välta2
v.(verb)fsvm--välta..vb.2Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)välta, vältra, rulla. the wälto han j brännestens bazstuwo KL 120 . " lästhe han alla tre dörena j ghen ok welthe stor bergh ok stena oppa " Di 288 .
- 2)välta, kullvälta, stjälpa. lithin thuwa välthir opta storth las GO 380 . ib 1003 . - refl. vältas, vältra sig. hulike . . . skaro af hanom hans näsa oc läpa oc arma oc läta han swa vältas j sino eghno blodhe KL 70 . - välta up, uppröra. diäwlin välte up sion af grunnom (mare concitat) Bu 137 . - Jfr afvälta.