Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)

1. A) I med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, ersättes af ack.
2. 1)om ett föremåls riktning mot el. läge i förhållande till ett annat i hvars omedelbara närhet det befinner sig: vid. Jfr II 2. haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde KS 55 (139, 60) . " tw thorp ther meth annat liggiende när huidh binom " SD NS 2: 101 ( 1409) .
3. 2)emot. " taka vidh, taga emot, mottaga: få; antaga; öfvertaga. skioldin vär mannin ok takir vidh slaghomen " Bir 2: 233. taca viþ eet litet present Bu 514 . " hon tagher widh smaswenenom " MB 1: 278 . KL 169 . " jacobus tok vidh hermogenem " Bil 165 . " epter nabogodonsor gambla dödhan togh widh rikeno nabogodonsor hans vnge son " MB 1: 17 . " konung valdemar took tha wid rikit " RK 1: 538 . " thän tyme vidher hänne tags " VKR MB 1: 132 . " mange iudha toko väl vidh hans ordhom " Bil 165 . " undren ey at alle ey taka widh idhre predikan " Su 150 . " romara toko viþ allom guþum " Bu 150 . " afflagdhe han alla willo ok tk widh kristindom " KL 32 .
4. 3)för att beteckna en anslutning el. ett instämmande: vid til. alla iufru sagþo ia viþ biskops buþi Bu 5 . röst com af hinnom ok saghþe ia viþ hans orþ ib 496 . gik iudhas widh (vidgick) sanno ok wizste drotningenne thrät Bil 87 .
5. 4)enligt, i öfverensstämmelse med. dömdom wi . . . ärwingiomen til at göra klostrena lika fore godhzit . . . vidh sämio äller sworom edh SD NS 2: 155 ( 1409) .
6. 5)för att beteckna sätt: i. bondhin . . . skal säliath (sälja det slagtade boskapsdjuret) widh helom sidhom och ey annarledz huarke widh stykkiom eller fierdingom SO 51 . II. med ack.
7. 1)för att beteckna ett föremåls rörelse mot el. till ngt som det tänkes betäcka med sin yta el. beröra; till, på. okouianus . . . fiöl niþar viþ iorþ Bu 63 . ib 155. han grep handom likbarenna: ok vilde viþ orþ casta ib 15 . " genebaldus . . . laghde sik vidh iordh for remigii föther " Bil 690 . " han . . . kastadhe wanden widhir iordhina " KL 12 . - vid. af huget (näml. af bjälken) lät prästen sundar scära i sma stykke ok lagia viþ alscona siukdom Bu 417 . " fästes houoþet viþ likaman " ib 130 . " takes en tynno bothn, oc widher honom spikes viij äller tyro . . . kopar pipor " PM 7 . taker man berthram och twggar henne och haller j sin mwn eller legger widh tannagaardhen LB 2: 36 . " binda hanom händar ok fötar viþ cors trä " Bu 140 . " the . . . satto gömara vidh griptina " KL 418 . " tha tok amicus han widh handena " ST 458 . " holda sik vedh en stok eller studh " Lg 3: 579 . " nar hon nalkadhis honom oc kom vidh klädhin " Bo 72 . " kom nakar vidh mik ib. bildl. lat som thz ey wid tik komme " Va 37 . han togh thz hardeligha widher siik RK 3: 1742 . - emot. han . . . slo alt hofwodhit sundir vidh stenana KL 362 . - vid, emot. herodes studde sik widh eet trä Bil 111 . han . . . lwtte sik vidhir brystit a varom herra Bo 173 - utan motsvarande prep. i det nuvarande språket. han mintes viþ likbaren Bu 15 . " hon . . . kyste hans fötar ok mintes viþ hans boior " ib 519 .
8. 2)för att beteckna ställe el. föremål i hvars närhet ngn el. ngt kommer el. kommit och befinner sig el. ngt tilldrager sig el. hvaråt ngn är vänd el. riktad: vid, invid. Jfr I 1. ängelen . . . baþ han[a] koma skyt tel ierusalem ok möta sinom bonda wiþ een port ok hete aurea Bu 4 . " biuþar iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt " ib 144 . " sat hon viþ väf älla ten " ib 5 . " en . . . riddare . . . sat ii eno fasto huse viþ almanna väghen " ib 7 . " hurw han hafdhe radhit mz waar herra widh brunnen " MB 1: 205 . " satte han sik hemelica mit vidh bordhit " Bo 7 . " tha the herra satho widh (Cod. E offuer) bordh (till bords) " Fr (Cod. B) 2317 . staanda widh grindena VKR 22 . " haua konunga oc herra föghelica lekara ok sangara sik ok thöm mannum til skämpthan som vidhir thera bordh ätha " KS (Fragm.) 14. nw tala the widh bordh til abraham MB 1: 189 . stadgadho abymelech til konungh widh ekena, som stodh j sichem ib 2: 97 . " hwilke . . . vedher raan epter rigisins sendingebudh töffuedh haffue " FM 572 ( 1513) . " hafdhe hon aldre linin klädhe vidh sin likama " VKR XIV . " tha litil verme kendes a vinstre sidhona vedh hiertet " LfK 216 . " tw öris land jordh i tomptom liggiandis, vidher norre landit " SD NS 1: 56 ( 1401) . " en löneporth pa slottit weth strömen lå " RK 3: (sista forts.) 5128 . är hon (tomten) i breddine öff uerst widh gatuna thre (23) alna ok tiughu ok widh siön är hon fira (24) alna oc tiughu bredh SJ 38 ( 1426) . " siälina öghon vari enfald sua som dufwonna hulkin som skodha hökin vidhir vatnit (circa aquas) " Bir 2: 165 . " skulu the idher wardha en snara oc gruppa oc hindher vidher idhra sidho (ex latere vestro) " MB 2: 62 . " än thu skodhar thin innantil vidhir (ad) san nindinna lius " Bo 40 . - hos, för (en person). han scriptadhe sik widh munkin KL 61 . Bil 642 . - i förbindelse med refl. pron.; för. moyses bödh j laghomen hwar en wari enlika widh sik siälfuan (apud semetipsum) . . . wm sabbatum Su 257 . " gingo alle jwdhana grathande oc sörgiande hwar widh sigh " MB 2: 185 . " at . . . städerne intit komme i sadant III rigis sanqwemd vthen bliffue wed sig " HSH 20: 221 ( 1507) . engen broder som mynne qwäda schal mag . . . sin dagge neer sich haffua jngalund vtan leggia fran sick för än han i stuguna jnganger huar broder wijd sick SO 200 ; " jfr 15. "
9. 3)i tidsbestämningar. a) i fråga om en tidpunkt: emot, omkring, vid. mange äru othäkke oc oskynioghe at minom nadhom vidhir: ändalyktena (circa finem) Bir 2: 305 . widher (vid tiden för) gudz byrdh sagho thry konunga ena stiärno östir a himilen Lg 34 . " wett sancte katherine matiris tiid " RK 3 . (sista forts..) 5473. igaar bittijden paa dagen vedh sex och siw (omkring klockan sex eller sju) HSH 20: 196 (1507); jfr 6. b) i fråga om utsträckning i tid: omkring, ungefär under, under. swa dana maa samqwändinne tilföghias widh (circa) eth halff aar, ällir ther widher Bir 4: 66 ; " jfr 6. sedhen swerige war kommit aff thenne wåde monde iag weth ix aår sedhen råde " RK 3: (sista forts.) 5776 ; jfr 6. widh the try aår iag thetta rikit hade monga nyia sedher iag oppa lade ib 5287 .
10. 4)för att beteckna tillfället då ngt sker: på. vm han vardher gripin vidher ferska gerningh MEG (red. A) 54 . vm han vardher taghn widher ferska gerningh ib. " vm han vardher fangen widher ferska gerningh ib. " ib 55, (red. B) 58, 59. EG 63, 65, 66 .
11. 5)vid, på grund af, vid åsynen af, vid åhörandet af, vid erfarandet af. viþ hänna nampns a kallan släctes alt balet Bu 30 . viþ moþer dlþ at iak fast gratet ib 74 . " josias . . . vändes viþ þe iartingne " ib 165 . " gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas " ib 521 . " the wordho badhe cristne widh thera predikan " Bil 106 . " vidh thessee andhswar flude alt diäfla herskap " ib 725 . " the glädhias . . . widh (ad) orghanna sötan leek " Su 201 . " vidh thz ordhit möddis hänna hiärta " Bo 10 . KS 32 (83, 35) . " tha slogho the dörena syndher ok kastadhe liket j henne fampn. vidh thz vacnade hon " Di 230 . " herra iwan vardh vidh thetta vreedh " Iv 3133 . - på grund af, af, för. þeo[h]ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " wänt tik aff slikom lösom bannom, swa framt at thu blifwer ey widh thz äwerdelika " LfK 141 .
12. 6)inemot, omkring, ungefär, vid pass. i förbindelse med ett följande räkneord. närmande sig adverbial anv. the waro widh VIII människior BK 209 . " nar han war kommen til aldher widh XXXV aar " Lg 3: 264 . " the . . . drapo widh (circiter) X M män " MB 2: 77 . " vith vjc [600] myste ther thera lyff " RK 1: (sfgn) s. 184 . ib 2: 4955, 5630, 5962 o. s. v. the komo ther op vidh iiij oc fäm (ungefär fyra el. fem i sänder) til tess the waro XXX män ib 9425 ; " jfr 15. hon war gamal wid xiiij aar ib 7124. fyra eller widh fäm ara gamall " Lg 3: 369 . han redh tha mz henne som thz kunde warä widh enä milä wägx Va 44 . " vider fierde parten aff ena pwtto " LB 7: 313 .
13. 7)för att beteckna det hvaraf man är nära att träffas: nära, för. wm then tima laa en frw widh dödhin ok en vnger man dödher mz allo Bil 87 .
14. 8)föratt utmärka den till hvilken man träder el. står i ett (vänligt el. fientligt) förhållande; sålunda i uttryck som beteckna handlingssätt el. beteende: vid, med, emot. göra viþ han lifs naþe Bu 28 . " gitar þu e[i]gh sua giort viþar min guþ. þa vil iak sua göra viþ þin guþ " ib 209 . vändom atar at casta rätuisan man. som än biþar for os som illa görum uiþ han ib 198 . " flores giordhe vidher mik swik " Fl 1380 . " herren gud giorde wäl veder tik " LfK 240 . " thz är got at skipta wäl widher sin win " MB 1: 179 . - delaktighet: med. loot han honom . . . halfft rikit wider siälffwan sik RK 1: 781 . - uppgörelse, godtgörelse, betalning: hos, åt, till. han badh dräpa en riddare moth landz laghom, och bötte thz ey widh gudh eller män Pa (Tung) 38 . " iak will thz gerna wid ider böta mz gwll oc silffuer oc peninga huat i haffua wilia " Di 140 . " domkrkiän j strengnes scal lösä thiughu markär penningä viþ bröþrenä " SD 5: 293 ( 1314) . - godtgörelse, bot, försoning: åt; med. sik . . . bätra (d. v. s. försona sig) vidh sin skapara (per peccatorum emendationem deum creatorem suum placere) Bir 3: 266 . betra sik vider gud för syna synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). - ingående, åstadkommande, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af löfte: med; emot, at þu varþe satar viþ min guþ Bu 155 . " at säta mik vidher mina husfrugha " Iv 3544 . " owini vidh han sätta " Bil 234 . " sätis vid sin brodher " ib 772 . " mina lowan oc säät skla iak halda widh ysaac " MB 1: 188 . " aldre skal iak miin ordh bryta widh thik " ib 218 . " bryta sina iat viþ guþ sialuan " Bu 5 . - köp, byte: med. rike män skulo ey hardelika köpa widh fatigha MB 1: 256 . " kännis iak . . . mik hawa byth widher fornempda ragwaldh i granby xviii spanna affgiäldh iordh " SD NS 1: 307 (1403, afskr.). - lek: med. ysmael leker widh ysaac MB 1: 197 . - strid: emot, med. vaþe är striþa viþ guþ siäluan Bu 134 . " ij maghin ey bärias een vidher three " Iv 2764 . iak thänkte aldrigh finna thän . . . ther mik swa länge stodhe vidher ib 5055 . - förfördelande: emot. ä swa opta som hon saa vidhir (contra) sonin vardha nakat nyt. äntigia obrygdhilse älla pino Bo 207 . " then är brytur widh annan " KS 9 (22, 10) . " j haffuen brotith . . . widh wan herrä i himerik " MD 9 . - samtal: med. sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe Bu 5 . mäþan bartholomeus talaþe viþ kunugen ib 209 . " sit thik her ok tala vidh mik " Fl 436 . " rädho hwar widh annan, at the willo hälder tka sik nakan annan forman " MB 1: 401 .
15. 9)för att beteckna det hvarmed lifvet uppehålles: med. firi þöm þu föde uiþ himna bröþ Bu 77 . mannen matte mang äwe hawa närt sit liiff widh paradiis frwkt MB 1: 126 . - af. at liwa widh andra diwra huld MB 1: 98 . " han lifwr widh hans land " Al 1340 . " lifwa badhe widh ardher oc plogh " ib 7054 .i uttryck hvilka afse tal el. tanke som framhålles såsom vändande sig endast til subjektet: vid, för. hon . . . sigher widh sik . . . skal iak än plägha likamens losta MB 1: l189. tha sagdhe han vidh siälfuan sik Fr 1688 . " tha sagde falantin enligä widh sik " Va 45 . nampnlos . . . thenkte swa wider sik ib. ib 34 . ia k . . . tänkte mz mik siälffuom, oc widh mik sagdhe Su 76 . " han menthe widh sik swa " MB 2: 324 . thetta bedio wii kerlega, i welia hemelega wedher edher haffwa BSH 5: 7 ( 1504) . 10) i förbindelse med uttryck som beteckna sinnesstämning, sinnelag o. s. v.; vid, för. viþ diäuul stygias Bu 13 . " iak stygdes viþ þolikt odöme " ib 136 . þoop[h]ilus skämmes viþ sin vaþa ib. 29. thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara Bil 234 . - emot. iullianus bar awnd viþ guþlekt iartighne Bu 51 . " hafua naturlikt hat ok awndh wider cristit folk " Bil 543 . " war agrippa grymber aff harme widh sanctum petrum " ib 106 . " jak är tholughir vidhir (in) idhir " Bir 3: 392 . " hon war . . . swa siälff ok spak vidh sit thiänisto folk ath hon dröfdhis ey widh them medh otholomodh ällir wredhe " VKR XIV . o huru undarlik thins mildhetz wärdhelikhet är vidh (circa) os Su 441 . 11) för att utmärka ng ss föremål för kunskap, uppmärksamhet, varsamhet o. d.; vid. thin thanke vari altidh vidh (circa) min kärlek oc mina pino oc gerninga oc vidh mina vtualda manna ordh Bir 2: 1656 ; " jfr 2 förste winin är thässa hems äghor som ey kennas lenger widh mannin en han skal for gudhz dom " Bil 615 . - med. kennas (blifva bekant) wid fränder sinä Di 91 . - om. han . . . uara hana viþ þerra tima Bu 519 . " the varado han widh mangh frestilse " Pa 21 . - för. wara han widh rädhelikan guz dom Bil 480 . ib 725 " widlu the thre brödher kiännas (gifva sig till känna) widh sin fadher " ib 353 . " bränt barn seer widh eld " GO 1078 ; jfr 10. - utan motsvarande prep. i det nuvarande språket. þa kändes domaren viþ (d. v. s. förstod) guþlekt vald Bu 31 . " petrus . . . kändis vidh (d. v. s. l genkände) paulum " Bil 117 . kännas widh (lära känna) them, hanum matte ensamin sigher gifua ib 234 . " han kändis widh (erkände) s[ina] wantro " ib 54 . 12) i uttryck som beteckna vidhållande, bebehållande, fortfarande, förening, blandning o. d.; vid. han ey will bliffua wedh (blifva vid, hålla sig till, rätta sig efter) räth äller mynne RK 3: 2999 . - vid, i besittning af. at bliuä viþär (d. v. s. behålla) þän rät SD 5: 636 ( 1347) . kwnne wij . . . ey bliffwa wedath BSH 5: 141 ( 1507) . oren i wiid penninge, gören wel och sender hiid nogre ib 4: 314 ( 1502) . " ware wij tha rede och wed macht huat oss tecktis tiil land eller waten at wedergöre thet som sket är " HSH 20: 221 ( 1507) . - med, samman med. ath the (ɔ: norges män) wille wiidh swerige bliffua RK 3: 2495 . " tak syrofrö ok stampa wid wathn " LB 2: 59 . " tak oxagalla och blanda wid swrth win ib 60. " ib 61 . 13) för att uttrycka det föremål hvarifrån ngn el. nyt skiljes; vid, från. huat skilde þik viþ hälgho martires Bu 520 . " skilin hanum wid häst oc harnisk oc liffuit mz " Di 64 . " tha hofwodhit skildis widh halsin " Bil 127 . " siälin skils vidh kroppin " Bir 2: 287. LfK 217 . " han tordhis ekke skilia sic widhina " Lg 45 . " lösa mik vidh sorgh ok mödho " Fl 392 . " han vardh quittir vidh the pinona " Pa 16 . 14) fr att beteckna medel: med, genom. thässa qwinnor the haffwa en sidh som thz landskap bestander widh Al 8790 . - med, vid. i förbindelsen vidh namn, vid (någons, sitt) namn; uttryckligen; särskildt. henne besynnerliga widh sith nampn nämpnandis MB 2: 182 . jak helsade ider gerna wid hwars iders nampn om iak wiste hwat i heta Di 143 . LfK 218 . alle thenne gotho män som her efter nempnas oc bescrifne sta. hwar therra vm sik widher nampn. hafdo sik vndan krononna skat . . . oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . " thetta marka giellet som wi nw aff warom almogha hafwom vplorit oc än hafwa wiliom swa som aff hwar man widher nampn fäm mark päninga " ib 1: 143 ( 1373) . SD NS 1: 584 ( 1406) . - öfver hufvud? sumi the män wi hafwum waar oc riksins land oc huus antwardat; hafua med hardom gierningom . . . badhe klärka, riddara, swena, köpstadzmän oc bönder, oc widher nampn, allan rikesins allmogha osz owyljoghan giort BtRK 35 ( 1371) . särsk. läste han inne vij ar vm kring vidh watn ok brödh Bil 690 . " ligge j tornenom ena siw nätter vidher vatn ok brödh " MEG (red. A) 55 . fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh KL 335 . 15) i distrubutiva uttryck: för. ord viidh ordh SO 77 . - i förbindelse med ett ordningstal. widh thz första skalt thu tik ffradagha allo onytteliko sälskapi Su 256 ; jfr 17. 16) för att beteckna förhållande hvarunder ngt eger rum, åtföljande omständighet o. d.; med, under, i. han . . . lifþe viþ nöþ ok sorgh ii skoghe Bu 18 . wi lifwom badhe widh späkt ok fridh Al 6280 . " widh ängin warma wiliom wi lifwa vtan then solin wil os gifwa ib 6395. " ib 7136 . " widh enkte got tha kunnen i bo " ib 7028 . han lot them swa wara wid fridh ib 1779 . " han läter them widh fridh ok ro " ib 1717 . 17) i fråga om, med afseende på. vidhir (circa) sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara Bo 10 . " än thot os thikkir at var herra sofwir vidh (circa)os oc vara gärninga . . . tho vaktar han granlica aat os " ib 71 . - med hänsyn till, för (ngns) räkning, för skipte war herra widh han siw aar i siw manadha MB 1: 17 . " at wi skulum ey offmykith wart ärwodhe mäta widher waar win ib 181. iak vil vidher idher han (hästen) ey spara " Iv 2266 . 18) vid, under åberopande af. i eder och försäkringar. wid gudz död iac scal them offuer nösen sla RK 2: 2808 . " huilkin dagh . . . wi halda viliom ok skulum widher sannind ok godha tro " BSH 1: 132 ( 1371) . " lofuum wi widher sannind ok godha tro ib. the . . . loffuadhe . . . widh hedher oc äro aldrigh meer moth honom wära " RK 2: 4366 . ib 4834, 5238, 5712, 6682 . " lhan lofuade wid äro " ib 9443 . konungen swor thaa wid hedher oc ära paa marskens skada aldrey wära ib 7014 . - i besvärjelser, maningar, befallningar och förbud. bwswär iak tik strengelica, vider högxta gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik, oc far tijth jach tik bwdit haffuir oc gör inghom meen, tz biwder jach tiik vider jomfru marie nampn . . . oc vider hennes alra största dygd oc wärdogheet LB 7: 22 . jach manar tiik flen ryl, vexth & c, vider abaams gud, oc vider ysaaks gud, oc vider jacobs gud, oc vider sancte marie nampn . . . at tw nw bort flyr ib 21 . ib 19, 20 . " konungen bödh vid lydeno tha biscopen aff biscopsdömit ey j [1] pening fa " RK 2: 9545 . " wid lydna forböd konungen tha them ey degtinga hanom norge fra " ib 8153 . 19) vid, vid äfventyr af, vid straff af, vid vete af. bödh henne widh harä hempd Va 6 . capitenaren fordhe henne (en misstänkt person af andligt stånd) til marsken äller til konwngen widher the plikth oc näffzth som konwngenom synes läggia pa honom PM 22 . ib 21 . abbatissan oc conuentet förbudhu henne thz widher ban Lg 3: 450 . ib 719 . " ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora . . . viþär hwarsmanz þre marker " SD 5: 638 ( 1347) . PfN 135 . " tak mädh thich xii bolfasta oc skelika af hwarjo hwndare östan aros ligger i westmanna lande wnder hwars therra thre marker mädh häradzhöftinghianom wid hans xl mark " BSH 1: 142 ( 1373) . forvbiwder jak hwariwm manne hindra thet fornämda gooz . . . widhr syna syäx mark SD NS 1: 24 ( 1401) . BSH 2: 72 ( 1399) . " inghin magh hafwa ypith windöga för än han hafwer burskap wnnith ok frokost hollith vidher eth pundh wax i kompanith " SO 16 . ib 6 . " ingen embetz broder maa . . . till nakrom borgara i staden ghaa at göa bruda schoo heem i hans hws vijdh both eth pund vax for huart syn " ib 32 . 20) vid förlust af. konungin . . . bödh widh liiff oc goodz . . . at engin skulde om iwdhanna gudh ohöfwelika tala ST 14 . ib 227 . Lg 435, 3: 681 . RK 2: 2123 . Al 2487 . the drötning honum biudha monde widh sina hylle oc sina nadh ib 7799 . ib 3211 . RK 2: 6980 . " the höwidzmen . . . forbudo them wid liff oc ära pa fienda skada mer at wära " ib 8773 . 21) emot, till motverkande af, till bot för, för. wid nya byldh tak glethomarium ok sywd j watn ok giff honum drikka som boldhen haffuer LB 2: 60 . " wyder bryst wärk " ib 7: 6 . ib 2: 57, 58, 59 . 22) emot, i jämförelse med. thessa timans pinor äru enkte värdha vidh (ad) komaskolande äro MP 2: 136 . Lg 370 . Ber 120 . Su 392 . 23) efter uttryck som beteckna likhet el. jämförelse; vid; med. är thz märkelikt at war herra likadhe för hans affkömd widh sand oc muld, oc nw liknar han them widher stiärnor MB 1: 182 . " engte war thz iordhrikis wald, ther iämpnas ma vidh hans klokskap oc natwro mäghin " ib 296 . - med. wi hafum gifft ware systor . . . fullan broþurlut oc jamnan wiþar os SD 6: 180 ( 1350) . constantius . . . bygdhe wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . jwdhana . . . loffwar han nw lika göra wedh atheniensos MB 2: 307 . " hofdhagerdhin war iämhögh widh bulstrin " Lg 3: 204 . - utan motsvarande ord i det nuvarande språket. mine vini äru like vidh bij Bir 2: 169 . " är mantzins wäxter olikaster widh trä wäxt " MB 1: 83 . " til sina skiäla . . . likas han (ɔ: mannen) widh ängla, ok til sin likama . . . likas han widh södhe och wäruldzlik diur " KS 3 (5, 3) . B) adv.
16. 1)dervid, vid det tillfället. et äg lagdhe han (fågeln) ther thaghar nidher hwilikth som fiol a golwith widher Al 376 . " han danadhe . . . ok wiste enkte til sit sinne han ropadhe widher mz et skri ib 2887. otalik thusand falla nidher the dödhin fa i stridhinne widher " ib 8890 . " uardher han ey takin widher oc witis thz honum " MEG (red. B) 61 . ib 59 .
17. 2)dervid; på grund deraf. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh. vthan hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt män wreddus widh ok kastadho bort thrät Bil 88 . iak taker eet (djur) ij horn iak kastar thz nidher at all lhin annor skälua vidher Iv 324 . " tha sagdhe var herra til hänna. mari. ok hon vardh swa som lifwandis vidh " Bo 226 . " nu om ena stund ther äpter sagdhe var herra mik bör at vitia flere. tha vardh magdalena al annars vidhir. viliande hawa han altidh när sik " ib 227 ; " jfr annars 1. natalia varþ illa viþ " Bu 519 . " tha esau hörer thässe tidhende, tha wardher han swa illa vidher, at han ropar oc grater " MB 1: 216 ; " jfr illa 1. thentidh han hona saa wardh han vndarlika widher " ST 283 ; jfr underlika 1.
18. 3)derpå? derjämte? the loffuade fasth och swore widh att the mz swerige wille holla en ewlig friid RK 3: (sista forts.) 4897 .
19. 4)erik konunger var nokot swa läsper wid (vid sitt tal, vid det att han talade? väl snarast att fatta ss rimfyllnad) RK 1: 67 . C) konj. vid det att, vid den tid el. det tillfälle då; då. han kom phila kniffuin j handenä widh hon soff Va 34 . " wid han red. tha ran bldoen ginom hans brynia " Di 194 . vidh (er) sigordh kände stingeth tha sadhe han tolgith venthe jach mik ey aff myn mogh ib 229 . " om morgonen vider fem slar " LB 7: 313 . widher (motsv. ställe Bo 172: vidhir at) þe ato, tha looth war herre vppenbarlica vndhersta, huath som til tidhendis var Lg 3: 73 . " widh han reedh ta snaffwadhe hesten " ib 376 . " te bundo saman tumana oc händerna skulle liggia til hopa widh hon doe " ib 375 .