ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.65 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--thörka-vb.2) ↗

thörka2

v.(verb)
Lemgram: fsvm--thörka..vb.2
Andra poster med uppslagsordet »thörka» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)

thyrkathorkatorkathurkatörkiäreflalexander
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
torkaförtorkagöra torr

torka, förtorka, göra torr, aflägsna väta el. fuktighet från (ngt)

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

thyrka . thorka . torka . thurka . törkiä Fr. (Cod. B, C, D; D, E) 416. -ar , -adhe , -adher ) thörka af . refl. thörkas af , torka bort, afdunsta. mädhan thz (vattnet) thörkas aff MB 1: 39 . - Jfr afthörka. thörka bort , uttorka, komma (vätska) att torka bort, komma att afdunsta. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört watnith war alt thörkath bort Al 5466 . Jfr bortthörka. thörka up , uttorka, aflägsna (vätska). ath latha sik blodh mz koppom thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdinna oc kötit LB 3: 180 . thörka ut , göra fullkomligt torr. kom bläsande stormber alla nattina, oc thörkadhe wäghin wt at midhio hawino MB 1: 317 . - Jfr forthörka.

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1)torka, förtorka, göra torr, aflägsna väta el. fuktighet från (ngt); beröfva (ngn el. ngt) väta el. fuktighet. af blodzsins wtgiutilse . . . var han innantill allir thörkadhir (exsicatus) Bo 203 . " tha thurkadho sorghinna oc hiärtans ängxlan swa iomfrunna tungo oc goma. at hon formatte ey röra sina läpa til talaskolande " Bir 4: (Dikt) 264. tz torkar hiernan LB 7: 34 . plantago . . . hon tyrkar thz saar ther mykit wätis innan ib 2: 48 . tz torkar oc läker thom (bölderna) ib 7: 265 . haffua swa som nakra handa sötan dryk hwilkin . . . ey fuldelika släkte törsten wtan hällir törkandes them innantil lät them ä meere oc meera törsta Su 224 . at thäskyns hite skulle ey opnöta mantzens natwro oc thörka han til dödh MB 1: 107 . - bildl. torka, beröfva styrka el. liflighet, göra utblottad på det som är godt. ey mättis han (den girige) för än han fulcompnar orätuiso thyrkande sina siäl at han brinne thäs hetelicare j heluite MP 1: 310 .
  2. 2)torka, aflägsna (väta el. fuktighet). mirtus hether pors stampar man honum tha doger hans oos j öron ok tyrkar the wätho ther j them är LB 2: 42 . han !UDDA_TECKEN?: alleum) . . . törkar ondha wedzko ib 3: 51 . ib 4: 351 . " mirtus thz är pors thrä . . . hans lagher . . . thörkar ondha wazsko w öfra delenom i bryste " ib 353 . - bildl. borttorka, aflägsna. munksens likame thörkadhir mz fasto vplypte siälena af diwpeno oc thörka ondan lusta KL 276 ; " jfr 7. mot höghfärdhinne. hulkin . . . thyrkar ok fordarfuar alla dygdhe " MP 2: 73 .
  3. 3)uttorka (en vattensamling el. ett vattendrag). herran gudh törkade vatnit j rödha haffwet MB 2: 6 . " almoghans ordhquädhe var swa om han. teridacius vphögdhir i sinne höghelikhet. thyrkadhe flodhir ok alla hafsins käldor " Gr 281 . - bildl. othokkin är som brännande vädhir thörkande sik (siccans sibi) milhetzsins källo miskunninna dag ok nadhinna flodh Bo 153 .
  4. 4)torka, afstryka väta från (ngt), aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af ngt). hon aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af (ngt). hon . . . thwo hans föther . . . mz sinom tarum . . . ok thörkadhe them mz sino hare Bil 264 . ib 265 . Bo 75 . han . . . thwar ok thörkar mz sinom eghnom handom oc kössir alra thera fötir ib 174 .
  5. 5)torka, afstryka (väta el. orenlighet från ytan af ngt). guz modhor maria . . . thorkadhe swettin aff thera änlite mz klädhe KL 102 .
  6. 6)torka, bereda genom torkning. törkar man diilfrö LB 2: 43 . " torkar man diilrooth ib. törkar man roser " ib 44 . " tagh vlfs hiärta, törka, stöt oc giff them sywka dricka " ib 92 . " maghin aff wlfwenom thörkadir " ib 3: 171 . ib 2: 9 . " mirtus thz är pors thrä . . . är fruktin bäträ än blomsther ok the kunno längher at gömas ok swa ath the thörkas i solenne " ib 4: 353 . askan af miralögenom blandat mz olio ok törkat wyder solena ib 354 . - (genom utbredande i luften och utsättande för solens inverkan) torka (tyg el. kläder). thän som klädhit thorkar oc bleke (candidatrix) Bir 2: 80 .
  7. 7)göra torr el. skrumpen. part. pret. hoptorkad, utmagrad. munksens likame thörkadhir mz fasto KL 276 .
  8. 8)torka, torkas, blifva torr. el (ɔ: en) en aal haffuer han hength op at torche BSH 4: 336 ( 1503) . thörka sik, torka sig, från (ngn del af) sin kropp afstryka väta el. orenlighet. handklädhe ok vatn til redho var tha thän hertugh skulle sik törkiä (Cod. A thörra) a Fr (Cod. B, C, D, E) 416. - refl. thörkas,
  9. 1)torkas, förtorkas, beröfvas sin fuktighet, förvissna. vm trät är väl rotat . . . thorkas thz ey aff solinna hita Bir 3: 61 . " nar främsta ok starkasta hofwodh rotin är skadadh tha skadhas alla andra rötirna ok bolin thyrkas oc falna " ib 62 . " vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han " ib 1: 132 . somlik (näml. sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnadhe MP 1: 84 . " gräsit thyrkadhis " ib 2: 260 . alla the blomor oc gräs, som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat Su 38 . - bildl. han scal bortkastas swa som thor quistir oc törkas MP 1: 238 . " ther äptir thörkas (arescit) mannin ok visna swa som gräs " Bir 1: 43 . the thörkas (arent) ok wanskas j allo godho ib 149 . vi thorkaadoms ok visnadhom af allo godho ib 190 . ib 3: 63 . the . . . thorkadhos (dissecabantur, troligen läst: desiccabantur) j sinom hiärtom KL 143 .
  10. 2)uttorkas. " thörkadhis hafwit ifuir thre milur " Bil 361 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.