ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.7 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--starker-av.1) ↗

starker1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--starker..av.1
Andra poster med uppslagsordet »starker» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

starkre
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
starkt. starth LB 2: 31 . 1 stelstyffasat. stodh skiärt oleum starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt j läfeno hälto Bil 211 . stampas thz ɔ: rökilse mz oloe för aloe oc thz hwita aff äggith swa ath thz wardhir starkt spssum LB 3: 152 . - hård

starkt. starth LB 2: 31 . 1) stel, styf, fasat. stodh skiärt oleum starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt j läfeno hälto Bil 211 . stampas thz (ɔ: rökilse) mz oloe (för aloe) oc thz hwita aff äggith swa ath thz wardhir starkt (spssum) LB 3: 152 . - hård, fast, stark. bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor Bo 134

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

komp. -are . starkre Fr 517 . superl. -aster ) ,

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. starkt. starth LB 2: 31 . 1) stel, styf, fasat. stodh skiärt oleum starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt j läfeno hälto Bil 211 . stampas thz (ɔ: rökilse) mz oloe (för aloe) oc thz hwita aff äggith swa ath thz wardhir starkt (spssum) LB 3: 152 . - hård, fast, stark. bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor Bo 134 ; jfr 5. 2) stark, fast, som ej lätt brytes. thera skaft varo lthung ok stark Iv 700 . göra . .. ena strka dör Pa 10 . the . . . atirstängde dörrena mz starkom stänglom Gr (Cod. I) 379. 3) fast, som ej brytes, stadig, beståndande. þär til at friþrin se althings starker SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - fast, stadig, orubblig. för thz starka hopet skul som hon haffde til llgudh MB 2: 300 . 4) stark, fast, som ej lätt intages. j aldra starkasta torne Bo (Cod. B) 342 . " eeth mykyt starkt fäste " Gr 262 . en staþar . . . stor ok starkar Bu 507 . RK 3: 4079 . 5) strk, krafitg, som har stor kroppslig kraft. hua war starkare än samson Bu 4 . þu äst maþar starckar ok stor ib 498 . ib 57, 416 . " haffwir jak j min aldher fäm aar oc lxxx, swa starkir oc doghandis som iak war thentidh iak bespeiade landit " MB 2: 40 . starke oc fulwoxne men LB 7: 255 . " fiärda diurit syntis rädhelikit oc vndirlikit oc starkt (fortis) " MP 1: 72 . degelige ben haffde han oc stark Di 12 . at maghin skal wära starkyr oc mäktogher at smälta hwat ki han kombir LB 3: 46 . - med särsk. afs. på strid. aff effraym komo starkaste män til striidh MB 1: 266 . ther starkre (Cod. B, C, D, E, F starkast) är aff all thän här Fr 517 . ss tillnamn. " boecio dicto starka " SD 3: 130 (1313, nyare afskr.). ib 135 (1313, nyare afskr.) . 6) i andligt hänseende stark, som¨ har själsstyrka, modig. var nu stark. oc rädz änkte teridacij starkleek Gr 287 . Bo 207 . " six then hugher wara starke, som hardr är böghia " KS 19 (47, 20) . lidhamothen tröttas, än starker andhe härdher fram otrötter LfK 131 . - med afs. på andlig förmögenhet el. andlig gåfva: stark, kraftig. öfverlägsen, framstående. the herra ware j wisdom stark RK 2: 1593 . " mz starkom wisdom " MB 2: 300 . - stark, vid full kfraft. ära minn sinne, skäl. minne oc vndirstandilse . . . godh ok lstark SD NS 2: 169 ( 1409) .
  2. 7)stark, stor, i sitt slag öfverträffande andra. thetta diurit teknar starka drinkara MP 1: 72 . 8) betydlig, ansenlig. medh een hoop swa stark RK 2: 5038 . the ridhä enä starka langa ledh Va 34 . 9) stark, häftig. li sinl. och andl. mening. ower en starkan ström Lg 3: 225 . ib 226 . " wart wädhret swa starkt, at the eykwnno faa hwaske smaa fiska ällar stora ib 326. een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände starkan eld " KL 192 . " tha fik mannen idhrogha oc starkan graat " ST 29 . " an fiik öghna wärk ssa stark " RK 3: 2522 (kan föras till 12). stark astundan Bo 92 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v:; stark, kraftigt verkande, verksam, i sht kraftigt verkande el. görande kraftigt intryck genom ngn karakteristisk egenskap (ss skarp el sur smak, rusgifvande beskaffenhet el. dyl.). starkaste ok festasdt plastir Bir 3: 49 . " af starkom läkedomom " LB 7: 341 . starka yrter ib 254, 255 . Al 6500 . stark ätykya LB 7: l30. ib 258 . " vilin ok miödhir oc andre starke drykkia " Bo 133 . " af thy bätra ok starkare vineno " Bir 1: 247 . ST 280 . MB 2: 180 . starth ööl LB 2: 31 . 11) stark, kfraftig, kraftigt förpligtande, stark breff the ther pa giordhe RK 2: 6321 . " starka borgan styken satte ib 1102. - stark, eftertryckli,g sträng. han tok thera bön swasom starkt budh " Lg 3: 226 . han . . . beddis .. . . stark opin breff aff judo kirkio formannom Bil 895 . " lathe holle ther sträch (för stärch) strandh wacth " FM 231 ( 1505) . 12) stark, sträng, svår. thz war tha stark winter Di 89 . RK 3: 3631 . - svår, görande ett svårt el. pinsamt intryck, smärtsam. the breffuen syntes honom ram oc stark RK 2: 6339 . starka tidhande mötte honom tär ib 5475 . " sorgen war them tha starch " ib 7263 . - 13) svår, grof, nedrig. han . . . kärde the förrädelse stark RK 2: 9539 . - Jfr for-, ful-, ivir-, iäm-, liþ-, of-, van-starker.

Hänvisningar i artikeln

se althings starker (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.