ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.85 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ära-nn.3) ↗

ära3

(substantiv)
Lemgram: fsvm--ära..nn.3
Andra poster med uppslagsordet »ära» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)

äradärofullelikaaffärofus adjäregirigärolösärosamberärosäte
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
ärahederanseende

ära, heder, anseende

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

äraktogher adj. ärad, vördad, vördnadsvärd. Ok huat ther vti tha brast, hafuer nw hans äroactigh aterlefwa for:de kirke betalat til goda nöghian som forscirffuit star FMU 4: 315 ( 1460) . ärofulder adj. högt ärad, hedrad, vördad. Därtill adv. ärofullelika. jak skal ärofulla göra them som mik ärofulla göra SpV 428 . The tridhie är en ärofful Maria . . . bade natwrligh oc äroffwl JMPs s31. aff Christi oc äroffulla jomffru Marie hälghet ib 534 . äroffwlla jomfru Maria är Christi modher ib 586 . Äroffulle wärldenna höffdhingha JMÖ 157 . " medh hedher oc äro j himerike swa storlicha oc ärofullelika kronadhan . . . oc medh dygdhanna ärofullom atirlönom " SvB 360 . *ärofus adj., ärogirugher adj. äregirig. Cenoduxus wärls äro gyroger. Cenodoxa faafängh äro hws (felskrivning för: äro fws) GU C 20 s. 95 . ärolös ärosamber *ärosäte

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. ära, heder, anseende. Jfr R. Pipping i Kommentar till EK, s. 2. tiidh hawir äro, ok tro haffwir brödh GO S 1006 (dvs. att tiden tillvaratages medför ära, är hedersamt); jfr E. Wadstein i SvLm 11: 6 s. 66 f. han bewiste meg stora ära och mykin mykin tiänisth Troj 98 . Then ära han fik ok hauer än, thet wlte honom gud ok vplenzske men RK 1: 4542 . Waktom at wi ekke girnoms fafänga ärona . . . Huru kwnnen j tro som astwndhin äro, hwar idhra aff androm SpV 275 . " himilsligha äronna arff ib 356. (Om de heligas glädjeämnen) The hafua ok faa ij besynnerliga äror ok nadheliga gafuor til croppen ok andra vij til sielena . . . See ther äronna konungh j syna obegripligha fägrindh, Englanna äro see " SvKyrkobr 235 . Thenn herre bör ähra och mykinn priis Gyll.år (1970) s. 83 (v. 461), honom bör altiidh priis och ähra ib (v. 464). Nw oppa thät at wii maghom krönas . . . här j thätta liiff, oc sedan äwärdelika j äronne JMPs 534. aa ärona wäghna, fför thy min ära hon offwergar alla wärldena ära oc alla hälgana oändeliga ära ib 30 . oppa äronas warilses wäghna ib 31 . " oppa äronnas härlighetz wäghna " ib 32 . äronnas konungher JMÖ 154, 156 . Ära warit tik, o hälga trefalloghet ib 157 . tha skolo alla . . . ware forplicthtoge til adh wara them . . . j mot som thetta ey halla wil . . . widh theres ära och eedh G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 68. widh theres ära, liff och godz ib 70 . Peder skylte Cristiern jntet vtan thet äre och goth war Stb 2: 211 (1487). medh mennene wiste han aldrich vtan äre oc got j alla sina lyffdagha ib 2: 212 . hustrw Anna schulle j husit sittia medh barnomen ok föde sine stiwffbarn medh sit egit barn och hafwa til äre ok gode ib 3: 323 (1497). om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de Larens hanom i kommit haffde fr eth breff, thet hanom syntis ware hans ääre för näär HSH 16: 84 ( 1504) .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.