ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 17.83 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--sik-e.1) ↗

sik1

pron. · pron. pers. refl.(pronomen)
Lemgram: fsvm--sik..e.1
Andra poster med uppslagsordet »sik» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (19)

sichsicksighsigsiigomsyghseghsärsäserseersyksäksinsiinsijnsinasijna
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
sig. a med hänsyftning på satsens subj. ioakim . . . baþ guþ giua sik hughnath Bu 3 . &quot

sig. a) med hänsyftning på satsens subj. ioakim . . . baþ guþ giua sik hughnath Bu 3 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

ack. sik . sich RK 2: 2608, 2640, 2642, 2665 . sick SO 101 o. s. v. sigh. sig Di 90 ; PM LXV . siig RK 3: (Till. om Chr. II. red. A) 6328 . sygh Lg 3: 108, 113, 124 . segh SD NS 2: 139 ( 1409) ; VKR 72 ; MD 8, 9 o. s. v.; PM 32, 33 . seg ib. dat. sär L.; MB 1: (Cod. B) 535. sä L. ser L. seer Di 90 . se L. sik. syk Lg 3: 123 . säk SD NS 2: 213 ( 1409) . sigh . gen. sin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 13 ; Bir 2: 87 ; MB 1: (cod. B) 535, 2: 122; MP 1: 223 ; Di 173 ; RK 2: 9538, 3: 159, 762, 980, 1264, 1429, (sista forts.) 4288. siin Fl 1350 . sijn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). syn ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; Lg 3: 127 . sina (i förbindelsen sina mällan) Bo 157 ; MB 1: 169 . sijna (i samma förbindelse) SO 50 ),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. 1) sig. a) med hänsyftning på satsens subj. ioakim . . . baþ guþ giua sik hughnath Bu 3 . " nu callar min son mina siäl tel sin " ib 13 . " sagþe han sik haua þiänt þrätighi aar " ib 20 . " biscopen lät kalla firi sik klärken . . . ok baþ han for giua sik þät han giorþe hanom gen " ib 27 . " han sa ii symne sik ledan firi guz dom ib 28. þe baþo berit visa sik nokot hans märke " ib 204 . kunugen slet af sik þäl ib 209 . " han baþ sik in lata ib 520. han . . . aflaþe sik bröþ mz sino ärwoþe " KL 189 . maria . . . tagher sik leek i hand MB 1: 321 . hwart siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst GO 285 . ä spör thän rike hurw thän fateghe födhir sik ib 148. huar gik . . . heem til siin Fl 1350 . " swa talande sina mällan komo thön til griptinna " Bo 157 . vädhra hulke som olyptande sik stangas sin j mellom Bir 2: 87 . sidhan [hon] til sik i gän kom Lg 3: 425 . " jak hauer them (borgar och land) lenge fore seet är thz annet än wel thz er mik leet er thz ok wel thz er for sik (det är en sak för sig själf?) " RK 1: 1984 . kan någor mere få eller förtinga, thet är för sigh TS 28 . hon (bron) var sua blank af sik som en skinande speghil Pa 19 . " vardh han quitir af the pinonne sik vtan allan skadha (utan någon skada för sig) ib. var hon (Jungfru Maria) eigh at eno lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þöm ok goþa . . . ok liusa sum vm gingu mäþ hänne " Bu 10 . - dat. för sig, för sig själf, särskildt. hwar lyt fiöll seer Di 90 . thenna posana skulu alle bindas vti [1] snöre hwar posen sigh LB 2: 71 . wardher sik (Cod. A särdelis 89) adam opstanda, oc sik (Cod. A särdelis) . . . ewa MB 1: (Cod. B) 535 . " qwinnor gingo sik j hoop til högtidh, ok män sik " MP 1: 50, 51 . " hwar thera sik eensamin la " Fr 925 . ST 213 . VKR 28 . Lg 3: 126 . birgitta . . . war sik allena BK 203 . " thz war sigh en heder för sig själf, en besynnerlig heder) ath iak skuldhe wardha hwaria barne till ordha wädhe (trol. för ordha qwäldhe) och ath lyghe " Lg 3: 121 . iak ladhe henne i graff moth thinom wilia, thz mot wara sigh en sak iak wildhe ath thw mik ensamyn före thogho ib 151 . - ack. formen i förbindelse med verbet vara i vissa uttryck, i hvilka det till grund liggande kasusbegreppet är mindre tydligt. han se sik (han må vara, vare sig han är) ridd äre äller swen SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " nager ny broder . . . vare sick screddere eller offuerskerer " SO 105 . er . . . all dygdh ok all naturlik makt thes starkare . . . at hon er all sik saman (unita) KS 8 (19, 9) . er . . . almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, att hon (för han) er alder sik saman ib. b) med hänysftning på subjektet i en förkortad sats. hon baþ han göma sik firi grannenom Bu 28 . " jhesus lät them fara hem til sin " MP 1: 223 . " han gaff honum skiäl oc konst at dikta sik (Cod. B sär 535) bätre klädhe " MB 1: 82 . c) med hänsyftning på indir. obj. mathis paualsson, huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda SD NS 2: 139 (1409).
  2. 2)recipr. hvarandra. a) med hänsyftning på satsens subj. fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhis Bo 44 . " the herra twa mötto sik " Al 2776 . " twe helghe män. som sik aldrigh seddo " Lg 3: 224 . " the hwar androm skulle hielpa the ärw nw the sik nidher stielpa " MD (S) 265 . " the hafwa til sik godwilia " ib 248 . " at ther halle friþ ok hether ow wyrd- ning sijn i mällin (mellans sig, sinsemellan, mellan hvarandra) " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). at hwarte riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom ib. giordhe skälekä men . . . eet jordha skipte sinom (för sina) mellom (med hvarandra) ib NS 1: 52 (1401). giordhe ragnar i hacastom ok laurens i goalundum eet jorda skipthe sino (för sina) mellan ib 53 . b) med hänsyftning på indir. obj. gudh gaff ospakom diwrom sämio sina mällan MB 1: 169 . - Jfr sär.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.