ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.27 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--vilia-vb.2) ↗

vilia2

v.(verb)
Lemgram: fsvm--vilia..vb.2
Andra poster med uppslagsordet »vilia» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (62)

villiaweliawelieindvilwiilvillwillvelwildnegvildegviltwilltviliomviliumveliomweliowilomvilumwelomwyliomwiliawiliewilenwilienwillenveliävelewelleviliweleuiliwilinimperatvildeuildivilldewilldewilgdeveldevillewillewildumwildomwildenvilduvildowildovillowildinstupinvilitvillitafwelitwiladhwelatviliandewilliandewilliandeshuat

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

villia Bu 511 . welia Lg 3: 129 ; BSH 4: 196 ( 1495) . (5: 1§44 (1507), 213 (1507). welya ib 210 ( 1507) . welie FM 377 (1508); HSH 18: 87 ( 1497), 24: 114 (1518). pres. ind . 1, 3 pers. vil . wiil RK 3: 1648, 3344, 3411, 3427, 3750, 4161 ; BSH 4: 261 ( 1501) . vill VGL I K 15: pr.; VML II Kr 5: 5; MD 320 . will UplL Ä 10: 1; VML II Kr 3; MD 88 ; Di 73, 75 . vel HelsL Kk 19: 3; FM 510 ( 1511) . wel lib. wild Su 170 ; LfK 23 . med suffig. neg. vildeg Bir 4: (Avt) 180. 2 pers. vilt . willt UplL J 1: pr. vil Bu 495 . pl. 1 pers. viliom . vilium. veliom Bu 62 . welio BSH 5: 7 ( 1504) . wilom Va 15, 18 o. s. v. vilum Bir 4: (Avt) 184. welom BSH 5: 183 ( 1507) . wyliom RK 3: 1122 . vilia BSH 5: 12 ( 1504) . wilia Di 189, 287 . wilie BSH 5: 435 ( 1511) . welie ib 7 ( 1504) . ville ib 148 ( 1507) . wele ib 4: 5 ( 1471), 260 (1501); HSH 18: 15 ( 1494), 24: 114 (1518). 2 pers. vilin wylin RK 3: 2204 . wilen MB 1: 288 ; Fr 2277 . wilien Di 287 . willen MD (S) 264 . vilia Di 236 . welia BSH 5: 7 ( 1504) . veliä HSH 19: 151 ( 1506) . vele BSH 5: 7 ( 1504) . veliä HSH 18: 15 ( 1494); FM 489 ( 1510) . welle MD (S) 236 . konj. vili. wilie SD NS 1: 551 ( 1406); MB 2: 166 . wele Gers Ars b 5. pl. 3 pers. uili VGL I K 18. uilin ÖGL G 10: pr., 1. wilin VML II Ä 8: 4. imperat. pl. 2 pers. wilin Ber 86 . impf. vilde . uildi VGL I VS 4. villde Bu 196 . willde VML II M 12: pr. wilgde Di 291 . velde FM 510 ( 1511) . ville Bir 4: (Avt) 182; Bo 220 ; RK 1: 147 . wille MB 1: 37 ; RK 1: 143, 3696 . wylle ib 3: 509 . pl. 1 pers. wildum UplL Conf. wildom VML II Ä 10: 1; MB 2: 285 . 2 pers. wilden MB 1: 248 . willen ib l2: 72. wille ib 1: 242 . 3 pers. vildu VGL II Add. 7: 3. vildo Bu 102, 176 ; RK 1: 211 . wildo ST 12 . villo Bo 68 ; Bir 1: 22 ; RK 1: 1699 . willo ib 137 ; MP 1: 403 ; MD (S) 236 . konj. pl. 1 pers. wildin SD 6: 180 ( 1330) . villdin ib. willdin ib. stupin. vilit Bo 220 ; Bir 1: 22, 85 . villit Cod. Holm A 5 (på två ställen anf. af Rydqvist 1: 280). welit RK 2: 8753 . wiladh FM 609 ( 1513) . welat BSH 5: 435 ( 1511) . part. pres. viliande . williande SO 294 . williandes SR 57 ), vilia sik , afse, äsyfta. huat . . . wilde sik (quid vult sibi) thän owermathas kärleken Su 37 . Jfr vilia 7. - Jfr forvilia äfvensom godh-, il-, o-, siälfs-, siälfs-, väl-viliande samt oviliandis.

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)vilja, önska. " ängin man . . . wäl wilia, vtan gudz nadher lyser för hans hugh til godhwilia " MB 1: 351 . " skal vara som þu vilt " Bu 13 . tha jak ma som jak wil tha gör jak som jak är til GO 239 . " ä lifwir gumme mädhan gud wil " ib 627 . han hopade konungsins dotter faa ok konungen han wille ey saa RK 1: 287 . - med ack. (i sht af ett pron. i n.). gudh wil thina äro Lg 3: 192 . " iak vilde änkte vtan han (ɔ: gudh) " Bir 1: 25 . " mannin vilde annat än gudh vilde at han skulle vilia " ib 3: 421 . " wi . . . wilium þet, at þet se allum mannum kun nukth " SD 6: 180( 1350). fonger han ekke thette oförtöffuet, tha är jach hawm qwith thet förste jach komer tith, och wille jach thet ekke fore mange peninge BSH 4: 336 ( 1503) . " kan thw faa färsk homble, tha vil jag thet hälst " FM 347 ( 1507) . - med underförstådt rel. pron. ss obj. iak ma ey göra alt thz tha vilt Iv 5261 . med inf. utan at. kan þet . . . swa wara at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä SD 5: 447 (1345, nyare afskr.). thän eþän vil siä SR 13 . sijsinnus gik . . . til cristna kirkiu oc wilde wita hwat theodora giordhe ther Bil 358 . " wilin j cristne vara tha skulin j widher sighia alt thz goz j äghin " ib 593 . " han är fatikir oc wil rikir wardha " ST 25 . " hwilken man som wäl wil signa sin wardhnath " MB 1: 258 . " flere wilia wäl dö, än wäl liwa " ib 414 . " han sigher hänne thz sannasta til huath hon aff honum hafua vil " Fl 1433 . the ather a landzkrono waro villo mangt hawa thz the vmbaro RK 1: 1699 . " the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta " ib 137 . j[ach] will wara sa fatig och rik, i mik haffwa wilin BSH 5: 92 ( 1506) . iak wil ekke döpas aff tik Lg 670 . " thäs wille iak gerna wardha wiis " Al 7616 . " iak vilde häldre vara dödh än see a hänne tholka nödh " Iv 2631 . - i förening med superlativ. hertugh fräderik . . . gaff them gull ok silfuer til hwariom som mäst haua vil Fr 2180 . med inf. närmande sig en omskrifning af finit form af verbet (jfr 10). iak idher thz sama radha vil Fl 438 . hwi wilen i swa göra widh idhra thiänisto män MB 1: 288 . wilin ey (nolite) drukna wardha af wine Ber 86 . med inf. föregången af at. för thera siäla helso, som wila at wnffy syndana LfK 3 . - med underförstådd inf. engin skal oc [h] är äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han wili SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). mattw fly om tw wilt Di 75 . " ware han her tha skulde tw slass mz mik. hwat helder tw wilde eller ey ib; jfr 4. beviiste engelen thundalo the othama koena hulka han vilde eller ey vilde (antingen han ville eller ej) matthe til sik anama " LfK 226 ; jfr 4. - i förening med superlativ. kunugen böþ hanom gul ok görsema. som han mäst vilde (d. v. s. så mycket han ville hafva) Bu 492 . - med sats inledd af at. þu . . . vil at iorþen suälghe mik (vis me facere absorberi) Bu 495 . " swa som han (Gud) vnderstodh sik faghran oc faghnadha sälan, swa wille han oc at flere ware säle " MB 1: 37 . " wil thu . . . at vi sighiom honom til " Fl 427 . " ända altidh swa thina bön at thu vili at min vili skuli wardha " Bir 1: 39 . " jak vilde at iak hadhe aldre varit föddir " KL 43 . " jak wille, at thu waare antiggia kaller ällir värmer (utinam frigidus, esses aut calidus) " MB 2: 338 . - om föreskrift, förordnande o. s. v. wir . . . wilium . . . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart riki är SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669, 670 . " viliom vi at i allom þem sakum. som i þräsipte gangä . . . þa skulu þe förnäfnde tolf hundares rätten vpp bärä " ib 5: 606 ( 1346) . vilium wi. at han þär ewerdelikä se ok ware ib 662 ( 1347) . " will jag at thw köpper mig . . . xij skeppund homble " FM 347 (1507; Erik Turesson till sin tjenare). vill iach ath tw alzinthet hindher gör ther vppaa ib 367 ( 1508) . " þen lutin wildin vi, at war dotur ingeborgh hafþe " SD 6: 180 ( 1350) . - vilja, fordra. med inf. utan at. wil konunghen haffwe . . . en omöglige summe penninger, om han icke skal brenna byn BSH 5: 435 ( 1511) . - vilja, vilja försöka, söka. med inf. utan at. þe vildo han annan tima bränna Bu 176 . domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua ib 511 . " vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan " ib 50 . " tha paulus vilde thöm til guz vända " Bil 127 . " wildu iudha ater wpbyggia ierusalem " ib 318 . " wil nokor rätta anner them lika är " KS 9 (21, 9) . " fanyt ära mz hulke thu wilde synas aff mannom ok lowas aff them " KL 86 . " komo badhe lunda oc fughla viliande gripa kötit " ib 231 . - vilja, vilja komma, vilja fara. teande sik vilia til hans Bo 7 . män som . . . villo in ij husit ib 68 . " iak vil honum til " Iv 3088 . " iak vil här in om iak ma koma " ib 4058 . " wy wyliom nw strax i swerige i gän " RK 3: 112 . " at the ville altid gerne vt fran slotted medh hest " BSH 5: 148 ( 1507) . vilja, vilja göra, vilja uträtta. huath vilt thu är innä Iv 4060 . " hwath wil thu tha mz gull oc stenom " Al 6652 . - vilja, vilja göra el. tala med, hafva ärende till. nu sal lthu se huath iak thik vil Iv 3382 .
  3. 2)vilja, unna, vara (vänligt el. fientligt) sinnad (mot ngn). med dat. och ack. el. med dat. och en adverbialbestämning. wilia allom goth Bir 1: 177 . Iv 4358 . adam ok ewa villo ey gudhi ilt swa som diäfullin Bir 3: 421 . vil jak aldra värst gudhi minom skapara ib 141 . wilia bätir andrum än sinum bondum Bil 353 . " hwar gudz win skalwilia hwariom manne wäl " MB 1: 347 . ST 293 . RK 1: 3696 . " för vilde huar hin annan väl " Iv 4907 .
  4. 3)vilja, kunna, vilja, kunna. hweem vil liak ther fore gifua sik iak volte mik siälfuer thetta omak Iv 2627 . - i en efter superlativ följande relativsats. the wänasta iomfrw man wil se al 3835 . " om thz hws gingo gropir thre the vänästa ther man vilde se " Iv 3820 . " margreffuen aff brandeborg had j [1] dotter the skönastae man wille see " RK 2: 7121 . ib 7867, 8374 . " tha war j rikit the besta aar som man wille onska aff wor herra " ib 7182 .
  5. 4)part. pret.vilja, vra villig, vara hågad, gå in på. med inf. uta at. sighin at i vilin ängum kättara þiäna Bir 4: (Art) 185. them (de tio buden) wil iak thik gerna lära at thu wili for mik bidhia ST 7 . " wilt thu mik throskap oc thiänist lofwa, tha wil iak thik rikan göra " ib 25 ; " jfr 13. vilt þu . . . tro a ihesum christum . . . þa varþar þu lös " Bu 15 . christoforus saghþe sik eigh vilia hanom fylgia. vtan han saghþe hanom hui han vek af väghenom ib 498 . han . . . öpte sik för vilia dräpa sik siäluan än hänne men göra ib 511 . " thik bördhe väl til faghir fäghnan . . . en thu wilde kännas widh thin skapara " Bil 534 . jättadhis hanum myken rikt . . . en han offra wilde ib 458 . " tarquinius . . . hötte hanum dödh nästa dagh, än han vilde ey gudhum offra " ib 565 . " han . . . sagdhe sik ey wilia neka vm abboten budhi honum ga ij elden " KL 249 . " for hans skuld will iak enchte göra. for idra bön skuld will iak gerna giffua hanum liiff " Di 73 . " j willen ekke höra myna röst " MB 2: 72 . wild enghen swa fatigher liffwa, som han badhe födhis oc döör LfK 23 ; jfr 1. ingin wil androm wäghia then mera förmå KS 9 (21, 9) . " the skulu wara wiliande ok moghande tula mykin tunga ok äruodhe " ib 81 (199, 88). ma i wethe at vi engalunde wele giffue os i wäg . . . medh mindre at wij haffwe hans nades . . . legd för os BSH 4: 260 ( 1501) . - bry sig om. (i supinum) med . hade the welit sik sielffue foruarit alzengen hade ther illa farit RK 2: 8753 . - tillåta. kan thet . . . sua henda, som gudh ey wilie (som Gud förbjude), at scolen ödhe lägs SD NS 1: 551 ( 1406) . - med förbleknad betydelse: efter en föregående form af värdhas, värdhoghas el. þäkkias i förbindelse med f öljande inf. bildande en höflighetsormel. kan jak aldrig forskwlla at i werdens welia tala om mik för thee gode män BSH 5: 144 ( 1507) . verdens welia wetha, at jak haffwer giort mik redha medh skermdörer ib. " werduges ider nade welia wetha ath sydan iak . . . kom nw fra swinagarn til strengenes . . . tha kome wij tree nw her til talss saman om the finska reso " ib 4: 196 ( 1495) . HSH 18: 87 ( 1497) . täckes eder wele wete at wj förstondit haffuer off . . . legatens sanningebud at han haffuer tagit thet i friid oc opslag emellom riichen ib 24: 114 ( 1518) .
  6. 5)pres.vilja, föesätta sig, besluta. abs. wmskipter wilia . . . wil och wil ey Ber 224 ; jfr 1. - med ack. wmskipter wilia gör mang radh, wil nw annat och nw annat Ber 224 ; jfr 1. - med inf. utan at. petrus ok paulus vildo eigh längar þola guz van heþar Bu 102 hwi wilden i swa illa göra a mot gudhi MB 1: 248 . - vilja, ämna, hafva i sinnet, hafa för afsikt, hafva föresatt sig, hafva beslutat; stundom närmande sig betydelsen: anse skäligt. med inf. utan at. wilium wir thätta buthorþ gömä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þa han ofra wilde vm en höghtiþes dagh Bu 3 . huat dom vilin ii giua thänna manne (quo judicio dignus sit, vos ipsi decernatis) ib 28 . " þe mato vilium vi frammer vm al maal halda " ib 6 . " aff thom teknomen viliom vi här nokoth seghia " Ansg 205 . wiliom wi . . . thz idher kungöra (necessarium duximus significare vobis) MB 2: 281 . " the vilia mik morghon bränna a baal " Iv 2658 . " vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstandilse gifn sea oc hora " Bir 4: (avt) 182, vilin i synde na bätra (motsv. ställe i Lat. texten: si decreveritis peccata ista emendare) . . . þ vilum vi idar gärna þän (för þiäna) ib 184 ; " jfr 1, 4. mz surnum eþe þät han vili vart land atar vinna " ib. " jach vil jdher her en höffuidzman fa som mannelica scal medh jdher sta " RK 2: 3910 . " sielffuer vil jach til vesterars fara " ib 3912 . " at . . . artarexes . . . wille koma aff persia . . . ok gesta nectanabum " Al 55 . " fik ioab wita at konugin wilde lata göra honom ont " ST 350 . för höra, hwath the welya haffwa för raadh BSH 5: 210 ( 1507) . huar oc när i oss tilsegie, tha wilie wij bewyse oss som godhe swänske män ib 435 (1511); jfr 13. - med inf. föregången af at. i them stadhenom vilde sanctus gregorius at opbyggia ena kirkio Gr 313 . j äldrinne viliom at vi at bätra os MP 2: 127 . " for hwi vilia the idher at bränna " Iv 2662 . -- (i sipinum) med part. pret. n. hadhe han wiladh akth oss naghen gärdh wpa, han hadhe fulle sakth oss thet FM 609 ( 1513) . - part. . at han skulle icke ware wiliandis eller waldandis (d. v. s. med vilja eller gärning delaktig i) thät lares j forne fich hug Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. - med gen. huar flere digdemän saman komo (för -a), the mågho raskara got rädh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande (vilja detsamma, hafva samma uppsåt) KS 6 (14, 6) . dragha flera män bätter et skip än en man, vm the äro alle eens wiliande ok hiälpande ib (14, 7) . " ridher man hem at androm thes viliandes at han vil bondanom skadha göra " SR 57 . " thes wiliande bondanom . . . skadha göra " SO 294 .
  7. 6)vilja, påstå, mena. nagra mestre vilia, ath then lather adra om försthe eller siisthe dagin i thenna manen (d. v. s. december) han skelle vara dödin vis inna vj manana LB 7: 96 .
  8. 7)afse, åsyfta, hafva till ändamål. hwat vil (quid vult sibi) swa mykin älskoghe Su 403 . " hwat wilt thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda " Lg 670 . Jfr vilia sik.
  9. 8)vara nära att, hålla på att. viliande nidhirfalla a jordhinna vtan hon hafdhe oppehälliz aff androm qvinnom Bir 3: 273 . oprät mit hws som thu seer at falla vil KL 328 . tha nedhen wil komma LB 6: 108 . " thykte honom som een stoor steen ofwir honom hängde oc wilde oppa han falla " ST 479 . " her hängir ofwir mek een stoor steen oc wil oppa mik falla " ib. " j seen väl, at här vil nu falla ett stort räghn " Ansg 205 . jach ser, thet wil frysa BSH 5: 157 ( 1507) . " vm waren yen vilde aff ga " RK 2: 628 .
  10. 9)pres.vilja, arta sig. wil thet naget bethre worde BSH 4: 336 ( 1503) . " thet wil ey wintras " ib 5: 144 ( 1507) . 10) vilja, komma att, vra bestämdt att. med inf. närmande sig omskrifning af finit form af verbet (jfr 1). thz wylle ey än saa bliffua RK 3: 509 . 11) bestämma sig för, bära, skola. i 1 pers. pl. i fråga. vilom wy ey senda bud til landa RK 1: 1685 . wiliom wy ey annan stad heller bida ib 3679 . 12) vilja, skola, må. i 1 pers. pl. i uppmaning. wy viliom ey marskins hierta gröta RK 1: 1694 . " vi viliom ey längre bidha vi viliom genast ridha " Fr 1167, 1168 . " viliom vi nu pröfva oc röna (probemus) medh järteknom, hvath häldir idhra mangha gudha ära mäktoghare, äller min ensamber alzmäktughir gudh " Ansg 205 . " vtj ena stwffuo viliom vy ga " RK 2: 4759 . " een thera sagdhe, wiliom wi nokot springa litit oc danza " ST 142 ; jfr 13. 13) komma att, skola; äfven månde, torde. i en inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af futurum. iak seer väl thu födha vil Fl 91 ; " jfr 8. vi viliom idher ena stund her bidha " ib 24 . " iak vill kalla (invocabo) vppa min gudh " Ansg 205 . " iak wil waardha han ater (restituam) i thina hand " MB 1: 2434 . " nw wiliom wi spöria, än een är wärdlen, eller flere " ib 36 . " jak weet han wil thz ey fordragha at första skipin magha gaa han lather her ferskan kost vpa " RK 1: 1687 . " jnnan vij [7] dagha tha wil jach tik mz haanen vtdraga " ib 2: 1115 . jach tenker vy viliom thz raskelica vinna ib 3915 . jach rätz her vil ey goth aff warda ib 4753 . " se hwart thetta vil viikaib 4760. thz vil ey än swa til ga " ib 5529 ; jfr 9, 10. ib 5817 . " nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa " ib 3: 3344 . " huru thz wiil gaa faan i höra nw " ib 1648 . hwath ther aff wiil warda faam wy snart see ib 3427 . huru thz framdeles wiil gaa kan jak ey ythtermere ath spaa ib 4161 . " mik frykther thz wiil göra qwall " ib 3411 . huat vill vara aff thetta barn MD 320 . " her är komin en nys sidh, som iach kan forsta; han wil (wyl) thok lithet froma j lengdenä " Va 46 . " stander thu op aff dödhe sidhan thu äst dräpin tha vilium wi troo (credenus) a thinum ordhom " Bil 127 . " jach . . . loffwer thet (sankt Eriks baner) wilia haffua i wördningh oc werdugheyt " BSH 4: 196 ( 1495) . - i pres. 2 pers. med en inf. närmande sig omskrifning af imperat. i wilin fynna nagre foger, thet skall widherlagas i ene mattho eller andhra BSH 5: 93 ( 1506) ; jfr 12. 14) i förening med ett verb i inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af konj. a) i bubjekts-, objekts- och appositionssatser, vanl. inledda af at (þä) el. sådana i hvilka ett inledande at kan underförstås. efter uttryck betecknadne bön el. begäran: vilja. thäs bidher iak idher . . . thz ij vilin äkk e skilias vidh mik Fr 1446 . hymmerikes drötningh . . . jak bidder tik ath tw . . . wele blidhka thin helgha son mik fatighom syndare Gers Ars b 5. jak . . . bider eder alla saman . . . ath y welen nw wara när mik ib. " bade iak . . . gerne at i wille mik thet sända til stocholm oförtöffuet " BSH 4: 196 ( 1495) . " bider iach tigh, at tw wille forhöre med thöm hwar thet möthe skal stande " ib 335 ( 1503) . " thetta vedio wii kerlega, i welia hemelega wedher edher haffwa " ib 5: 7 ( 1504) . " bidhiom wij kärlige idher . . . ati wilien alle . . . vtgiffua (näml. djäknepenningarne) them som kirekherrer til thet skicka " FH 1: 62 ( 1489, gammal afskr.) . bidia wij . . . ider gernä atj annmä och merkie wele alle wore ordh och scriffuelser till thet beste HSH 18: 15 ( 1494) . bedie vi edert herredöme ville bestelle hiit bater och skuter BSH 5: 148 ( 1507) . " beder jag eder . . . at i villie late bogerende, ad edert herredöme vill hiit skicke her elektus medh bisser oc verger " ib 149 . " bidher jach idher gansth ödmyukliga, athi i willen werdas sdcriffwa til capitelith i linc[öping] for idher cappelan . . . ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör " ib 93 ( 1506) . är . . . myn ödmiwka bön til jder, at j . . . willen hielpa henne FM 633 ( 1515) . han . . . war begärende, at wii vilde vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 ( 1510) . han . . . badh honum . . . at han vilde til hans koma Fr 2164 . bedhendis eder heredöm . . . thet i wille . . . ghöre . . . ad jak mothe nyuthe ok behaldhe thet häredzhöffding döm här äppter, ssom jak aff eder häredöm här til haffth FM 211 ( 1504) . - efter uttryck betecknande en önskan: må. gudh gife thet, at vädherit vildhe vere med BSH 4: 243 ( 1499) . - efter uttryck betecknande sträfvan, bemödande o. s. v.: skola, må. the villo . . . medh liiff och makt leggia ther om vin at the villo haffwa konungen jn RK 2: 5547 . han . . . winlegger sik ok forarbeter met ider . . . thet . . . mester hans brask wilde vidersäghie sama kirkie FM 274 ( 1506) . - efter uttryck betecknande förnimmelse, yttrande o. s. v. för att, då hufvudsatsens verb står i impf., beteckna ngt i förhållande till detta tillkommande (jfr 13): skola. hon saa at thz wille illa gaa RK 1: 1055 ; " jfr 9. marsken loffuade erik tha at han wille til honom gaa " ib 2: 3141 . " han . . . giorde en degtingan mz konung eric sa hanom först borcholm oc öland faa sidan wille konung eric fa hanum j gen wisbyhus " ib 7644 . " han swaradhe at the wildo ther om lota hwa then förste skulde wara " ST 364 . han wiste ey hwat han wilde aff mannenom göra at han skulde ey frysa j hel ib 284 . b) i afsikstssatser: må, skola. fly ey danzen at enast vm hälgho dagha vtan alla dagha opa thz at gudh wili gifwa thik äwinnelika frögdh ST 143 . " pauen skipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa " Bu 24 . " han . . . gig bort aff sino fädhirnis lande oppa thz at han ey wilde sina foräldra bedröfwa " ib 281 . " sydan iak sten stwre kom nw fra swinagasrn til strengenes paa thet at iak wille mik forwethä om swanthe nielsson ok andre friborne män flere . . . waro framdragne til stocholm " BSH 4: 196 ( 1495) . c) för att beteckna det som under en viss förutsättning skulle ega rum: skola. ther wille (om stormning företoges) störtte mang man, för än the gaffue siig BSH 5: 349 ( 1509) .

Hänvisningar i artikeln

se allum mannum (ej länkad i XML-källan)se ok ware (ej länkad i XML-källan)se huath iak (ej länkad i XML-källan)se Al →se hwart thetta (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.