ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.74 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--smaka-vb.1) ↗

smaka1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--smaka..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »smaka» (homonymer och kompletterande band):
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
twem läppom oc tungone talande ok smakande MP 1: 197 . &quot

twem läppom oc tungone talande ok smakande MP 1: 197 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-ar , -adhe , -adher )

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. twem läppom oc tungone talande ok smakande MP 1: 197 . " dödhir man forma ey at smaka " Bir 1: 333 . smaka, smaka på, med smaksinnet undersöka. nempne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smaka öl SGG 129 . " stak han handena i kätillen oc wilde smaka sodit " Di 123 . - smaka (på), njuta (af). med prep. af. smaken aff wart wiin Va 30 . - abs. smaka ey för än thu faar GO 620 . - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smakaen af. sidhan hon hafdhe smakat vinit Bir 3: 24 . " smakadhe han ätikio ok bäskan galla " MP 1: 39 . Su 203 . - oeg. och bildl. smka, njuta. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka min sötma oc kost j himerike MP 1: 194 . ib 2: 145. smaka then othänkelica himerikis sötman Bo 101 . ib 102 . Bir 1: 178 . " smakadhe jak the glädhina swa som sötasta kost " ib 3: 237 . - smaka, erfara, förnimma, komma i erfarenhet af, mottaga intryck af. nar thesse thingin smakas äru the besk som etir Bir 1: 43 . " thu smakadhe meer af minne snille ok visdom än nakre andre " ib 142 . " han . . . smakar ey andelica gerning vtan kötlika " ib 2: 115 . Ber 140 . ther predicaninna ordh smakade hon swa sötelika VKR V . smakadhom vi ey dödh KL 415 . MB 2: 407 . MP 1: 55 . - smaka, känna på. the loto them smaka polöxe nacka RK 2: 8973 .
  2. 2)smaka, hafva smak, väcka smakförnimmelse. manna war . . . swa smakande (Cod. B täffuiande 559) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: 324 . - med dat. thz (näml. brödet) smakadhe (Cod. B täfflade 559) . . . hwariom epter sinom losta MB 1: 324 . ib 323 . " vathn smakadhe (ändradt fr. thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker " Lg 785 . " är ey vndir at honum smakar ey min licamme vtan sua som bakat brödh j oghne " Bir 2: 115. - oeg. thin ordh . . . smaka lustelika j munnenom Bir 1: 267 . - med dt. ihesu mampn smakadhe hänne swa sötelika KL 35 . ib 79 . Bir 2: 213 . thässen ordhen smakadho discipulo ey alzstingx väl Su 392 . - smaka, framkalla behagliga smakförnimmelser hos; framkalla behagliga förnimmelser hos, behaga. med dat. iak vil ey sköta älla akta faghrit älla fwlt . . . oc ey minom smak smakande (sapidum) älla vansmakande Bir 3: 171 . " thu äst then sötme . . . j hulkom som os smakar alt got (in qua omne bonum sapit nobis) " ib 1: 126 . " vm min snille smakadhe honom älla thäktis " ib 68 . ib 180, 3: 24, 416 . " än tha at alt thz j tik är, haffwer gudhelikin snille aldra fägherst prydh oc ornerat thog besynnerlika smaka os wslom thina hälgasta spina " Su 202 . - väcka (behagliga el. obehaglia) förnimmelser, behaga. om lukt. med dat. mik smadhe (saquit) sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 339 . - Jfr välsmaka, vansmakande.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.