ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.81 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--vita-vb.2) ↗

vita²

v.(verb)

Lemgram: fsvm--vita..vb.2

Andra poster med uppslagsordet »vita» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: vita (1) · v.Huvudverk: vita (3)Huvudverk: vita (4) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)

viitavitiwitiimperatwijtvittevitewitewethweetueetvituwittervitär

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

viita . pres. -ir . wät (trol. beroende på sammanblandning med pres. af vita, veta) VML II Kr 12: pr. i var. konj. viti SO 78 . witi TB 79 (på två st). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . impf. vitte . vite Bu 170 . wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . part. pret. witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. -adher , se forvita. n. with SML Kg 11: pr. uit ib i var. uität VGL I J 7: 3, 15: 1. vitit ib II J 36. witit SmålL 12: 1 ), vita af , veta af, veta om. the wtan fore äru wita ey aff (nescuint) fför än alt husit är elladh Bir 4: 107. the äru swa som thän ther forgiftelse smaka ok vet ey af för än etret dräper hiärtat Su 382 . the skinande brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh RK 2: 7762 . vita nidher , vetta nedåt. at hofwodhit weet nidher til jordh Bil 107 . - han . . . wände thz op för wiste nidh Al 1583 . MB 1: 83, 317 . Jfr nidher vita. vita up , vetta uppåt. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr up vita. - Jfr for-, fore-vita.

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)bevisa. " med skyälum vitä, at han sua goþan häst miste " SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn " TB 79 (på två st.). SO 78 .
2)pres.anklaga, rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn). med personens ack. at wita, hata ok försmå witra män ok rätvisa KS 62 (153, 67) . - anklaga el. beskylla för (ngt), framställa beskyllning för (ngt). med sakens ack. for han. . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . - anklaga el. beskylla (ngn) för (ngt), rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn) för (ngt) tillvita (ngn ngt). med personens dat. (el. i dess ställ ack.) och sakens ack. köpmannen . . . witte them thiufnadh Bil 970 . ST 407 . " at engin mahge idher odygdh wiita " MB 1: 244 . " hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet visas " Bu 171 . Va 37 . " wittis henne hoor " MB 1: 224 . ib 243 . " ey witis the synd eller hug handinne fore sina skuld . . . vtan thz witis handinne fore thy at hon hörir siälinne til " ib 142 . " uitis þät riddärä " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 60. EG 63, 65, 66 . SO 296 . " matte gudh ey meer wiita 1001 at thz skulle wita öster oc ey wäster " MB 1: 482 . första oc värdugasta rwmit som wästir viste ib (Cod. B) 488. han bant thera hiälma. swa at . . . thz fram skulle vita . . . var i nakkanom Bir 4: 362 " then ende (näml. af bommen), som lwiste til kepplingen " BSH 4: 315 ( 1502) . - part. (-is),
1)som är värd att veta, som man bör veta, som är att märka. är wetandhe at här karl . . . haffde äpther sik thwa söner BK 211 .
2)känd, bekant, uppenbar. fore þik är ingte lönt vtan ald þing äru þik vitande Bir 4: (Avt) 177.
3)närmande sig till el. öfvergående i adverbiell användning: vetande, med vett och vilja. hällir vildo the pinas äwerdhelika . . . än the vilden vitandis (scienter) reta mik til vredhe Bir 1: 110 . " huru länge hon duäls vitandis j syndomen " ib 3: 178 .
4)som har fullt medvetande, som är vid sina sinnes bruk; vid full sans. varþ hon lös af diäflom ok väl vitande Bu 205 . " wardh mön j samu stundh wäl heel ok witande " Bil 326 . " engin witandis man thänker at ängla äta thäsköns brödh " MB 1: 323 .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.