vita3
fsvm--vita..e.3Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
viita . pres. -ir . wät (trol. beroende på sammanblandning med pres. af vita, veta) VML II Kr 12: pr. i vr. konj. viti SO 78 . witi TB 79 (på två st.). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . impf. vitte . vite Bu 170 . wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . part. pret. witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. -adher
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , se forvita. n. with SML Kg 11: pr. uit ib i var. uität VGL I J 7: 3, 15: 1. vitit ib II J 36. witit skyälum vitä, at han sua goþän häst miste SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn " TB 79 (på två st.). SO 78 .
- 2)anklaga, rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn). med personens ac. at wita, hata oc lförsmå witra män ok rätvisa KS 62 (153, 67) . - anklaga el. beskylla för (ngt), framställa beskyllning för (ngt). med sakens ack. for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . - anklaga el. beskylla (ngn) för (ngt), rikta anklagels el. beskyllning mot (ngn) för (ngt), tillvita (ngn ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack.) och sakens ack. köpmannen . . . witte them thifnadh Bil 970 . ST 407 . " at engin maghe idher odyghd wiita " MB 1: 224 . " hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet vitas " Bu 171 . Va 37 . " wittis henne hoor " MB 1: 224 . ib 243 . " ey witis the synd eller hug handine foe sina skuld . . . vtan thz witis handinne fore thy at hon hörir siälinne til " ib 142 . " uitis þät riddärä " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 60. EG 63, 65, 66 . SO 296 . " matte gudh ey meer wiita mannen än aasnan äller oxan oskälika gerning, än han hafdhe ey frälsare natwre til at göra got oc ilt eller lata " MB 1: 45 . - rikta (anklagelse el. beskyllning( mot (ngn). han vitte sina husfru osanna sak Bu 420 . Bil 111 . " i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wite, som bonde witer sina kono om hoor " MB 1: 480 . - gifva (ngn) skuld för (ngt), skylla (ngn) för (ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack). och sakens ack. fae fram aftäkt som honum witis TB 78 . " hwem witte drotningen barnit mik eller trälen " Di 120 . " wm thän tima födde en hertugha dottir barn . . . ok witis enom diäkan fadhers nampn (d. v. s. faderskapet) " Bil 237 . " thz ma han engen wilta vtan sik siälfwan " MB 1: 292 . " wijt thz ik sieluom at tu owislika bedhes " KS 35 (89, 37) . - påstå (ngt) om (ngn), gifva (ngn) vittnesbörd om (ngt)? med dat. och ack. marsken sporde them . . . hwat the honom skylla ville the swaradhe honom . . . enkte skyllom vy idher vtan goth . . . marsken sagde tridhia sinne är her naghan man jnne ther mich haffuer til at talal . . . ather swaradhe dalakarla . . . vy vithom jdher ey vtan dygd och äre RK 2: 4805 . - tillvita, förebrå, lägga till last. hwat hafwin j oss at wita ST 455 . han haffde them ey annat wita RK 1: 3470 . - förebrå, räkna till last. iach kan thz see pa tik at thu hawer en innerlig kerlek til then vnga mannyn ther när tik siter, thz kan iach tik . . . enkte witä Va 41 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och sats inledd af at. þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar Bu 78 .