ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.83 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--ände-nn.2) ↗

ände2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--ände..nn.2
Andra poster med uppslagsordet »ände» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

ändabyggiarefotostatändalångsändalangsninghändalösovilkorligenända raända tharmber

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

*ändabyggiare ändalagh n. jord som ligger i utkanten av byalagets ägor. thetta liger i ändlagino aa bynom VKJ 253 ( 1447) . först i Ballirsta eth halff marck hand jord korn gil liggiandis mytt j bynom, eth halff marck hand jord j Ekeby oc korn gil j östre ändelagit siw ortog land jord oc i westre ändelagit fäm ortogha land Ra 19/1 1455 (en. fotostat). ändalanger adj. ändalångs. hwar skla eyga firi sino landhä til midiä diwps och endalongom stondom JämtlDipl 235 ( 1437) . (gränsen går) sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holman (d.v.s. längs efter holmen) AktKungsådr 18 ( 1458) . *ändalangs ändalykt f. 1) slut, upphörande, utgång. o är en rundher bostaffwer, ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 154 . äronnas konwngher . . . giordhe ändelykt oppa wara ysäldh ib 78 . ändelykt komber JMPs 43. Thy segher Seneca, räthwisan är alla dygdha droth. ningh, sederna ffäghrindh, gärningha ändelykt ib 289. licawäl see hon them thil onda ändalykt SkrtUppb 193 . " huat ekn är til thinna tilqwämd älla wärldinna ändalykt " ib 308 . O härra Ihesu Christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 . 2) livets slut, döden. huat skal vardha hans ändalykt Prosadikter 24 . Thettra war Gwenelz iärlz endelykt KarlM (Ver) 108. j sinne ändalykth skal han aldrigh frestas äller draghas aff sinne rätte thro Mecht 285 . giff mik . . . säla ändalökt SvB 295 . " jngen är swa stor syndare . . . at han jw sannelica far nadhe j ändhelikhetinne " ib 231 . *ändalös ändamals adv. ovilkorligen, äntligen, nödvändigt. Jac begärar aff eder loffwan wara ändamals wiiss oc tryg Troj 15 . (Achilles) sagde ath Troilus skulle ändamåldzs (necessario) döö for hans hand ib 221 . ända ra ända tharmber

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)spets, ände, hörn (av ett föremål). en skiffwa som eth liggiande hiwl widher annan ändan oc widher then andra ändan som en tridza PMSkr 504 . " öffwersth widher ändan warj som en lithen kistha oc lj them andra ändanom aff kistonne warj fästher en trästake . . . oc j nidhermere ändanom aff staknom . . . oc göris wm kringh ändan en järn holker " ib 541 . 2) ända, gräns, slutpunkt. (en öre jord)widh westra ändan (av Morby i Lagga sn) SD NS 3: 509 ( 1419) . " thy är han närwarandis allom stadhom, han är ändhom j mällan (attingit ergo a fine usque ad finem) " SpV 506 . huru takir han ändom j mällan, aff enom ända ok j annan ib 506. 3) slut (i motsats till början). ther medh fik thet örlögh en ända äpter hans eghin wilia Prosadikter 163. hänne grathir skulde taka ända . . . hänna ytherste liffs dagh skulle göra ända oppo hänna graat SpV 333 . " wthan omskiptilse ok wthan ända " ib 59 . (Människolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända . . . skyndar sik til fore skapadhan ända ib 432 . Än hörom ändan j ware talan (finem loquendi) ib 472 . jak är, sigher han, alfa ok o, första ok sidhzsta, opbörianen ok ändhin . . . Han är ok ändhin, äptir hwilkin enghin findz . . . Han är ändhin, j hwilkom the ändas. Christus är laghanna ände . . . han foreser wthan ophoff ok wthan ända . . . han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis ib 514 . " liak är alpha oc o, förste oc ytarste, opphoffuet oc ändhen " JMÖ 154 . Alt thet som begripande är medh fulkomplkiom wisdom, j liffsins ända (fel för: anda; lat. spiritu vitae) SpV 545 . Queldet är een ändhe til giorda gerninga SvKyrkobr 128 . " jn moth verldenne ändhä " ib 150 .
  3. 4)slut, avgörande. Blanzflor, giff här en ändha, swa at dödhen matthe mik til thik sända Flores (ed. E. Olson 1921) v. 415 (hs B). oc thy brinna the for vtan enda i heluite MPFr 242 . thär wart giort en full ende pa Arvstv 41 (1461). om for:na geldh oc peninga summa, som han mik til een fullan enda hawer väl betalat FMU 4: 313 ( 1459) . tha wort swa offuerthallit och til enda forlicht i dannementz nerwaren om theres lössöra SJ 2: 105 ( 1487) . Thy later jak henne oc alla her Henrix arfwa frij o c qwiith for all ytermere tiltalningh om for:da peninga summa, som hon mik til godo at nögio ok fullan ända hauer wel betalat FMU 4: 313 ( 1459) . " ther medh kwnne här Knwt Alfson täss frijere begaa sine ärende til ände " GPM 2: 45 ( 1502) . " hopess oss ath nw nästh Gudz hielp skole al tingh komma til een godh ändha " ib 2: 72 ( 1511) . Pedhermessadagh företech til endan a bordet Brasks Matordn 11 . " ath han thet nywte ath ende, ath han haffuer honum noget gott ath giffue " Arnell Brask Bil 1: 33 . 5) avgörane, beslut, avtal, uppgörelse. första som jac hafuer fangit en endha med thetta fästit som fiendena hafua her fore byght Rp 2: 339 (1398). Thoch giordhes ther enghen mere ände wpa ok ey hälder sagdhes ther nokon doom ower SD NS 3 . 471 (1419). Pedher kopman oc Olaff Pedhersson hans granne keindos sick endrektiligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända SJ 2: 12 ( 1475) . " the äro therom aathskilde til en fulkomen ända " SJ 2: 73 ( 1481) . STb 2: 223 (1487). - Jfr dikis-, forsätis-, lands(land-), landsidhis-, polöxa-, siostanga-, stokka-, thrads-ände.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.