ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.14 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--siäl-nn.2) ↗

siäl2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--siäl..nn.2
Andra poster med uppslagsordet »siäl» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (49)

siällsyälsialsiallsielselsiäla altaresiäla bestandislesiäla bönsiäla daghersiäla draparesiäle drepersiäla dödhersiäla födhasiäle födesiäla gaghnsielegangssiäla gardhersielagaardersiälagiptsiälgyptsiälagiftsialogiftsiäla giäfsiäla gömasiäla gömaresiäla helsasiäla hiälpsiala hialpsiäla korsiälakoorsiäla kärsiäla läkiaresiäla minnesyäla mynnesialomässa Lsiälamässu daghersialamässu-siäla nyttasiäla ringningsiäla skarisiäla stovasialastuwufrsiäla tidhirsiäla tharfsiäla vaþesiala-siälewodhe

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

siäll . syäl SD 5: 563 ( 1346), 565; LB 9: 110 ; -ä SD 5: 565 ( 1346) . sial L.; SD 5: 293 ( 1344); Bu 8 ; -a ib 28 ; -ana Bir 2: 18 ; -ene Bu 142 . siall (i rim med scriptamall) RK 1: 2477, 4403 . siel RK 1: 163 . sel MD 26 . seel ib 30 . pl. -ar . siälia (ack. pl.; trol. skriffel för siäla) SD NS 1: 226 ( 1403) . -er Lg 3: 546), siäla altare , siäla bestandisle , siäla bön , siäla dagher siäla drapare siäle dreper ) siäla dödher , siäla födha siäle föde ) siäla gaghn -gagn . siele gagn Lg 3: 533 . siäla gangn. siäla gangh Lg 3: 312, 420 . siäla gaang SD NS 1: 72 ( 1401) . gen. sielegangs FH 1: 49 ( 1478, gammal afskr.) . sielegangx ib 50), siäla gardher sielagaarder ) siälagipt siälgypt . siälagift . sialogift L.), siäla giäf , siäla göma , siäla gömare , siäla helsa , siäla hiälp siala hialp ) , siäla kor siälakoor ) siäla kär , siäla läkiare , siäla minne syäla mynne ) sialomässa L.), siälamässu dagher sialamässu- ) siäla nytta , siäla ringning , siäla skari , siäla stova gen. sialastuwu SD 3: 394 ( 1319) . siälastuw ib 4: 424 (vidim. fr. 1346), 5: 532 ( 1346)); siäla tidhir , siäla tharf siäla vaþe siala- Bu 30, 135 . siäla vaadhe: -vaadha Bir 3: 347 . siäla wodhe: -wodha VKR 76 . siälewodhe ) siäls töghan? -thöghan )

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)själ ss ett lefvande väsendes lifsprincip (i motsats till kroppen), i sht ss menniskans andliga natur och ss kännande, tänkande och viljande. i siälinne är all likamans makt MD 96 . hwart thera (af andra lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff andro tha the födhas thz är at sighia, badhe siäl oc likama än mannin tagher siäl aff gudhi siälfwom oc ey aff fahder eller modher MB 1: 75 . spöria, än adams siäl war för skapath. än hans likame ib. " til likamans ok siälinna nytto " Bir 1: 237 . " til liiff oc siäll " Lg 44 . thu föder mz krasom thin wanda buuk och siälden (för siälen) är mz syndhum siwk MD 383 . " i siälenne ok hänna þem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda " Bu 185 . " änkte är swa likt the höxto sniällenne som skälik siäl (mens rationalis), hwilkin som wm aminne wndherstandilse och wilia star och är i the hälgho thräfalloghet " Ber 201 . ib 202 . skälika siälin (amina rationalis) är gudhz liknilse ib 216 . han (näml. kroppen) söfwe badhe skiäl ok siäl ok samwit ib 251 . Su 31 . en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tillhörö, thz är skälen KS 7 (16, 8) . " aktar ey siäl ellr sannind, ok ey dyghd ella skiälum " ib 29 (74, 31). hulkra siäla ginum gik beska sorghinna swärdh KL 356 . Bo 7 . " han (Gud) . . . glädhir mina siäl " KL 371 . " hafwa wald at binda siälanar ok lösa them af syndomen " Bir 1: 123 . " thu som skulle hela siälanar . . . thu äst sannelika siälanna drapare " ib. " jak atirlöste siälana mz mino blodhe ib. - särsk. själ ss underkastad skilsmessa från kroppen och fortlefvande efter denna. wtgik the hälagha siälin af licammenom " KL 359 . " saa braath som siälin eller andhin gaar w honom (kroppen) " Lg 3: 141 . i þy liuse gaf andre[a]s sin anda ii guz händar. ok fylgþe fra corseno liuset sialene Bu 142 . " gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz " ib 8 . " thedhis thera siäla j duw like flygha til himla " Bil 391 . hörþe guþ tala tel ängla ok hälgha siala Bu 28 . " äpther alla cristna siäla dagh (diem animarum) " Su 376 ; jfr siäla dagher. til lincöpungx domkirkio alla cristna siela capäl BYH 1: 287 ( 1512) . " sieler j skerdzeldenom stadde " Lg 3: 546 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu . . . fori therä sial oc minnä " SD 5: 293 ( 1344) . messu sighiä . . . for þess varrä syäl som döt är ib 563 ( 1346). ib 565 . " badho alle wel for hans siel " RK 1: 163 . " badh han göra sin scriptamall oc redha wäl for synne siall " ib 4403 . ib 2477 . " gudh hans siäl nahde " SD NS 2: 10 ( 1408) .
  3. 2)menniska, person. " huar the siäl som ey höre han . . . scal fordärfvas fran guz folkie " KL 136 . MP 1: 280 .
  4. 3)det innersta el. finaste (af ett ämne). ss kemisk el. alkemiskt term. tha findher tw jnwertis then malmens antimonij syäl hwitaren äth selff, oc plägha finnas fäm lod aff the syälenne före hwarya lödoga mark aff antimonio LB 9: 110 . tak the syälena stötandis grana ib. - Jfr renlifnads siäl.
  5. 1)vård om själar, självaård. petrus gaff them (påfvarne) fult biscops waldh ok siäla rökt Bil 357 . fooro illa mz siälä rykt Pa (Tung) 33 . " som ingiäld haua ok siäla rötk " Bir 3: 257 . " siälarökt klärka ok cristna manna " KS 50 (126, 53) . " härra niclasa insighle kanongs i strängianäs oc siälarööght hafwandis (curati) i skioldastom " SD 5: 398 (öfvers. i vidim. fr. 1416). thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppehalder ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.).
  6. 2)omsorg som egnas aflidna menniskors själar genom messor, böner, vigiler o. s. v. baadha systra oc brödhra siäla rökt haalles medh mässom oc vigiliis oc andre läsning VKR 44 . " sändes äptir hans ärffuingia at the skulle skikka om liket oc syälaryktena som til bordhe " Lg 3: 363 . " hans wenir . . . reedde til thz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse (de necessariis pro funere et exequiis tractaretur) " ib 366 . fför honom skal göras hwadzske mässor ällar nakor siäla rykt LfK 4 . " systher oc brödher skulu . . . epter min dödh göra alla the siäla rykth som the ära wana oc plikthoga göra epter systrom oc brödhrom jnnan til " FH 4: 68 ( 1458) . ib 73 ( 1459) . " goffua sigh . . . til siäll korit . . . for beggis thera siäle rycht epter beggis thera döth " SJ 300 ( 1462) . " for mina siäla rökt ok aldra minna foräldra " SD NS 1: 18 ( 1401) . " ib 85 ( 1401), 106 ( 1402) o. s. v. " Bir 2: 32 . SO 67 . LfK 5 . Lg 3: 577 . " huat äro ok värdningh hans licame giordes ok sielä rykt for sielena aff erchebisopenom drötningene ok flerom mektoghom herrom " ib 546 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.