ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.85 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--kunna-vb.1) ↗

kunna1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--kunna..vb.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (19)

kankantkunnomkunnumkunninkomninkunnokwnnokunnukwnnakunnecunnekwnnekundekondekundokunnitkunnithkwnnidh

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

pres. ind. 1, 3 p. kan 2 p. kant . kan . pl. 1 p. kunnom . kunnum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). 2 p. kunnin . komnin PM 2: 64 . 3 p. kunno SD 5: 377 ( 1344, nyuare afskr.) ; LB 4: 353 ; KS 10 (25, 11), 82 (203, 90) ; Al 838, 855 ; Bir 5: 93. kwnno Su 270 ; BSH 4: 352 ( 1503) . kunnu SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). konno ib 662 ( 1347) . kunna Bir 1: 99; Gers Frest Inl. kwnna Su 177 . pres. konj. kunne Bu 144 . impf. sing. kunne Bu 7, 27, 146 ; Bo 225 ; MB 1: 277 ; RK 2: 7091 . cunne Bu 499 . kwnne Di 302 . kunde Bo 212 ; RK 2: 7964 ; Di 131, 189 ; MD 28 . konde SD NS 2: 240 ( 1409) . pl. kunno MB 1: 3, 349 ; MD 345 . kundo Bil 850 . imp. konj. kunne Bu 181 . kwnne Su 178 . kunde Va 4 . part. pret. n. kunnit Bo 1 . kunnith Gers Frest 1 . kwnnidh BSH 5: 296 ( 1508) ),

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)känna, veta. " med ack. at män kunno ekte thaghar ledhena ower hawith " MB 1: 3 . " sagdhe sik kunna eeth gudz nampn " Bil 85 . Bir 1: 99. än tho at vi kunnom ther äkke somlike skön aa Bo 233 . MB 1: 75 . Di 189 . - kunna, förstå, förstå sig på, hafva färdighet i. med ack. for . . . tel eet annat land ok staþ. som han cunne eigh tungo Bu 499 . Bil 850 . " thom som swensko kunna ok ekke lathine " Gers Frest Inl. ii biscops hus som klärkom burþe sitia. skal ängen in coma vtan han kunne väl bok Bu 144 . Bil 82 . - med ack. samt prep. til med följ. subst. en som enkte kan til gärning MB 1: 75 . med prep. til macedones kunno til örlöghx bäst Al 855 . han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53 (133, 57) . - med prep. vidh han kunde wäll wid skiöll oc swerd Di 131 . " wid mak ok nadher thu bäter kan " Al 78 . " thän kan best widh wandan som ängin hawer " GO 774 . - med prep. mädh. som well kan mz riddarskap Di 145 . - kunna, vara skicklig, vara i stånd. med inf. utan at vtan han kunne väl bok ok suara tel cloka pröuelse Bu 144 . " änga andra mässo kunne han sighia " ib 27 . ib 181 . " nar maria kan (scit) ey äruodha älla gitir (potest) ey " Bir 3: 168. - med inf. med at. hwat kant tw at ickä Di 108 . Då kunna står förenadt med inf., kan denna betydelse ofta ej strängt skiljas från den följande, hvilken kan anses i viss mån ingå äfven i de anförda ex. - abs. offuer them tha kunde tu wel MD 28 .
  3. 2)kunna, vara i stånd, förmå. vi ey kunnom älla gitiom lifwat vtan thik Gr 318 . - med inf. utan at. engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan Bu 146 . " än thot iak kan alla (för älla) maa ey sörghia " Bir 3: 119 . " hwa hafdhe thz kunnit tro " Bo 1 . hon kunde äkke längir töghiat ib 212 . tå kunno barn ok ugur magha kununga warda KS 10 (25, 11) ; jfr 3. - med inf. med at. almoghe kan sköt at finna . . . huad han redhis gudh . . . ella ey KS 15 (37, 16) . - med inf. utan at i förening med en superl. ungen lot sik sidan lidha alla raskasta han kunne ridha RK 2: 7091 . sagde them at han wildhe til honom fara thz ärligästä han kunde affstadh koma Va 4 . - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. kastadhe wth j syon som han längsth kwnne Di 302 . " at fölia mz wapn ok häst vtan dwalu som ij kunnin bäst " Al 832 . Di 145 . komma til them thz raskast han kunde RK 2: 7694 . rände som han kunde fasth ib 3: 1636 . - kunna, kunna finna sig i, kunna beqväma sig till. med inf. med at. modhorin kunne ängalund at lata forkoma honum MB 1: 277 .
  4. 3)kunna, vara möjlig. med inf. utan at. ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo 88 . " i töm fallom, i bardagha kunne tima " KS 82 (203, 90) . " thz kan ok ey wara, at thz barn hauer ey frender älla hulla vini äpte fadhur sin " ib 10 (26, 11) . - med inf. med at. the kunno längher at gömas LB 4: 353 .
  5. 4)för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nu kan nokor seghia thet uaghat waro KS 10 (25, 11) . " kan nakor naklaghan koma offwer han " SO 15 . SD 5: 377 (1314, nyare afskr.), 662 ( 1347). vm kununger kan warda autiggia nidhingr ella vrgytia, suå är vgritia bätre än nidhingr KS 35 (90, 37) . vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnigh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). kunne þät swa vara ät han vilde þär af fara ib 637 ( 1347) . " er thät ok swa at iak kan hännä liwe länger liwä " ib 4: 389 ( 1334?) . " c i hwat land i vart rike wir kumum i komä " ib 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . hwor thet !SYNS_DÅLIGT? liggiä kan, oc hwor han thet spöriä kan ib NS 1: 5 ( 1401). j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan MD (S) 288 . " alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde " SD NS 2: 240 ( 1409) .
  6. 5)lära, undervisa. med dat. och ack. mästara the wäl moghu thera barnum kunna (Bure och Scheffer: känna) mz ordhum ok athäwum digdh oc snille KS Fragm. 11. then som konunga ok höfdhinga barnum skal kunna (Bure och Scheffer: känna) wisdom ok digdhelighin athäwe ib. - Jfr frorkunna.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.