ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.28 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ärliker-av.1) ↗

ärliker1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--ärliker..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

er-her-

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

er- . her- SD NS 1: 47 ( 1401) . -ligh. -lig. -leker. -legh. -likin. -liken. -lighen RK 3: 2884 . n. (nom., ack.) -likt. -lekt Bu 167 ; Bil 282 . -likit Bir 1: 13, 2: 104 ; MB 2: 128 . -ligit Va 16 . ack. m. -likän VGL IV 14: 17. -lekan BK 198, -likin Bo 242 . -ligen MB 2: 233 . -lik Fl 1178 . pl. nom. , ack. n. -ligh RK 1: 3009 . -lig Va 3 . -lek Bu 51, 149 . -likin Lg 34 . -lekin Bil 446 . komp. -likare -licaren Gr 283 . -lekare Bil 535, 586 . -lekarin Gr (Cod. D) 375 . superl. -likaster. -ligäster: -ligästä Va 4 . -lekaster: -lekasta Su 52 ),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)ärad, hedrad. " med prep. af. o hälagh iomfru ok ärlikin af alle världinne " KL 362 . - ärad, aktad, ansedd, högt uppsatt, af god börd, förnäm. en ärlek ok väl burin fru (nobilius matrona) Bu 11 . " mangä ärlikä (nobiles) quinnor trodho guz ordh " KL 161 . " sände han flere oc ärlikre (nobiliores) sändebudha än för " MB 1: 413 . " han . . . skreff ther om breff och sende mz ärlig budh til . . . konung pipping " Va 3 . " honum bidde ther marghin ärlikin man aff all teh land i iordhirike " Al 9508 . folke jerl war en erliken man RK 1: 232 . " är the (fattiga menniskor) ok ärlike ok välborne. likouäl gabbas the ok vardha forsmadhe " Bo 129 . " wm swa händer ath nokre . . . ärlighe, wälbyrdoghe, knapa, äller häratz domara bliffwa gripne til fangha aff nokrom sollanär " PM 34 . " hon haffde en ärlekan härra til hosbondha " BK 198 . " christus stadhgar här at matsins matto . . gifwis iämpn swa ärlikom oc högbornom som ey ärlikom oc högbornom (quod mensura ciborum . . . tam nobilibus quam ignobilibus æqualis tribunatur) " Bir 4: 36. ib 37 . VKR 80 . " en iomfrw föd af rike släkt mykit faghir oc ärlikin " KL 298 . " sancta rispina var allom them androm fäghre ok ärlicaren. thy at hon var föd af konungxlike släkt " Gr 283 . han högfärdadhis . . . aff sinne ärlike släkt Bir 3: 99 . Fl 588 . - ss hedrande epitet. iak hawer min gard wik . . . giwet minne erliku husfru. fru cristine pätarsdotter tiil morghen giif SD 4: 389 (1334?). insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bäncictsson ib 5: 280 ( 1334) . eet halfmarkand iorþ j ramshambre j kiulä sokn . . . oc eet örisland j läþirs sokn . . . sum mik gauo mina ärligho böndir at murghingauum jnulphir oc lafrinz bänäson ib 293 ( 1344) . " bedis iäc ärlix faþurs inzighle herrä frändä. biscops j strengnes " ib. " aaf ärlikom riddara härra magnuse rötha " ib 557 (1346, gammal afskr.). jäk är giäldskuldugher skälikvm manne ok ärliikvm, þore raband, bymane i luthoisa ib 6: 149 ( 1349) . " heþarlika manna oc erlika insigle lib 181 ( 1350). medher ärlikom manne herra gözstaff magnusson " ib NS 1: 1 ( 1401). herleke ok welbornne hwsfrw, hwsfrw ingeborghe ib 47 ( 1401) . " ärliken ok wälboen qwinna. husfrv greta dwma " BSH 1: 194 ( 1387) . erlikin riddare herra niclis thwrisson BYH 1: 178 ( 1377) . ärliken oc welboren man. boo jonsson drotzte i swerighe BSH 1: 181 ( 1381) . " ärlig ok velbyrdoge man niels klaffuosson höffuisman paa älffsobrg " ib 4: 198 ( 1495) . " keraste ärlige herre " ib 5: 30 ( 1504) . " staar deth tel eder ärleghe herredömb " ib 568 ( 1517) . - i tilltal med försvagad betydelse: ärad, aktad, god. hören nw tiil alla ärligha män RK 3: 2682 . - fröjdad, berömd. hwilkith är annath folk swa ärlikt (inclyta) MB 1: 452 . " then ärlikaste man ther man om hans dagha fan " Iv 35 . " han war ärlik och een opsatigh man " RK 3: 3 . " en ärligh konung " Va 3 .
  3. 2)ärevördig, vördnadsvärd. " taler til thera en ärlikir (venerandus) carl at ännis laghum ok sidhum " Bil 352 . " thän ärlike dyre värdhoghe stadhin (urbs veneranda Dei) " Bo 248 . " for sit ärofulla lifwärne oc ärlika aldir " KL 303 .
  4. 3)hög, stor; framstående, utmärkt. lucifer war . . . främärste oc ärlikaste gudz ängel MB 1: 51 . " tha sang then ärlike msätarin (d. v. s. Kristus) " Lg 39 . " alla thera ärlica (egregiorum) patriacharanna oc hälgha siälanna höghtidh " Bo 252 . en af the ärlicu kirkianna herrum som gen(n)adius räknar ok scrifuir aff Bil 281 . " hulkin aff folksins osnille oc iärteknomen var ärlicare (insignior) ok allom kunnoghir " Bir 3: 451 . " alle men gaffuo honom riiss thz han var en erligh herra " RK 1: 236 . " ey kom thu j lifnadhin at thu skulde synas ärlikin af klädhom (in vestibus gloriosa) for manna öghon " Ber 60 .
  5. 4)ärofull,m medförande ära; glänsande. sidhan han . . . hafdhe swa ärlikin sighir wnnit (gloriose vicerat) Bo 242 . MB 2: 233 . - ärofull, förnämlig. mannin är skapadher til ärlika syslo thz är at hawa skiäl oc vnderstandilse MB 1: 114 . " en riddare hawer meer ärwodhe, oc mödho i örlögh . . . än margher bonde, oc är tho ärlikare riddara rättin än bondans " ib 452 ; " jfr 5. ståtlig, hederlig. hwru ärlika oc hedhirlika iordhafärdh iomfru sancta maria fik " Lg 39 . ib 37 . " han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma " Va 4 .
  6. 5)ädel, god, ren. han vilde at al þe natura vare ärlek som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . þik söme . . . (ey) niþra þina natura. som skälek är skapaþ oc kärlekt(för ärlek? Bil: som ärlik är ok skäliki; Cod. C: ther skällika är skapat oc ärlik, se Lg 959 " och Ottelin, Stud. öfv. Cod. Bur. 1: 36). vndi stoka ok stena " ib 138 . " kroppin är ärlikin (nobilis) aff thy at han är skapdhir aff gudhi " Bir 3: 181 . " han älskadhe ey gudh for hans ärlica licamma dödh " ib 2: 21 . - ädel, god, förträfflig. annor diwr äre bäter föör än människian ey fore thy at the äre ärlikare vtan hälder for lthy, at the äre skapath til litla äro, oc fore thy hawa the sköt alla sina redho MB 1: 114 . " war herra skapadhe som thing ärlikare än som " ib 74 . " waar herra hawer märkelikast thing oc ärlikast skapath oc giort oppa honum (söndagen) " ib 69 . ib 77 . " hwilkith är annath folk swa ärlikt, som hawer swa ärlika sidhe, oc doma oc lagh " ib 452 ; jfr 1. ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skipt. þu hauar lätit ghöra (præstantior es quam factura tua) Bu 188 . " sua dyyr oc ärlikin lokt " Pa 20 . miödh ok wiin ok ärlik most Iv 846 . " j gamblom äwom war rom swa som llitat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta (nobilssinm) thradh " Bir 1: 385 . " tok hon til sin ärlica läkedom Kl 349. aff bäzsto trhä ok ärlico " ib 351 .
  7. 6)härlig, utom ordentlig. tek kirkiam gitar hanom giort särleka högtiþ baþe for hans döt of for annor ärlek þing hanom siþan döþom ivirkomo Bu 51 . " þe þing guþ hanom (Johannes) teþe: dyr ok ärlek sacramenta. som han scriuar j apocalipsim " ib 149 .
  8. 7)härlig, skön, präktig, ståtlig. är ängelin ängeledhis swa ärliker i asynom som gudh siälwer MB 1: 350 . " förande mz sik them ärlica siäla skaran (illam nobilem multitudinem) " Bo 246 . her war saa ärlighen een skara RK 3: 2884 . " ther ingik een stoor iomfru hopir i hwitum kädhom än i bland thöm gik een som var aldra ärlciast owir alla " KL 359 . " han haffde enä ärligä jomfrv til dotter " Va 3 . saa . . . ena ärlica syyn KL 358 . " hwar hardhare stridh är. thär aflas ärlikare krona " ib 207 . " the sändo alexandro . . . ena ärlika konungx krono " Al 174 .1. þe . . . teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se bu 184 . jak vpbygdhe mik ärlikit (nobile) hallande hws Bir 1: 13 ib 2: 104 . " the war ok en erligh saal ther the herra jnnan satho " RK 1: 445 . " han klädhe thiänisto qvinnana mz ärlikastom (nobilissimis) klädhom " Bir 1: 325. alt thz som ldyrt oc ärlikit war MB 2: 128 the . . . byto margh ärligh thingh RK 1: 3909 .
  9. 8)ansenlig, stor. haff een ärlik posa full Fl 1178 . bödh pharao konunger isop at giwa them . . . ärlika waghna (ut tollant plaustra de terra Æ gipto oc föra thera fadher oc husfrwr oc barn til egipto land MB 1: 251 . " saghde wara litla mödhona ok lönin ärlekin (multa) " Bil 446 .
  10. 9)ärofull, hedersam, öfverensstämmande med hederns el. pliktens kraf. mik thykkir wara erlekt at döö for guz skuldh Bil 488 . ärlikare är medh dyghd ok mandom stridha ok döa, än liua medh skam ok skadha KS 81 (201, 89) . maxencius saghde sik ärlekare vara venda henna hugh mz skälum, en mz pinom Bil 535 . " erlekare (melius) er mik enom siwkom lifa. . . en köpa grymelx helso mz swa mango menlöso blodhe " ib 566 . - n. sedligt, sedligt godt. nu är triggia handa got, thr manzens hughr ok hierta står äpte, thz är got lustelikt, got tarflikt, ok got ärlikt (bona hominis in se tris sunt; nam quæ dam sunt delectabilia . . . quædam utilia . . . quædam honesta) KS 27 (67, 29) . " ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey otalika, otalikt i sik siälwom " MB 1: 38 . 10) hedersam, passande, tillbörlig. saghde . . . hanom ey erlikt swa rikom at giptas fatöleka Bil 617 . sigh iohanni patriarcha at han läggw war ben ther os är ärlekt (in honorabili loca) ib 282 . " giuin hälgom benom nokot ärlekt rum (locum ad ejus depulturam congruum) " Bu 167 . " är thzta ärligit, at j skulen kyssa thz hittä barnet " Va 16 . II) värdlig, höfvisk. the waro wiise men i book oc till all ärlikinthing Lg 34 . 12) ärbar, anständig. mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak mz mynom örom siälffuer monde höra RK 3: 2099 . superl. ack. sing. n. i best. form: ärlikasta, adv. härligast, skönast, präktigast. huilkens stadhz mwra oc bygningh haffde fordom warith aldra kärlekasta oc starkasta bygdhe (pulcherima) Su 52 . - þät ärlikasta, adv. det ståtligaste. i förbindelse med en form af kunna. han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma Va 4 . - Jfr ful-, iäm-, o-, vanärliker.

Hänvisningar i artikeln

se Lg (ej länkad i XML-källan)se Bu →se tris sunt (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.