ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.86 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--räkkia-vb.1) ↗

räkkia¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--räkkia..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »räkkia» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: räkkia (1) · v.Supplement: räkkia (1) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)

räkiarakteragteraktoräkterakthoräktoraktrachkthräkkia framräkkia upfinger

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

räkia KL 295 . pres. -ir . impf. rakte Bir 2: 273 ; " jfr fram-, up-, ut-räkkia. racte " RK 2: 5929 ; HSH 18: 77 ( 1497) . ragte RK 2: 9242, 9399 . rakto Bir 2: 70 . räkte . pl. raktho MD 38 . räkto Bir 1: 268 . part. pret. räkter, se up-, ut-räkkia. n. rakt MD (S) 251 . rachkth BSH 4: 309 ( 1502) . racheth ib), räkkia sik , sträcka sig. rör licamen oc räk tiik wel LB 7: 167 . räkkia at, räkkia fram , räkkia til , räcka till, förslå. diäflinom räkte ekki pärmanit til at skriwa KL 81 . " gamol jngiäld ok krononna goz ok the räntor som tilhöra konungxlicom fatabur the räkkia ey til at styra ok väria rikit " Bir 3: 430 . " vm timin räkkir til at äruodhe " ib 2: 203 . Su 434 . Jfr til räkkia. räkkia up , räkkia sik up , sträcka sig upp. Lg 3: 13 . räkkias up , sträcka sig upp, resa sig. alexander räktis op i siin säng Al 10453 . - Jfr up räkkia. räkkia ut , räcka ut, sträcka ut. räkte piltin ihesus wt armana til modhorinna Bo 7 . " nar i räkkin wt händrina " ib 146 . " räkte vt tungona " KL 124 . MD 38 . räkte vt owir han (fisken) nätit Bir 2: 231 . rikesins duk räkte han wt (utbredde) fast RK 2: 2770 . räkkia wt (sträcka, utdraga) hans lidha moot MD 197 . räkkia sik ut , sträcka sig ut, räta ut sig. hwart thera (näml. finger) . . . räkte sik vt Lg 3: 224 . - Jfr uträkkia. - Jfr af-, ivir-räkkia.

Källans artikeltext (14 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)räcka, uträcka, utsträcka. adam räk[te] hand tel forbuþna fruk(t). for þy räkte guz son sina händar ok arm(a a) corsens arma Bu 139 . " han räckte . . . sina hand ifuir thän siuka " Bil 253 . " thu räkte (extendisti) thina hand " MB 1: 318 . " räkte piltin ihesus händrina aat foghlomen " Bo 9 . " han . . . räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrewans budhi " ib 82 . funno the . . . engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . " räk alla thina limmer " LB 7: 167 . hwart thera (näml. finger) . . . var ginstan färdhuct badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . - räcka, framräcka. räk handena ok giff päningin Bir 1: 195 . wij racte huar annen handen ther pa HSH 18: 77 ( 1497) . han sculle räkkia handh oc wara fonga RK 3: 782 . thenne breffuisere dynnys haffwer racheth megh handhen for kledhe och penningh (d. v. s. har trädt i min tjenst) poo edher vegna BSH 4: 309 ( 1502) . haffwde thee rachkth her knud handhen alle sammen ib.
2)räcka, lemna. recte hanum sanctus marchus stang j händher Bil 256 . " badh räkkia sik spikin " Bo 210 . ey war thän mik räkte en dryk aff kallo watne Su 196 .
3)utsträcka, utbreda. " hans rykte war ower wärlden rakt " MD (S) 251 .
4)nå, få tag i, påträffa. meth alla the preste ok clärka, ther han kunne fa ok rekkia SD NS 1: 449 ( 1405) .
5)intrans. " uträckas, utsträkas? a them hans fingre. som räcte (kanske för han räckte, i hvilken händelse stället hör under 1; Cod. C han räcte 941) gen varom härra " Bu 55 .
6)intrans. " nå, hinna. han kunde ekke hem rekkia " Di 12 .3.
7)intrans. räcka, nå, sträcka sig. en biälke uar of skambar.. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet Bu 416 . til thäs hon (handen) räkte aat boronne Bo 200 . " rekkiandis fra höxsta hymelom oc nedhir til jordhinna " Gr (Cod. D) 392 . " kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna " Bir 2: 70 . ib 1: 288, 2: 133 . i thomptinne . . . som räkker nidh fran steenhuseno oc i siön SJ 4 ( 1422) . " tron som swa stor var at hon räkte (se extenderet) ämuäl alt til dottor hänna " Bo 112 . om tid: räcka, vara. thässa höghtidhenna glädhi räkte alt til piniz dagha Bo 254 . MP 2: 50 . " hans gode tro ey lenger racte " RK 2: 5229 . " thz räkte tyma twaa för än the kunde them om kull slaa " ib 3: 2334 . thz räkte them ful margha dagha Al 4147 . " j the äwinnelika äro oc frögdh som . . . idhir skal räkkia for vtan ända " ST 22 . " for dagen grydde oc natten ey ragte " RK 2: 9399 . - om antal: uppgå. thera tall som slagne varo räkte til lxxvM män MB 2: 195 .
8)intrans. räcka, räcka till, förstå. vinit räkkir äkke längir Bo 60 . SD 5: 563 ( 1346) . RK 2: 428 . " huat som öled ther ey klachte wäter thom tess bäther ragte ib 9242. swa lankt the päninga kunno at längsto räkchia " SD NS 2: 48 ( 1408) . " swa lankt the litla jordhinna afradh kan arlecha här epter rächia " ib 64 ( 1408) . VKR 42 . Bir 5: 120 " ey räkkir min makt til thetta " ib 4: 22 . the !UDDA_TECKEN?: twe skillinga) kunno thic ey länge räkia KL 295 . " at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker (för räkker til) vpphaldz þy sama storä lyuse " SD 5: 564 ( 1346) . " swa mykit goþz som þer til räkker ib. vm timin räkkir ey " Bir 2: 203 .
1)räcka, vara? hans sorgh hans graat hans hardha laat räkte honum swa länge aat Al 2882 .
2)räcka till, förslå. här vanskas vinit thy at thz räkkir äkke aat Bo 60 . Bir 5: 120 . MD 355 . RK 3: 124 . " thz räkkir oss allom ekke aat " ST 478 . " at födan räkkir ey aat thy aareno (för det året) som äptir kombir " Bir 4: 32 . Jfr at räkkia.
1)räcka upp, sträcka upp. räkte op badha sina arma MB 1: 325 . " räkte op sina händer " Al 3543 . KL 247 . " wylin i saa göra tha räkkin opp idhra händher " RK 3: 2207 . " räkker thu opp tith hwffwdh " LfK 141 .
2)räcka upp, nå. en litin stighi . . . som räkte op thiit fötrne skullo fästas Bo 199 . a enom stighia hulkin som stodh a jordhenä ok rakte op til himelin Bir 2: 273 . " war thz (gräset) högt i sin wäxt räkkiandes oss opp ena alin i sinne högdh " Lg 3: 463 .
2)sträcka sig ut, nå ut. the spikane räkto lankt vt (protendebantur) owir korsins bool Bir 1: 268 .

Hänvisningar i artikeln

se extenderet (ej länkad i XML-källan)

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.