ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.18 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--siälver-e.1) ↗

siälver1

pron.(pronomen)
Lemgram: fsvm--siälver..e.1
Andra poster med uppslagsordet »siälver» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)

sialuarsiefwirselffsiäfftsialuansiälwomsialuumsiäffuomsiälwesialfsposssiälffsinssialfsinssieluesiälffsiälwasialuomsiälfrasialwrasiälfs valdsielfs voldsielswoldselfzwolddaniserandesiälfs vilisyals-
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
själfv. &quot

själfv. &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

sialuar Bu 14, 135, 495 . sialvar ib 14 . siefwir ST 135 (jfr 548). selff MD (S) 306 . n. (nom., ack.) siälfft. siäfft MB 1: 471 (jfr 523). ack. m. siälwan ib 457 . sialuan Bu 135 . dat. m. siälwom . sialuum Bu 5 . sialuom ib 495 . siäffuom Su 306 (jfr 474). f. siälwe MB 1: 107 . gen. m. siälfs siälffs. sialfs Bu 142 . " siafs ib 50. med gen. af pron. poss. sin föenadt till ett ord: siälfsins " Bil 104, 232 ; MB 1: 196 . siälffsins MEG (red. A) 56 . sielfsins ib (red. B) 61 . sialfsins SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). pl. nom. m. sialuir ib. sialfwe ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). syälue ib 5: 605 ( 1346) . sielue KS 51 (130, 55) . n. (nom., ack.) siälf. siälff. ack. m. siälwa MB 1: 367 . dat. siälwom ib 471 . sialuom Bu 495 . gen. siälfra Bir 3: 257 . sialwra SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). sialfrä ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). siälfrä ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). syälfrä ib), siälfs vald sielfs vold . sielfs voldh Lg 3: 566 . sielswold FM 610 ( 1513) . sialfs vald L. selfzwold SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande)), siälfs vili syals- )

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. själfv. " hwar a mot gör þännä staþuä. goz hans sköfles. ok wäri siäuler ewärdþilikä vthlägher " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwa sum . . . gör a mot . . . siäluum þeem äller þerrä hionum äller costum ib 670 . " vi . . . gitum egh syälue när vrit " ib 5: 605 ( 1346) . " com sialuar at se huru iak offra guþum " Bu 495 . " vm þriia tima a natene com sialvar ihesus mäþ änglom " ib 14 . ihesus sialuar böþ iorþa mäþ heþar . . . moþer licama ok förþe sialuar tel himirikiz sialena ib. " maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio " ib 5 . " thz skal ä skälikt wara, ther gudh siälwer wisar oc biwdher " MB 1: 471 . " ängin älskar sin nästa rätlika, vtan han älskar gudh siälwan " ib 457 . " i mantz natwro siälwe " ib 107 . " at honum synes andralund nakath thing i sympne än thz är siälfft (i själfva verket är) " ib 96 . " the (ɔ: thera gambla laghanna offer) tekna thz signadha siäfft offer ihesum christum " ib 471 (jfr 523). at hon seer the siäff thing som nw äre ffären ib 94 . thz (ɔ:korn) wäxer siäfft wt aff sik (d. v. s. af sig själf) Al 6093 . " än the sik eigh sialfwe styrä williä " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). han drap sik siälfwir Bil 108 . ib 308 . " älskin han swa som idher siälwa " MB 1: 367 . " wars herra lagh the gamblo hafdho badhe skäl aff sik siälwom, swa som oc fore thy at the teknadho thz ena offer, ther alla wärldina löste " ib 471 (jfr 598). hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . " huru magha þine guþa hialpa þik. som eigh gato hulþet sik sialuom " ib 495 . " frälsin thässin afgudhin sik siälff än the gita " KL 372 . " enkte thing ma ower sik siälfft " MB 1: 106 . " en mässa thu sigher, ällir lätir sighia, for tik siälffuom ällir nakon thin liffuandis wen " Su 306 (jfr 474). han skar selff sith änlite sunder MD (S) 306 . " bätra är siäluir hawa än systor widhirthorffua " GO 501 . - i förening med ett följande ordningstal. dyll han aftäkt som hona giordhe tha binde then aftäkt giordhis till han widhir mz twem mannom sielfuir han tridhi TB 78 . " wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi ib. äghir höuitz man them han sak gifuer widhir binda mz twem mannom sielfwir tridhi " ib. " dyli siälff siätte (själf sjette, jämte fem andra) " MEG 56 . EG 65 . SO 145 . " thu skalt ekke gerna wandra sielff thridhi, ther som thre äro j kompanskap plägha gerna twe halda saman oc thz bedröfwir thän thridhia " ST 477 . sielff kom kongh karll wndhen mz nöd sielff anner mz sin smådreng RK 3: (sista forts.) s. 149 . " alexander fölgdhe honum siälff fiärdhe " Al 7566 . " aldrey . . . willen sielff annar for rikit staa " RK 2: 5292 . " niclis . . . sielff annan oc xx theden redh " ib 5923 . ib 5522, 8351 . Di 13, 86, 112, 114, 137, 148, 175, 269 . SJ 72 ( 1441) . - i gen.: egen. a) i förening med gen. af ett subst. wars herra siälfs kors Bil 87 . b) i förening med gen. af ett pers. el. dem. pron. tak þit eghet atar ok fa sialfs hans (näml. kroppens) moþor (d. v. s. jorden) at göma tel doma dax Bu 142 . " mot hans siälffs wilia " MB 1: 137 . " a þerrä siälfrä lif " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . a moot . . . þerä syälfrä iorþrikis heþär ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). þerä siälfrä samwitt ib. " talin mz thom badhe aff thera siälfra oc thera vndir dana siäla helso " Bir 3: 257 . c) i förening med ett poss. pron., som antingen efter det äldre och regelbundna bruket, rättar sig efter tillhörande subst. eller ock, ss vanligen är fallet, rättar sig efter den här nyttjade gen. af siälver (hvilken i denna ställning kan hafva den form, som tillhör m. och n. sing., äfven då f. el. pl. åsyftas). säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126 . " thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe " ib 263 . " abram swaradhe henne thiin thiänista qwinna är i thino walde, oc är thz thit siälffs wald at hon thik forsmar " ib 185 . " till wart silwra vphäldhe " SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). kome i sialfsins kost ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). warþen aldre optar . . . syalfs sins malsmän ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh, fore sins siälffs synd MB 1: 467 . " födde hwar thera (af systrarna) sin son aff siälfsins fadher " ib 196 . för än han hem kom ii sialfs sins hus Bu 142 . " war herra skref hanum breff . . . mz siälfsins hände " Bil 232 . ib 104. mz siälffsins edhe MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61.
  2. 1)själfbestämmelse, frihet. " thrällin när han kombir j siälfs vald " Bir 2: 121 . ib 63 . thäktis gudhi bätir at männene skulin liua äptir . . . moysi laghom hällir än äptir sino eghno manzlico siälfs valde (arbitrium) ib 3: 252 . " jak gaff änglomen ok mannomen frälst siälfs vald " ib 254 . " at thz ma vara j manzins frälso siälfsualde at fölghia sinom gudh " ib 255 . ib 461 . - bestämmande, godtfinnande. satto gudz miskund ok tima j sino siälfs valde (arbitrio) Bir 1: 338 . - rätt att bestämma el. förfoga (öfver). at the hafdho gifwit swa mykyt siälfsuald quinnomen vidh thera afgudh KL 372 . " the . . . haua ey siälfs vald vm sik (sui juris non sunt) " Bir 2: 336 . frihet, befogenhet, rättighet. tillåtelse. frälst siälfs vald (libertatem) at göra godh thingh ok lata ond thingh Bir 1: 250 .
  3. 2)frihet, uppsluppenhet. " j syns blomstrandes vngdoms sielfs voldh " Lg 3: 566 .
  4. 3)frihet, makt och tillfälle att handla efter eget godtfinnande. thet waldr thera (konungarnes) mikla sielfs wald KS 29 (73, 31) . " huat stranglika thu them dömer, som här haffua alt sith siälffs wald " Su 157 .
  5. 4)själfsvåld, egenvilja, egenmäktighet. selfzwold, girä oc eghen wilghe SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande). sla bäther til thz gik ey än genom sielfs voldz ok jlherdes sulwna Lg 3: 538 . " the haffua haffth swa sthor sielsswold " FM 610 ( 1513) . - Jfr siälfvald.
  6. 1)egen vilja, uppsåt. spillr en härþ meþ syals wiliä SD 5: 638 ( 1347) .
  7. 2)p. adj. och adv.frihet, befogenhet, makt. hava siälfswilia oc wald giua sit lif ok atar taka Bil 960 . siälfwiliande (-is. sialsviliande L. sialfsviliandis L.), L. A) adj. frivillig, fri. mz siälfsuiliandis fatikdom KL 331 . " siälffs uiliandis (voluntraria) vtuällilse goz ok ilz " Bir 3: 152 . ey nödhoghe vtan mz siälfswiliande (spontanea) wilia ib 4: (Dikt) 228. thu hädhis oc gabbas af allom tho ey nödogher vtan siälfs wiliande Ber 283 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. komber jak siälfs wiliande til thin Ber 285 . Bo 161 . " iak andwaradadhe mik siälfs viliandis minom owinom " Bir 1: 34 . thän som siälfs uilandis vndir gifwir sik thässom forganclico thingomen Bo 64 . " af them som siälfswiliandis gifwa (a sponte dantibus) " ib 128 . - Jfr siälfviliande.

Hänvisningar i artikeln

se huru iak (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.