ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.11 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--harþer-av.1) ↗

harþer¹

adj.(adjektiv)

Lemgram: fsvm--harþer..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

haardherhaarderhorderhordahärdherhärder

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

L. eg. stark. 1 hårdfast mot intryckoböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . &quot

L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

haardher . haarder: -asta Bir 5: 135 . horder: hord BSH 5: 335 ( 1508) ; horda LB 7: 14 . härdher: -e (i rim med wardha) Al 6146 . härder: -um Bil 423 ; -are ib 410 ),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . " at the taghe xii sardasta (för harasta) stena " MB 2: 10 . å hårdom berghom KS 85 (207, 93) . hårda knokor ib 80 (198, 88) . hart kiöt ib. huals bruninar äru . . . ey hardha som been Bir 2: 227 . mädhär . . . horda staale LB 7: 14 . - svår att böja, styf. aff hardhom ok bänom bogha Bir 2: 3 . - hård, fast, stark. ryktä all lasen fra portanä mz sinä hardä hender Va 38 . - hårdkokt. hard ägh LB 7: 60 . ib 3: 57 . - hård, obstruerad. for hardan buck LB 7: 68 . ib 2: 33, 3: 66, 7: 138 . " for haarlan quidh " ib 2: 33 . li 38. for hardh mangha ib 41 . " binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth " ib 5: 80 . 2) bildl. hård, oböjlig, styf, styfsint, envis. adamas är mins hiärta moþ ii guz þäinist hart ok þört Bu 72 . " mz hardhom hugh dyrka een thän som korsfästir vardh " Gr 285 . görande siälina kalla ok hardha til ödmiukt Bir 1: 278 . gat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart Bil 163 . MB 1: 354, 447 . KL 143 . 3) hård, hårdsint, obarmhertig, grym. þät var hart folk ok grymt vm cring boþe Bu 169 . hardhasta men Bil 300 . för än os gäster dödhin härdhe Al 6146 . RK 3: 3726 . med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234 . 4) sträng. hardþäre plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). Bir 5: 135 . guþ gaf harþare hämd iuþom Bu 198 . " haldar hans capitolum harþare än han prästens (tillrättavisar honom strängare än han tillrättavisat presten) " ib 278 . fik hardhan dom Bil 116 . " sa mot sik gudz hardhasto rätwisto " KL 43 . hardhare rekinskap Bir 2: 283 . " the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång) " Bil 885 . " keysar conradh war hardher rättare " ib 771 . ib 659. - med dat. vndirstanda huru hardhir jak är ondom oc huru mildir godhom Bir 3: 73 . lMB 1: 7. hård, häftig, bitter. smälikin oc hardh ordh KL 14 .
5)adv.hard ib 821, 1052, 1096, 1252, 1258, 1366, 2080, s. 340, 343),häftig, våldsam. " öpte diäflen hardha stridh wardha " Bil 234 . ib 410 . " öpte tha mz harda kärä " Iv 3173 . häftig, svår, plågsam. hänna soot hafdhe hänne varith hardh Iv 4721 . " som hardare siwkdom haffua " Bir 5: 80 . " mz hardare pinom " Bil 461 . " äpte swa smälican oc hardhan dödh " Bo 242 . 6) hård, ltung (om sömn). aff hardom sömpne Bil 871 . Bo 103 . - trög (om fattningsörmåga). barnet haffde haart näme (svår för att lära) Lg 662 . 7) svår, besvärlig. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . MB 1: 200 . fara hardhan vägh (vias asperas) Bo 12 . bundin . . . härdum (asperis) bandum Bil 423 . " ther haua hardh thing at hantera " Bo 163 . " thu bedhis aff mik swa hardha saka " Fl 1272 . " gamblo laghin waro trang ok hardh at bära " Bir 1: 79 . " six then hugher wara starker, som hardr är böghia " KS 19 (47, 20) ; jfr 2. the varo mykit hardhe at styra Bil 301 ; jfr 2. - hård, svår (med afs. lpå tillgång till lifsmedel). her er hord tid paa höö oc korn BSH 5: 335 ( 1508) . FM 606 ( 1513) . 8) svår, stor, hardh (graves) käro maal KL 171 . olydhna är mykith hardh synd VKR 30 . Ber 106 . - n. hart (hardh RK 2: 2643 . 1) hårdt, fast. hiolt hanom hard RK 2: 2080 . " han togh hanom hard vti hans nakka " ib s. 340 . ib 3: 1163 . 2) kraftigt, med besked. lthe haffdo sik alle wäpnat haart RK 1: 737 . ib 3889 . 3) häftigt. lkampade . . . bade hart oc lenge Di 151 . 4) hårdt, tungt (om sömn). the soffuo all try . . . hart Va 13 . 5) mycket, ganska. i uttrycket hart när. ltha varo the hart när hänne Bil 600 . lMB 1: 188, 2: l261, 327. Al 1048 . RK 2: 7009 . LfK 228 . Di 14 . Su 241 . 6) nära. hon liggher hart vtan for kirkio gaflenom Pa 10 . " hart fore dödzsens poort " LfK 227 . rende hard för then port RK 2: s. 340. lhart widher vadzstena liggiande SD NS 1: 63 ( 1401) . " hart widh then strand " RK 2: 2661 . ib 821, 1052, 1096, 1107, 1252, 1258, 1366, 2643, 2661, 4290, 5848, 7711, s. 343. Di 5, 141, 168 o. s. v. Bir 5: 47 . FH 5: 113 ( 1487) . Lg 3: 689 . MB 2: 290, 292 . hart vpsidher (för -es) widher jurema liggiande SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . " tha thz hart moth hösten gik " RK 2: 7596 . - thä hardhasta, det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i förening med den form af kunna. ltak myn hielm oc bint vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm. thz hardaste ther tw kant Di 151 . - Jfr for-, ful-, genom-, il-, iäm-, kliäpt-, of-, sten-harþer.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.