Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
mote1
prep. adv. · prep. och adv. A) prep.(preposition · adverb)fsvm--mote..e.1Andra poster med uppslagsordet »mote» (homonymer och kompletterande band):
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
med dat. el. i dess ställe ack
med dat. el. i dess ställe ack
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.
Källans artikeltext (10 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- med dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande subst. el. pron.
- 1)emot, till mötes. gik hon wt mote honom Bo 156 . - om rörelse i fientlig syftning. bill. huru mang frestilse han kastadhe mote hänne Bir 2: 195 . - emot, i riktning mot. vm solen skin mote töm i tera öghon KS 84 (206, 92) . war theras wälles ändhe mote nordh (contra aquilonem) aff iordane MB 2: 48 . " böghies vmgangandis mote haffwit til swdher, til bärghit som wände sik til betheron mote wätsther " ib. " thzta är platzen mote haffwit til wästher ib 49. "
- 2)emot, bort emot, nära, invid, vid. kirkionna choor skal wara j wäster mote (ad) siön Bir 4: 82 . the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor mote (versus) systromen j nor ib 83 . " haffuandis fyra alna j sinne längdh oc thre j widhinne j östir mote (prope) wägginne " ib 84 . " röth kors wppa sinom klädom bära mothe (prope) hiärtano Ib 95. " VKR 4 . mote hiärtano litet varmber Kl 317. thän varmen bleff standande mote hiärtano ib.
- 3)emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. frögda sik mote hennas (solens) lustelika wpgang Su 200 .
- 4)om tid: emot, bort emot. mothe qwällenom Lg 3: 298 . " om thens brot som aff by fore mote then tijd companijs dryck tilkome " SO 97 . ib 107 . " mothe (näml. thy at) compa[n]ijs dryck holdas schal " ib 189 . " mote (näml. thy) ath brödrana samqwemdh ok gilles dryckia vra schall " ib 199 .
- 5)emot, till gengäld för. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning HSH 12: 79 ( 1431) .
- 6)i förhållande till, i jämförelse med. huilkit alt är som enkte mote thy som i tik skyles Su 144 . skal han wth giffua iiii päninga. lika mothe (i likhet med) thom andra swenommon SO 3 .
- 7)om sinnelag el. handlingssätt: emot, på. diäfwllen wredhaghes mothe hänne Lg 217 . - till. sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne VKR 63 .
- 8)emot, i stri mot. aldre funno the synä like. oc engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . " engen tor biuda sin skioll mote them " ib 159 . " at stridha mote konungenom artabano " Gr 261 . MB 2: 101 . Su 62 . haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella fiärd KS 23 (56, 25) . " wärna sit rike . . . mote owinom sinom ib 49 (125, 53). en trolkarl hwilkin mykit stodh mote them " KL 156 . " the halda hälder mz them, mothe tässom " Su 62 . " alt thz jak tik haffwir mote brwtith " VNB 17 . brytr ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39) . " förgriper han sik mote dyghd ok skiälum " ib 29 (74, 31). enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh ib 44 (114, 48) . " enhärde mote sinom eghnom taruom ib. thet christit folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät " ib 50 (128, 54). thet är mote sidhom ok dyghdelikom åthäuom ib 55 (139, 59). ther mote var the hälgho kirkio budhi Bir 2: 258 . " the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote (behagligt el. obehagligt) " KS 32 (82, 34) . - emot, i strid mot någons vilja. tha giordhe thu mykyt mote mik KL 412 . MB 2: 405 .
- 9)emot, att anmärka mot. iak haffwir mote tik (adversum te) nakot litit at thin första kärlch haffwir thu offwrigiffwit MB 2: 335 . ib 336. B) adv. dertill, till dende på det. then annar swaradhe mote: ney Fl 1318 .