Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
viter1
adj.(adjektiv)fsvm--viter..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (20)
vitirvitarviturwitturwethervitranvithrawithrawitromwitreuitromvitrumwittrumwitrabestqckwitrolvitrarevitrasterwitarster
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
ÊL
ÊL
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
vitir . vitar . vitur . wittur KS 10 (23, 10) . wether PK 245 . ack. m. vitran KS 56 (141, 61) ; MB 1: (Cod. B) 550 . witran ib (Cods. A) 78, 93; KS 57 (143, 62), 79 (195, 87) . wittran ib 9 (22, 20). f. vithra Bil 468 . withra KS 27 (67, 29) . dat. m. witrom KS 21 (51, 22) . f. vitre ib 20 (49, 21). pl. nom. m. witre MB 1: 419, (Cod. B) 535; KS 17 (42, 18), 52 (133, 57), 55 (139, 59) . ack. m. vitra ib 16 (41, 17) . witra ib 52 (133, 57), 62 (153, 67). dat. witrom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); KS 59 (147, 65) . uitrom Bu 5 . vitrum Bil 924 . wittrom ib 535 ; Lg 924 . wittrum SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). gen. witra KS 54 (137, 58), . 57 (143, 62). best. form pl. qck. n. witro Lg 963 . komp. lvitrare . superl. vitraster . witarster: -o SML Kp 10: pr.),
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ÊL.
- 1)vettig, insiktsfull, kunnig; förståndig, klok, vis; vittnande om förstånd el. vishet. octobanius viis man ok vitar Bu 62 . " är thz omöghelikt, at then wisaste, oc witraste gudh skipadhe nakath, eller bödh vtan särdelis skäl " MB 1: 471 . " matto some män tha wardha däghlikaer oc starkare oc witrare . . . än some " ib 101 . " adam war naturlika witare än ewa war ib 140. weet iak engin witare " ib 238 . " skapadhe gudh första man . . . swa witran, at han matte allom mannom känna badhe rätta tro oc sidhi " ib 93 . " at i skipen en vitran (Cod. A wisan 238) man oc klokan (virum sapientem et industrium) ower alt landith " ib (Cod. B) 550. hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa withir (Co. A wiis 95) som gudh ib (Cod. B) 535 . witre (Cod. A wise 95) män ib (enl. MB 1: 569 " har Cod. B oftast vitir där A ha wiis). t welia en wittran man af androm landom eller stadhom, then um ett år må them styra ok rådha " KS 9 (22, 10) . " kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män, ok hälst the vitrasto " ib 59 (146, 64). vitur (sapiens) son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). the skulu thöm leta godha witra (Framgm. 11 wisa; äfven på öfvriga ställen, där Bures uppl. har viter, återfinnes detta ord icke i fragmentet, hvilket i stället oftast har vis) ok dygdhelika mästara ib (133, 57) . " witur man ok forhwxande " ib 21 (52, 23) . " wilt thu vitr warda, tå skalt tu alt firi huxa, ok lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib (51, 23). thet må . . . sköt rönas i athänom kununx, huat han -r viter älla owitur " ib 16 (39, 17). the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dygdhelikt är ib 27 (68, 29). koonom wi anamoot warum godhum ok wittrum raadhgiwm SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . " han är badhe höfuizsk ok vitir " Iv 1533 . " han giorde som en witer man optelika sin scriptamall " RK 1: 2475 . " han skonar ey folum äller witer " Al 1064 . Bu 5 . Bil 124, 468 . MB 1: 78 . KS 10 (23, 10), 16 (40, 17), 17 (42, 18), 45 (115, 49), 54 (137, 57), 55 (139, 59), 56 (141-2, 61-2), 57 (143, 62-3), 59 (146, 65). PK 245 . Lg 31 . " af henna fäghrindh ok wittrom ordhum " Bil 535 . " hänna witro (motsv. ställe i " Bu viorleka 144) ordh Lg 983 . " witer försea " KS 79 (196, 87) . vitir forhuxan ib 20 (49, 21). medh vitre forhuxan ib. ib 27 (68, 29). Jfr ful-, o-viter.
- 2)till förstånd el. mogen ålder kommen? alle israels sönir til saman före män til stridh waro dc thwsand et thwsand, oc dcc, oc XXX män alle witre män MB 1: 419 .
- 3)redig, ärlig? lofwom wi . . . boo jonsson hans arfwm oc winom ena rätta oc witra ofreegdh BSH 1: 182 ( 1381) .