sniälder1
adj.(adjektiv)fsvm--sniälder..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (30)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
snieldr KS 53 (133, 57) . sniällär VGL IV. 15: 16, 16: 11 . snällir Bir 1: 40 . snyäller PM 70 . sneller MD 438 . sniller Bir 1: 284 ; RK 3: 293 ; MD 436, 440 . snillir MP 2: 122 . snil MD (S) 258 . snill RK 3: 1237, 3451 . f. sniäl . snyll Lg 3: 530 . n. sniält . ack. m. sniällan KL 189 . f. snilla Iv 5235 ; MD 438 . dat. f. sniälle Gr 320 . pl. nom. m. sniälle . snille KS 27 (68, 29) ; Ber 6 . ack. m. sniälla . snialla MElL Kg 4: pr. snälla Kr LL Kg 3: pr. snilla MELL Kg 4: pr. i var.; KrLL Kg 3: pr. i var. snille RK 3: 227 . dat. sniällum SML Prol. sniällom Bir 1: 100, 3: 157 . sniellom SO 101 . snällum UpL Pröf. snällom VML II Pröf. gen. sniälrä VGL IV . 19: 1. snilra ib i var. sniälla Bo 98 . best. form sing. nom. m. sniälle KL 360 . sniälde ib 256 . ack. f. sniello Bil 535 . gen. m. sniälda Ber 187 . komp. sniällare . sniäldare KL 183 . superl. sniällaster ) ,
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)duglig, duktig, rask, tapper. " konungh " " haniss är . . . karsker och snill " RK 3: 3451 . " ha war i striidh baadhe snill och snar " ib 1237 . " her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss " ib 293 . " han tröste oppa syna manga swäna . . . han hadhe manga riika och snille " ib 227 .
- 2)duglig, skicklig. " menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru " VKR 9 . " han war i sin sticker sneller oc klar " MD 438 . " han war sniller " ib 440 (kan föras till 3). - skicklig, kunnig. vilia the wara sniälle j boklike konst (volunt esse scientes) Bir 1: 101 .
- 3)vis, klok. " sagdhe sik hafua fala dyra stena som . . . fola göra sniella (insipientibus sapientiam infundit) " Bil 611 . " swa som han var alra ödhmiukast. swa var hon ok alra sniällast (prudentissima) " Bo 5 . " jak skal tappa visa manna (sapientium) visdom oc bortwräka sniälla manna (prudentium) snille " ib 98 . " loot han saman koma . . . alla visa oc sniälla män " Gr (Cod. D) 417 . " the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är " KS 27 (68, 29) . han skal wara . . . snieldr ok rådhughr til sit manwit ib 53 (133, 57) . " þe visto han vara sniällan (framstående) i viisdom " KL 189 . " vm thu äst sniäldir bidha . . . han (näml. döden) huar stadh " MP 1: 145 . " en aff hans hustrum the som snäl war (una sapentior ceteris uxoribus ejus) " MB 2: 83 . " han siputeradhe . . . oppinbarlica mz sniällom mannom (cum sapientibus) " Bir 3: 157 . the skuldo . . . wara . . . snielle swa som orma ib 1: 163 . " nytiadhe snielt radh " ib 215 . " halt ey thin siin sniällare än andra manna " ib 2: 79 . " hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse " ib 304 . KL 183, 256, 360 . Bo 116 . Bir 1: 40 100, 284 . MP 2: 122 . Iv 5235 . MD (S) 258 . SO 101 . Ber 187 . Lg 3: 530 .
- 4)skicklig att tala, som har lätt för att tala el. lägga sina ord, vältalig. han war i orlom bade sniller oc klar MD 436 . - som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. han syntis owirga sin fadhir i sidhom ok visdom oc sniälle talan (vältalighet) Gr 320 . wi hördum . . . tina sniello thungo (eloquentiam) Bil 535 . MD 438 . rent mal oc sniät MP 1 . 240.
- 5)god, saktmodig. " the thola lättelika ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle (boni et mites) " Bir 1: 193 . - Jfr osniälder.