ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 190.79 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--en-e.2) ↗

en²

räkneord, pron. och obest. art.

Lemgram: fsvm--en..e.2

Andra poster med uppslagsordet »en» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: en (1) · nn Supplement: en · pron. obest. art

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (21)

eenänäneeteetätjtithverbenasterenisterenastoenostoenostat enoat enastoatenastoaatenastatenastivir enotil ens

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

een . än Bu 182 ; KS 4 (7, 4) ; Bir 2: 229 ; GO 540 ; SO 13 ; Ber 269 ; SD NS 2: 187 ( 1409); ännä ib 1: 31 ( 1401); äne Lg 3: 118 ; änasth ib. " in " Al 5495 . n. et . eet . ät SD NS 1: 11 ( 1401), 31 ( 1401). jt Su 312 . ith SD NS 1: 656 ( 1407); MD (S) 297 . et suff. vid föreg. verb: hadet feste RK 1: (sfgn) s. 190: stundom betecknas detta ord genom en siffra som skrifves i el. j superl. enaster. enister: -iste BSH 5: 86 ( 1506) . dat. sing. n. enasto . enosto. enost (kanske snarare att fatta ss ack. n.); se at enasto), at eno at enasto atenasto Bir 1: 101, 124, 4: 26 . at enasta Bo 140 . " at enast " MB 1: 173 ; Bo 5, 26, 32, 72, 178 ; Bir 1: 8, 3: 135, 391 ; LfK 140 . aatenast MB 2: 109 . " åt enast " KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . atenast KL 23, 106 ; VKR XII ; Bir 1: 119, 120, 123, 124, 4: 26 . at enost Bu 15), ivir eno til ens ,

Källans artikeltext (15 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)räkneord.unus, en, en enda. " gitär þätt . . . pröwät oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). än är sandar guþ Bu 182 . KS 7 (16, 7) . " aff eth haar ok eth wardher man skalloth (caluum deciduus crinis facit unus et unus) " GO 98 . " manzens houþ som eet hauar flere vit " Bu 185 . " thy är j tholko eet (unicum) raadh " Bir 2: 59. thz mat thu väl ledha til enna thänkilsa (in unam meditationem) Bo 88 . " hwilkin tima marghe män skulo saman wara, tha skulo the alle wara ene (utgöra ett helt), antiggia et rike eller en stadh eller en boskap " MB 1: 102 . " sagde ihesus thil then ena (ene, ende), som atir kom " MP 1: 279 . - i förbindelse med tiughu o. s. v. böþ enom manne ok tiughu Bu 140 . - i förbindelse med följande annar, þriþi. þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin, oc þriþä näfnden SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). en lutin takin wi, annan malsäghande, oc þriþiä hundärit ib. skipaþo een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap Bu 3 . KL 18 . " een saar ok annar skrä thrän tridhi wäth ey hwat han faar " GO 401 . " bivte opp a thinge eno oc andro (d. v. s. på två efter hvarandra följande ting) " TB 74 . - den ene af två, oftast i förening med ett följande annar. KL 7 . " en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät " SD 5: 638 ( 1347) . " fästir han een fotin j bradhina oc mz androm leta han huar han maghe fästa fotin stadhelica " Bir 2: 210 . ib 229 . tha talar then ene til then andra (Cod. B en til annan 549) MB 1: 230 . " giwer mera nadher enom än androm " ib 448 . ib 449 . " en het erper oc annar het örtwn " Di 204 . then ena (för ene) het eggerd oc annar ake ib 173 . " hafde tha mist sit ena öga ib 171. Jfr annar. - superl. ende. mz et enast ordh " TB 71 . Fl (Cod. C) 1979 . MB 2: 46, 59, 108 . " millastom oc enastom gudhi " Lg 3: 452 . " then eniste man i kwnne slaa edher liit til " BSH 5: 86 ( 1506) .
2)en och samme, samme, enahanda. " fingo een ansuar af allom " Bu 152 . " han döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen " ib 100 . " the badhe tholdo dödh vm een dagh ok i enom stadh " KL 177 . manne ledhis rat widh een math GO 339 . " willo wi bedhas os allom ena graff mz thinne redhas " Al 10498 . nat ok dagh är thöm all een Fl 1035 . " ängla natwra är ey all en vtan mangfald at tale " MB 1: 491 . all the thing som lydha nakralund vnder et the äre nakralund all een ib 36 . " ib (Cod. B) 538. en ok thän sami, en och samme, den samme. thän same tekna eeth oc thz sama " ST 400 .
3)enig, ense. " matto the aldrighen wäl enar wardha " MB 1: (Cod. B) 536 . " hwem thessa kunde wardha eena then (den om hvilken desse kunde varda ense) sculle thera höfuitzman bliffwa " RK 2: 2284 . " the . . . wordhe thes eena " ib 2451 .
4)solus, ensam. " som een skal skyt föþas af renne mö vtan smit " Bu 63 . " ängen skal sik enom nokra guz naþe egna " ib 153 . ib 495 . KS 4 (7, 4) . Iv 3948 . thz ena jak siälwir giorde som är syndin Bir 3: 385 . aff ensampne ok enne gudz dygdh ib 2: 113 . trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . mädhan the ganga twe ene saman MB 1: 200 . ib 376 . Bil 610 .
5)en, någon. " en þera " Bu 173 . " en mötte hanom " ib 172 . " nero böþ enom göra som han baþ " ib 102 . länte enom . . . hundradha skillinga KL 22 . " sinom enom riddara (en sin riddare, en af sina riddare) han thz bödh " Al 5869 . " en hans dicipulus " Bu 100 . " gvz ängel kom een dagh tel ioakim " Bu 4 . " aff nakre enne släkt (af en viss slägt) " MB 1: 449 . " ginstan sprang aat hänne en riddarin (en af riddarne) " KL 342 . " gik en quinnan (en af qvinnorna) diärflica fram " ib 372 . faar man en dräpa MB 1: 335 " jak screff ede till . . . hwad for en jak haffwer till granne " BSH 5: 381 ( 1509) . - man. en bether aldreg wel med then hwnd man scal drage till skogx FM 645 ( 1516) . är bätre at en tigher än mena onth then han goth sigher RK 2: 4840 . SO 19, 20 . - pl. i förening med följande räkneord: omkring, ungefär. tetta varar vider ena sex eller viij timar LB 7: 311 . i blandh ene x eller xij bugxskin BSH 4: 352 ( 1503) . - i samma användning äfven formen en oböjd. met en hundrade swenne FH 6: 84 (1495, afskr. fr. 1500-talet).
6)obest. art.en. " af eno halwu lifspundi vax " SD 5: 563 ( 1346) . " eet helt par cläpä ib. een kalc " ib. " wi hafuum giort et skipte " ib 6: 180 ( 1350) . " en ridare riktar ok miok rumgiäuir " Bu 18 . þa en höghtiþ com ib. " var þär en väþur i hans like ib 102. runno hans öghon som en kälda " ib 100 . " äftir ens trulkarls radhe " KL 18 . " giordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom " Bo 30 . " som en gudh oc ekke som man " Al 225 . " et grympt leon hawer til sidh at sla margh sma diwr nidh " ib 83 . " ligge j torneom ena siw nätter " MEG (red. A) 55 . - en sättes efter ett af sva föregånget adj. (jfr sva). war swa mäktogh en man Al 707 . - i pl. swa margh en land Al 2895 . någon gång efter alder. vm alt et aar KL 40 . Bruket af en ss obestämd art. är i lagarne sparsamt, i Bu och MB 1 " oftare förekommande, men icke allmänt. - gen. sing. ens, se detta ord. - superl. n. i obest. form. ss adv. enast, endast. ey var i clostreno vtan eet brödh enast Kl 333. räknas allom almoghanom til hwilkit en man enast giordhe " MB 2: 17 . ib 112 . Lg 3: 263 . " thw ey änasth forsmar wara gwdha, wthan iemwell sägher thw ath the äro dyäffla " ib 118 . ib 122, 138 . - superl. n. i best. form. ss adv. enasta, endast. jnthe stridz folk är farlikaren än sollanära som enasta wilya liffwa aff the konstenne PM 15 . - I förening med prep. bildar en adv. uttryck, hufvudsakligen slutande sig till ordet i bet. 1 och 2.
1)allenast. " var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii iorþprike eigh at eno andeleca . . . vtan ok licamleka " Bu 15 . ib 8 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). MB 1: 410 . " ey aktir han älla skötir gul älla välloktande oc dyra yrte älla dyra stena vtan at ena sighran stadh oc fäste " Bir 2: 210 . " ib 3: 170. "
2)åtminstone. " flögþe niþar at eno siaxtighi alna högþ a iorþena " Bu 168 .
3)i förening med ett föreg. alt likväl, icke dess mindre. " han skal thz alth ath eino gielde " MD 12 (i en norvagiserande hds.).
4)oafbrutet, allt jämt? " halla sina enthrätto ä fram at eno i sino oskällico atirhalle " Bo 137 . " han laa siuker alt vt at eno, väl fämtighi dagha " KL 317 . " som han hääddo ä wt at eno som han hafdhe varit thän ömblike yttarste forlatin af gudhi " Bo 196 .
1)endast, allenast. " härbärgiar . . . eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman " Bu 15 . " þär drypar eg af at enasto högfärþe vtan man ga (för manga) andra synde " Bir 4: (Avt) 181 . KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . Bo 5, 32, 85, 107, 112, 117, 140, 178 . MB 1: 173 . VKR XII . Bir 1: 8, 123, 124. Su 192 . LfK 140 . alre . . . var iak vtan thik . . . vtan nu at enast Bo 26 . " the hafdho värlz rikedomal til gudz hedhir at enasto " Bir 3: 124 . " ib 4: 26. änkte letadhe iak . . . vtan atenast thunnau kost ok klädhabonadh " ib 1: 120 . ib 101 . KL 106, 302 . at enast man af litlo komin Bo 5 . " vm iak at enast finge taka vppa fallenom a hans klädhom tha vordhe iak heel " ib 72 . " at enasto görin mz mik thässa miskunnena " ib 206 . KL 20, 23 .
2)åtminstone. " vm människian vilde ey älska mik for thz at iak skapadhe han, matte han at enast älska mik thy at iak atirlöste han " Bir 2: 215 . ib 1: 119, 3: 135, 391 . Su 62 . 362.
1)till ett ställe. " tha sampnas israels dötter til ens (in unum) " MB 2: 109 .
2)öfver ens, ense. " han och jach äre swa till ens " BSH 4: 253 ( 1500) . " til ens varda (komma öfver ens) nar the thera retta gilles drych holla vele " SO 193 . som iac til eens ward met tigh FH 4: 56 ( 1457) . BSH 4: 151 ( 1492), 181 ( 1494). (een för ey MD (S) 240). Jfr genom en.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.