ät1
(substantiv)fsvm--ät..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (50)
ätt, slägt, stam. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
äth VGL I Md 5: 4; SML Ä 3: 1; Lg 922, 3: 39 . eth Bil 450 . äät MELLL Ä 13, Egn 6: 1; MB 1: 143, 205, 368 ; Fl 588 ; RK 1: 70, 264 ; Al 4654 . ätt VGL I Md 2; VML LII Ä 14, 19: pr. ett UplL Ä 19. edht RK 2: 92 . gen. ätta ÖGL Dr 7: pr.; Ä 5, ES 3: 2. pl. ätter MB 1: 174 (på två st.). äter ib. med best. art. sing. nom. ättin VGL I Md 1: 4, 5; ÖGL Dr 2: pr., 17: 2, Vaþ 4. ätin VGL II Dr 6, 7. ätten ib III 119. ack. ätena MELL Ä 3. dat. ätinni VML LI M 10), ättarbot ätta- . ätar- . äter- ) ättargiäld attärgiäld UplL Kg 10: 2, 8. attär gäld VML II Kg 7: 5 i var. ettagiald SD 2: 242 ( 1297) . ettabyeld ib 408 ( 1304) . " ättägiäld " UplL Kg 10: 8 i var. ättegeld BSH 1: 62 ( 1365) . ättägiald ib 63 ( 1365), 76 (1365, på två st.), 77. ättägyald SD 2: 218 ( 1296) . ättägiäl BSH 1: 66 ( 1365) . ättegield SD 2: 390 ( 1303), 424 ( 1304). ettegeld HSH 18: 186 (1497? gammal afskr.) ättägial BSH 1: 64 ( 1365), 65 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 72 ( 1366), 74 ( 1366). ätagiäld ib 62 (1365. ätagiald SD 2: 490 ( 1307), 495 ( 1307), nyare afskr.). ätegiäld BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). äthegiäld ib 316 . ätegäld ib 304 . ätegeld ib 316 . etagiel Riksarchivets Pergamentsbref 2: 26 ( 1383)), ätta högher äta- ) ättalef äta- ) ättaleve etta- . ette- . eette- . etthelöwe. ätteliffue Urk. fr. 1510 (efter meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe)), ättalevisman ätalefuis- ) ätta lägger äta- MELL Eþs 33: pr., Högm. 2. ätä- ib Eds 33: pr.), ätta räkning regningh ) ättarstuþ pl. ack. ättarstudher VGL IV 21: 87 i var. (se MELL s. L not 1 och s. 457). ättärstuþa VGL II Dr 7. ättar studha SD 4: 408 (1335; nyare afskr.; jfr nom. pl. med art studhana under stuþ); ordet kan dock på de två sistnämda ställena fattas ss. ack. lsing. el. plur. af ättastuþi), ättarstuþi? ack. ättärstuþi VGL II dr 7, 10, möjl. dock att fatta ss ack. pl. af föeg. ord), och m.? (se föreg. ord). L. ätta trä ,
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ätt, slägt, stam. " af betheleem dauid kunugs ät ok släkt " Bu 3 . ib 6. Bil 294 . Lg 922 . " thenne quinna är komin aff godhe ät " Fl 46 . ib 588 . " jach tenker i forsma then herra for thz at han är födht aff wore eedht " RK 2: 92 . " han . . . älskade gerna sin eghin äät " ib 1: 70 . " tha gik folkunga äät wald ouer ok mykin oreth " ib 264 . " the wordho ther rike alle slät thera släkt ok alla thera äät " Al 4654 . " skal iak sätia mit wredha änlite ower then man oc alla hans äät (cognationem) " MB 1: 368 . forböld min herra mik at leta sinum some komo i thy lande, oc bödh mik at bidhia honum iomfrw her i lande aff sinne äät ib 205 . " födhis nakar mz them last som hörit til hans äät " ib 143 . " nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom oc kom aff them siwtighi oc twa äter fämptan ätter aff iaphet, thrätighi aff cham, siw oc tiwghu aff säm, oc skipto thässa ätter wärldina i thre löter " ib 174 . - närmande sig betydelsen: härstamning, härkomst. ängin wiste hans eth ällir edhle Bil 450 . " aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphopp " Lg 3: 39 .