starker1
adj.(adjektiv)fsvm--starker..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
starkir Hel män 135 . n. starkt . komp. -are . Jfr Sdw 2: 1306),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192 f. 1) stel, styv, fast. stark lerordh bär gärna rogh PMSkr 200 . 3) fast, stadig. orubblig. giff tik y fwlla troo med starka hopp til gwdhi Gers Ars A 4. 5) stark, kraftig, som har stor kroppslig kraft. humorerosus a um starker ok herdha dryger GU C 20 (hand 2) s. 1. hon (ɔ: kvinnan) är wanstark, oc thu (ɔ mannen) rosa thic at thu äst frakkir oc starkir Hel män 135 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v.: stark, kraftigt verkande, verksam. acer . . . starker oc beesker GU C 20 s. 5 . " the rättelika haffwa lifwath i thässe wärld. liknas widher them thär starka yrtir äta. thär til at drykkin skal thäs bätir smaka " SvKyrkobr 112 . . . . ena flasko medh starkth win MP 5: 176 . " göra starkth win aff lätto vine " PMSkr 358 . 11) stark, kraftig, kraftigt förplikande. tha satte hans weuere . . . starec borgan fför tet goz STb 4: 233 ( 1512) . at mortens skal . . . förbätre sine borgan starkare bade för liff, goz, ord oc gerninga ib 5: 239 ( 1519) . - stark, eftertrycklig, sträng. the . . . bliffwo thär til sin dödh i starke synda bätring Hel män 206 . - Jfr ful-, iäm-, tungo-, van-starker.