ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 23.46 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--viter-av.1) ↗

viter¹

adj.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--viter..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (20)

vitirvitarviturwitturwethervitranvithrawithrawitromwitreuitromvitrumwittrumwitrabestqckwitrolvitrarevitrasterwitarster

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

ÊL

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

vitir . vitar . vitur . wittur KS 10 (23, 10) . wether PK 245 . ack. m. vitran KS 56 (141, 61) ; MB 1: (Cod. B) 550 . witran ib (Cods. A) 78, 93; KS 57 (143, 62), 79 (195, 87) . wittran ib 9 (22, 20). f. vithra Bil 468 . withra KS 27 (67, 29) . dat. m. witrom KS 21 (51, 22) . f. vitre ib 20 (49, 21). pl. nom. m. witre MB 1: 419, (Cod. B) 535; KS 17 (42, 18), 52 (133, 57), 55 (139, 59) . ack. m. vitra ib 16 (41, 17) . witra ib 52 (133, 57), 62 (153, 67). dat. witrom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); KS 59 (147, 65) . uitrom Bu 5 . vitrum Bil 924 . wittrom ib 535 ; Lg 924 . wittrum SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). gen. witra KS 54 (137, 58), . 57 (143, 62). best. form pl. qck. n. witro Lg 963 . komp. lvitrare . superl. vitraster . witarster: -o SML Kp 10: pr.),

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

ÊL.
1)vettig, insiktsfull, kunnig; förståndig, klok, vis; vittnande om förstånd el. vishet. octobanius viis man ok vitar Bu 62 . " är thz omöghelikt, at then wisaste, oc witraste gudh skipadhe nakath, eller bödh vtan särdelis skäl " MB 1: 471 . " matto some män tha wardha däghlikaer oc starkare oc witrare . . . än some " ib 101 . " adam war naturlika witare än ewa war ib 140. weet iak engin witare " ib 238 . " skapadhe gudh första man . . . swa witran, at han matte allom mannom känna badhe rätta tro oc sidhi " ib 93 . " at i skipen en vitran (Cod. A wisan 238) man oc klokan (virum sapientem et industrium) ower alt landith " ib (Cod. B) 550. hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa withir (Co. A wiis 95) som gudh ib (Cod. B) 535 . witre (Cod. A wise 95) män ib (enl. MB 1: 569 " har Cod. B oftast vitir där A ha wiis). t welia en wittran man af androm landom eller stadhom, then um ett år må them styra ok rådha " KS 9 (22, 10) . " kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män, ok hälst the vitrasto " ib 59 (146, 64). vitur (sapiens) son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). the skulu thöm leta godha witra (Framgm. 11 wisa; äfven på öfvriga ställen, där Bures uppl. har viter, återfinnes detta ord icke i fragmentet, hvilket i stället oftast har vis) ok dygdhelika mästara ib (133, 57) . " witur man ok forhwxande " ib 21 (52, 23) . " wilt thu vitr warda, tå skalt tu alt firi huxa, ok lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib (51, 23). thet må . . . sköt rönas i athänom kununx, huat han -r viter älla owitur " ib 16 (39, 17). the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dygdhelikt är ib 27 (68, 29). koonom wi anamoot warum godhum ok wittrum raadhgiwm SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . " han är badhe höfuizsk ok vitir " Iv 1533 . " han giorde som en witer man optelika sin scriptamall " RK 1: 2475 . " han skonar ey folum äller witer " Al 1064 . Bu 5 . Bil 124, 468 . MB 1: 78 . KS 10 (23, 10), 16 (40, 17), 17 (42, 18), 45 (115, 49), 54 (137, 57), 55 (139, 59), 56 (141-2, 61-2), 57 (143, 62-3), 59 (146, 65). PK 245 . Lg 31 . " af henna fäghrindh ok wittrom ordhum " Bil 535 . " hänna witro (motsv. ställe i " Bu viorleka 144) ordh Lg 983 . " witer försea " KS 79 (196, 87) . vitir forhuxan ib 20 (49, 21). medh vitre forhuxan ib. ib 27 (68, 29). Jfr ful-, o-viter.
2)till förstånd el. mogen ålder kommen? alle israels sönir til saman före män til stridh waro dc thwsand et thwsand, oc dcc, oc XXX män alle witre män MB 1: 419 .
3)redig, ärlig? lofwom wi . . . boo jonsson hans arfwm oc winom ena rätta oc witra ofreegdh BSH 1: 182 ( 1381) .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.