ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.83 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--stigha-vb.1) ↗

stigha¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--stigha..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »stigha» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: stigha · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (17)

stiighastighiastigherstiighersteghsteeghsteighstekstäghstighustyghustighostighintheklärkenhanpetrus

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stiigha RK 3: 2030 . stighia Bir 2: 186, 5: 52 . pres. stigher . stiigher RK 3: 3751 . 3799. impf. stegh. steegh Iv 642 ; Al 8921 ; RK 3: 3421 . steigh MD 8 . stek Di 241, 294 . stägh L.; Bu 12 . pl. stighu Bir 4: 158 ; Lg 3: 179 . styghu RK 3: 4080 . stigho Bo 210 ; Gr 266 . part. pret. stighin ) , stigha sik , stiga (ned). diäffululen segh til heluite steigh MD 8 . stigha a , stia på, gå på, taga steg. the . . . stigha annan wägh fastelika a . . . annan wägh wilia the ey fästa fotin MB 1: 226 . stigha af , stiga af, stiga ned (från häst el. annat djur som nyttjas till ridt). klärken . . . stegh af Bu 26 . Iv 180 . RK 3: (sista forts.) 4470 . Jfr afstigha. stigha in , stiga in. thaa kom haghen mz eth större skep ther stek konung gunnar jn Di 241 . Jfr instigha. stigha niþer, stiga ned. tornet bögþe sik som bugha aiþ tel iorþ . . . at eigh þorpte fa[n)gen flöia. vt(an) stegh androm fote niþ ok flyþe Bu 173 . " at han vilde ey stigha nidher aff korsseno " Bil 118 . Jfr nidher stigha. stigha up , 1) stiga upp. gå upp, uppstiga. fa[n]gen . . . stegh up iui tornet. som þät var högst (ad summitatem turris consendit) Bu 168 .' the . . . samman bundho stegha widh steghia, oc stighu opp (näml. på taket) Lg 3: l179. - om Kristi himmelsfärd. han . . . stegh vp til hyjpna MP 2: 30 . stigha ut , stiga ut. petrus . . . stegh wt w skipino Bo 240 . - Jfr be-, framstigha.

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)stiga, taga steg, träda. han stegh vppa öuärsta trappona a thöm litla stighanom Bo 200 . " han steegh a sin gangara " Iv 642 . faymas stegh aff häste Bil 658 . Di 145, 294 . " ryze hertoghen stigher i holit stora " RK 3: 3801 . han . . . steegh i een hok ib 3421. thaa stegh haghen j färiana Di 241 . " the swänske styghn i landh mz sena hasth " RK 3: 4080 . ib 3751. nar the stigho vppa landit Bo 240 . lridder steen paa alandh stigher RK 3: 3740 . " wiidh stäkit fiik han stoorth meen . . . han ey kunde mz skipp ther gynom komma thy kom han i större waanda thy han motte ther stiggha tiil landa " ib 2030 . the . . . stigho . . . til sinna hästa Gr 266 . - uppstiga, uppfara. om Kristi himmelsfärd. þär han tel hinna stägh Bu 12 . - stiga, taga (steg). hwart thz fiät the stighu Bir 4: 158 . - stiga, trampa. klenasta frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina (super) terram ingredi non valebat nec pedis vestigium figere), fore sin blöta harund MB 1: 430 . " madhkir hulkin som liggir vm vinterin suasom dödhir ok the som framganga . . . stighia oppa (calcant in) hans bak " Bir 2: 186 . " han ste sa fast at stenanna roku for hans föter hwar han frams teg (hann trað sva fast grioþ. at up geck er firir fotom hans varð) " Di 77 . - stiga (öfver), gå (öfver) hoppa (öfvver). the som fatadhe wardha widh at the widherfrestga at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3: 3799 . 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga (öfver) gå (öfver), hoppa (öfver). the som fatadhe wardha widh at the widherfresta at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3 . 3799. 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga upp el. in. i. cristne män þorþo eigh stigha (per scalas ascendere non auderent) staþen Bu 496 . sanctus georgius . . . tröste þem stigha staþen ib. stigher nokor man mins herra konungsens fäste vtan ellir jnnan hafui forbrutith sith liiff EG 66 .
2)stiga upp, stiga i pris. er frvctandis, ath rogh spannen stigher vp i vp i !UDDA_TECKEN? marck FM 369 ( 1508) . Jfr upstigha.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.