamning, härkomst. ängin wiste hans eth ällir edhle Bil 450 . " aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphopp " Lg 3: 39 .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.