harþer¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

1. L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . " at the taghe xii sardasta (för harasta) stena " MB 2: 10 . å hårdom berghom KS 85 (207, 93) . hårda knokor ib 80 (198, 88) . hart kiöt ib. huals bruninar äru . . . ey hardha som been Bir 2: 227 . mädhär . . . horda staale LB 7: 14 . - svår att böja, styf. aff hardhom ok bänom bogha Bir 2: 3 . - hård, fast, stark. ryktä all lasen fra portanä mz sinä hardä hender Va 38 . - hårdkokt. hard ägh LB 7: 60 . ib 3: 57 . - hård, obstruerad. for hardan buck LB 7: 68 . ib 2: 33, 3: 66, 7: 138 . " for haarlan quidh " ib 2: 33 . li 38. for hardh mangha ib 41 . " binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth " ib 5: 80 . 2) bildl. hård, oböjlig, styf, styfsint, envis. adamas är mins hiärta moþ ii guz þäinist hart ok þört Bu 72 . " mz hardhom hugh dyrka een thän som korsfästir vardh " Gr 285 . görande siälina kalla ok hardha til ödmiukt Bir 1: 278 . gat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart Bil 163 . MB 1: 354, 447 . KL 143 . 3) hård, hårdsint, obarmhertig, grym. þät var hart folk ok grymt vm cring boþe Bu 169 . hardhasta men Bil 300 . för än os gäster dödhin härdhe Al 6146 . RK 3: 3726 . med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234 . 4) sträng. hardþäre plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). Bir 5: 135 . guþ gaf harþare hämd iuþom Bu 198 . " haldar hans capitolum harþare än han prästens (tillrättavisar honom strängare än han tillrättavisat presten) " ib 278 . fik hardhan dom Bil 116 . " sa mot sik gudz hardhasto rätwisto " KL 43 . hardhare rekinskap Bir 2: 283 . " the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång) " Bil 885 . " keysar conradh war hardher rättare " ib 771 . ib 659. - med dat. vndirstanda huru hardhir jak är ondom oc huru mildir godhom Bir 3: 73 . lMB 1: 7. hård, häftig, bitter. smälikin oc hardh ordh KL 14 .
2. 5)adv.hard ib 821, 1052, 1096, 1252, 1258, 1366, 2080, s. 340, 343),häftig, våldsam. " öpte diäflen hardha stridh wardha " Bil 234 . ib 410 . " öpte tha mz harda kärä " Iv 3173 . häftig, svår, plågsam. hänna soot hafdhe hänne varith hardh Iv 4721 . " som hardare siwkdom haffua " Bir 5: 80 . " mz hardare pinom " Bil 461 . " äpte swa smälican oc hardhan dödh " Bo 242 . 6) hård, ltung (om sömn). aff hardom sömpne Bil 871 . Bo 103 . - trög (om fattningsörmåga). barnet haffde haart näme (svår för att lära) Lg 662 . 7) svår, besvärlig. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . MB 1: 200 . fara hardhan vägh (vias asperas) Bo 12 . bundin . . . härdum (asperis) bandum Bil 423 . " ther haua hardh thing at hantera " Bo 163 . " thu bedhis aff mik swa hardha saka " Fl 1272 . " gamblo laghin waro trang ok hardh at bära " Bir 1: 79 . " six then hugher wara starker, som hardr är böghia " KS 19 (47, 20) ; jfr 2. the varo mykit hardhe at styra Bil 301 ; jfr 2. - hård, svår (med afs. lpå tillgång till lifsmedel). her er hord tid paa höö oc korn BSH 5: 335 ( 1508) . FM 606 ( 1513) . 8) svår, stor, hardh (graves) käro maal KL 171 . olydhna är mykith hardh synd VKR 30 . Ber 106 . - n. hart (hardh RK 2: 2643 . 1) hårdt, fast. hiolt hanom hard RK 2: 2080 . " han togh hanom hard vti hans nakka " ib s. 340 . ib 3: 1163 . 2) kraftigt, med besked. lthe haffdo sik alle wäpnat haart RK 1: 737 . ib 3889 . 3) häftigt. lkampade . . . bade hart oc lenge Di 151 . 4) hårdt, tungt (om sömn). the soffuo all try . . . hart Va 13 . 5) mycket, ganska. i uttrycket hart när. ltha varo the hart när hänne Bil 600 . lMB 1: 188, 2: l261, 327. Al 1048 . RK 2: 7009 . LfK 228 . Di 14 . Su 241 . 6) nära. hon liggher hart vtan for kirkio gaflenom Pa 10 . " hart fore dödzsens poort " LfK 227 . rende hard för then port RK 2: s. 340. lhart widher vadzstena liggiande SD NS 1: 63 ( 1401) . " hart widh then strand " RK 2: 2661 . ib 821, 1052, 1096, 1107, 1252, 1258, 1366, 2643, 2661, 4290, 5848, 7711, s. 343. Di 5, 141, 168 o. s. v. Bir 5: 47 . FH 5: 113 ( 1487) . Lg 3: 689 . MB 2: 290, 292 . hart vpsidher (för -es) widher jurema liggiande SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . " tha thz hart moth hösten gik " RK 2: 7596 . - thä hardhasta, det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i förening med den form af kunna. ltak myn hielm oc bint vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm. thz hardaste ther tw kant Di 151 . - Jfr for-, ful-, genom-, il-, iäm-, kliäpt-, of-, sten-harþer.