ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.64 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--hindra-vb.1) ↗

hindra¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--hindra..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »hindra» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: hindra · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)

hyndra

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

hyndra . -ar , -adhe , -adher )

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)drifva tillbaka, hålla tillbaka, afhålla, hindra. them . . . mödha älla hindra af andelico äruodhe oc thiänist Bo 62 . Bir 2: 143 . Su 398 . " thera hindher the os hindra (deviant) af rättom wägh " Ber 23 . hafþe häldar hindrat iuþa fra. än tel (hade hällre afhållit Judarne från än förmått dem till) hans döþ Bu 206 . vm þem hyndrar egh offmykin hötiþ SD 5: 565 ( 1346) . swa som then riddare som tynghes aff twnga byrdhe,¨ hindras til at stridha, swa hindras then kroppen til at waka som tynghder är . . . aff myklom maat LfK (syns dåligt) - drifva tillbaka, hindra färd el. förande af. at wiid stäket skulle wara hijndrat oxar och baather swa at the ecke komma tiil stocholm HSH 24: 56 ( 1516) .
2)hindra, förhindra, lägga hinder i vägen för. andreas haþ þöm eigh hindra hans döþ Bu 140 . Bil 369 . " han hindrade enkte kristna kirkior " ib 465 . Bir 1: 185 . " hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia ok lusta " ib 337 . " hvar sum rykker bok u eþätakans handum ällär hindrä hans eþingxvätte " SR 13 . " offnär skylskaper hindrar hiona fälagh " MB 1: 87 .
3)förhindra tillgången till, förhålla. huxa ok leta, huru te mågho watu hindra, före töm å huse bilagdhe äru KS 86 (211, 95) .
4)förhålla, söka förhålla, söka tillegna sig, väcka tvist om. at hon hafdhe thän forscrefna större . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima SD NS 2: 236 ( 1409) . " thässa iordh oc gafwor . . . fore klostrino hindra älla quälia " ib 238 ( 1409) . " at thetta for:da halft marklandh jordh . . . wordhe fore hanum . . . hindrat eller qwalt til rätta " ib 1: 391 ( 1404) . " hindradhe for honom wreta " ib 277 ( 1403) . ib 24 ( 1401) . " om nogher ware ämbitzman äller foghete noghet gotz hindra wilia for nogher man " GS 38 (1413, orig.) . then for:da gardh hindra eller qwälia SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). then for:da¨ gardhin ytermer hindra ib 10 ( 1401) . " hindradhe han grindaby " ib 2: 227 (1409, gammal afskr.). at nokot aff thessom godzom . . . kwnde aff noghrom . . . äþter mina dagha hindras (occupari) SD 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). bedyandes honom inthe hindra mödha clandra äller qwälya then sance birgitte hwss Pm LXIII. forbyuþande . . . varom äringiom. äftekomandom. oc hwariom androm manni . . . þessä vara skipan. äller pant. at hindrä. qwäliä. äller til nokra handa skuld at giäldä med utsätiä SD 5: 567 ( 1346) . thässo for:do morghengafwo ather göra hindra eller qwälia ib NS 1: 9 ( 1401) . " kännoms wi the for:da sumo xx mark haffua wisselika wpbwrith oc latum han lösan aff allom thet hindra wil " ib 37 ( 1401) . " at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin äpther min dödha " ib 2: 170 ( 1409) . - söka tilskanska sig, göra intrång på, göra ingrepp i. warme at han ey hånom (konungen) mistyrne . . . ok hindre huarghen älla dröue hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85) .
5)börja tvist med, oroa. then fornämpa jäppa diäkn . . . nakat sin hindra älla quälia fore thenna fornämpa räkenskap BSH 1: 198 ( 1387) .
6)oroa, skada. " hindras af diäfwlsins frestilsom " Gr 318 . sancte iacop . . . haldir mik vppe swa at mik hindrar enkte ST 280 .
7)upptaga, sysselsätta. hindradhir j androm ärindom Bir 3: 282 . VKR 28 . nar siälin . . . nytia värlzlik thing ok hindras j thom nöthogh Bir 2: 217 . ib 3: 54 . Bo 46 . " hindra af os (för oss upptaga el. från oss röfva) timan ib 121. "
8)intaga, besätta. " hindradho ey thera land som bygdo j öghiomen " Bir 3: 399 . " the af diäflom äru hindradhe " Gr 324 .
9)fasttaga. " lät them hindra oc atirföra for thyfwa " ST 408 . 10) lägga beslag på. hindra hans lön SO 6 . - Jfr be-, for-hindra, äfvensom ohindraþer.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.