ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.94 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--sniälder-av.1) ↗

sniälder¹

adj.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--sniälder..av.1

Andra poster med uppslagsordet »sniälder» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: sniälder · adj.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (30)

snieldrsniällärsnällirsnyällersnellersnillersnillirsnilsnillsniälsnyllsniältsniällansnillasniällesnillesniällasniallasnällasniällumsniällomsniellomsnällumsnällomsniälräsniellosniäldasniällaresniäldaresniällaster

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

snieldr KS 53 (133, 57) . sniällär VGL IV. 15: 16, 16: 11 . snällir Bir 1: 40 . snyäller PM 70 . sneller MD 438 . sniller Bir 1: 284 ; RK 3: 293 ; MD 436, 440 . snillir MP 2: 122 . snil MD (S) 258 . snill RK 3: 1237, 3451 . f. sniäl . snyll Lg 3: 530 . n. sniält . ack. m. sniällan KL 189 . f. snilla Iv 5235 ; MD 438 . dat. f. sniälle Gr 320 . pl. nom. m. sniälle . snille KS 27 (68, 29) ; Ber 6 . ack. m. sniälla . snialla MElL Kg 4: pr. snälla Kr LL Kg 3: pr. snilla MELL Kg 4: pr. i var.; KrLL Kg 3: pr. i var. snille RK 3: 227 . dat. sniällum SML Prol. sniällom Bir 1: 100, 3: 157 . sniellom SO 101 . snällum UpL Pröf. snällom VML II Pröf. gen. sniälrä VGL IV . 19: 1. snilra ib i var. sniälla Bo 98 . best. form sing. nom. m. sniälle KL 360 . sniälde ib 256 . ack. f. sniello Bil 535 . gen. m. sniälda Ber 187 . komp. sniällare . sniäldare KL 183 . superl. sniällaster ) ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)duglig, duktig, rask, tapper. " konungh " " haniss är . . . karsker och snill " RK 3: 3451 . " ha war i striidh baadhe snill och snar " ib 1237 . " her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss " ib 293 . " han tröste oppa syna manga swäna . . . han hadhe manga riika och snille " ib 227 .
2)duglig, skicklig. " menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru " VKR 9 . " han war i sin sticker sneller oc klar " MD 438 . " han war sniller " ib 440 (kan föras till 3). - skicklig, kunnig. vilia the wara sniälle j boklike konst (volunt esse scientes) Bir 1: 101 .
3)vis, klok. " sagdhe sik hafua fala dyra stena som . . . fola göra sniella (insipientibus sapientiam infundit) " Bil 611 . " swa som han var alra ödhmiukast. swa var hon ok alra sniällast (prudentissima) " Bo 5 . " jak skal tappa visa manna (sapientium) visdom oc bortwräka sniälla manna (prudentium) snille " ib 98 . " loot han saman koma . . . alla visa oc sniälla män " Gr (Cod. D) 417 . " the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är " KS 27 (68, 29) . han skal wara . . . snieldr ok rådhughr til sit manwit ib 53 (133, 57) . " þe visto han vara sniällan (framstående) i viisdom " KL 189 . " vm thu äst sniäldir bidha . . . han (näml. döden) huar stadh " MP 1: 145 . " en aff hans hustrum the som snäl war (una sapentior ceteris uxoribus ejus) " MB 2: 83 . " han siputeradhe . . . oppinbarlica mz sniällom mannom (cum sapientibus) " Bir 3: 157 . the skuldo . . . wara . . . snielle swa som orma ib 1: 163 . " nytiadhe snielt radh " ib 215 . " halt ey thin siin sniällare än andra manna " ib 2: 79 . " hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse " ib 304 . KL 183, 256, 360 . Bo 116 . Bir 1: 40 100, 284 . MP 2: 122 . Iv 5235 . MD (S) 258 . SO 101 . Ber 187 . Lg 3: 530 .
4)skicklig att tala, som har lätt för att tala el. lägga sina ord, vältalig. han war i orlom bade sniller oc klar MD 436 . - som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. han syntis owirga sin fadhir i sidhom ok visdom oc sniälle talan (vältalighet) Gr 320 . wi hördum . . . tina sniello thungo (eloquentiam) Bil 535 . MD 438 . rent mal oc sniät MP 1 . 240.
5)god, saktmodig. " the thola lättelika ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle (boni et mites) " Bir 1: 193 . - Jfr osniälder.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.