indragha1
v.(verb)fsvm--indragha..vb.1indraga, införa, insläpa
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
indragha sik , insmyga sig. haffde sik tywfflika indragith Su 51 . - Jfr dragha in.
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)indraga, införa, insläpa. lät ater indragha agatam Bil 428 . - indraga, införa, inskaffa. vtlänske män the han hawer indraghit KS 63 (157, 69) . han vil .. . konungen her jn dragha RK 2: 5440 .
- 2)intåga. " härtogh crystiern . . . är här indragen i worth landh " BSH 5: 434 ( 1511) . ib 439 ( 1511) .