ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.62 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--attunger-nn.2) ↗

attunger2

(substantiv)
Lemgram: fsvm--attunger..nn.2
Andra poster med uppslagsordet »attunger» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

atungeratungherathungerathongerattangerattungs land
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
och attung SD 1: 730 i vidim. af 1281antages i allmänhet vara samma ord som det föregående och således urpsrungligen beteckna: åttondel

och attung (SD 1: 730 (i vidim. af 1281)), (antages i allmänhet vara samma ord som det föregående och således urpsrungligen beteckna: åttondel

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

atunger: -ung SD NS 1: 633 ( 1407); -unga ib 634 . atungher: -ungh SD 3: 417 ( 1349) . athunger: -ung ib 287 ( 1316) . " attonger " ib NS 1: 227 ( 1403). athonger: -ong ib 1: 23 ( 1401) . attanger: -anga ib 47 ( 1401)), attungs land ,

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. och attung (SD 1: 730 (i vidim. af 1281)), (antages i allmänhet vara samma ord som det föregående och således urpsrungligen beteckna: åttondel; ss det hela har företrädesvis ansetts dels en hamna dels en by) en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet; särsk. i VGL och ÖGL bestämd ss delningsgrund i by. Ordet brukas i synnerhet i urkunders som röra Östgöta lagsaga, enstaka äfven i urkunder som afse Upland, Närike och Värmland. Se Schlyter, Ordbok s. 52 f., Bergfalk, Svenska jordens beskattning s. 67 f., Strinnholm, Svenska folkets historia 4: 668 f., Styffe, Grundregalernas uppkomst i VAH 24: 284 f. och Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 193 f., Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 249 f., Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 149 f. På Latin återgifves det med octonarius, hvilket förekommer SD 1: 140 (1200, 159 ( 1208), 278 (1233-47, gammal afskr.), 379 ( 1256), 401 ( 1260), 534 ( 1278), 542 ( 1279), 587 ( 1281), 2: 10 ( 1286); 3: 44 ( 1312), 167 (1314, nyare afskr.), 511 ( 1321), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 380 (1334, gammal afskr.), 5: 198 ( 1343). Ofta nyttjas äfven de latiniserade formeran attungus, attongus, attingus, attongia, octinga. octo octingas in riseberge. IIII octingas in sneuerwy. IX octingas in fiuelstath. II octingas in gilbergh . . . in mosebuy VI octingas. duol in ruuinge. I octingam in piscatione wermelandie SD 1: 682 (1180:talet-1202). vnum attungum in yggelsthorp & alium attungum in vdsnes . . . pro tribus attungis et dimidio in villa que dicitur næs . . . permutasse ib 447 ( 1268) . " vnam mansionem in osgocia que vocatur orlundir quingque attungos sub se continentem quorum quilibet valet quinquaginta marcas denriorum . . . ordinasse " ib 482 ( 1274) . " assignamus . . . XVI attongos de quibus soluuntur XX & I marc denar. annuatim ib 494 (1275, gammal afskr.). decinam partem attungi in quo duodecim spannonses seminare consueimus anuatim . . . pro viginti quatuor marcis denariorum . . . vendidisse " ib 2: 358 ( 1302) . " quandam villam in ølandia nomine sweabodh vbj duodecim attongie terre habentur . . . contulimus " ib 1: 166 (1212, gammal afskr.). pro qua marcha terre eadem domina k. abbatissa mihi meisque heredibus vnum octonarium dictum atungh terre ølandie scitum (ɔ: sitium) jn villa frøslundum . . . appropriauit ib 3: 417 ( 1319) . curiam meam in grinnaby . . . habentem quinque attongos terre arabilis . . . do ib 427 ( 1319) . " vnum attingum terre cum dimidio et duodecima parte attingi in olafzthorp in parochia caughæ, ac dimidium attingum in parochia kærnæ, osgocie, cum omnibus suis adiacenciis, videlicet domibus. agris. pratis. siluis. et pascuis . . . contulisse " ib 5: 69 ( 1341) . " quartam partem vnius attongi per totam lsiluam in thorberghum . . . vendidisse " ib 348 ( 1314) . ib 1: 553 (1279, gammal afskr.), 707 (1258-82), 708, 2: 4 ( 1286), 141 ( 1292), 3: 584 (1323, nyare afskr.), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 6 (1327, gammal afskr.), 17 (1327, nyare afskr.), 18 (1327, nyare afskr.), 56 (1328, gammal afskr.), 163 ( 1330), 171 ( 1330), 185 ( 1330) o. s. v. - i svensk form. mansionem in myclæby cuj duo attung quarta parte minus attinent . . . mansionem in meamber cui attinet aliud dimidium attung . . . relinquimus SD 1: 730 (i vidim. af 1281). quarta pars vnius attung ib 5: 628 ( 1347) . " dimidius attunger vno tølting minus ib. haua tildömth härra vlwe haqonsson een attung ok een haluan attung i wamlaby medh alle þera tillagho ib 6: 18 ( 1348) . " " twe attonga i kulstadhom " ib NS 1: 201 ( 1402). mit gooz fiastadha som ärw fyre attunga oc en färdhungx attunger ib 369 ( 1404) . " gifwer jac . . . en twäskipadhan attung " ib 686 ( 1407) . lego monasterio in alwastrum . . . vnum attung terre in raby SD 3: 16 ( 1311) . " lego . . . dimidium athung terre in sandum " ib 287 ( 1316) . " iij attunga iordh ib NS 1: 97 ( 1402) . " " iak hawer salt . . . en attong iordh i myklaby " ib 157 ( 1402) . " fira attanga halft anath spanz affgeel mindra ii skoohsby iordh " ib 47 ( 1401) ens spanz afgäld minna än twa attonga iordh ib 71 ( 1401) . " mit gotz twa atnungä (för attungä) atta spantz afgield minna " ib 633 ( 1407) . " än atung oc thry spantz afgield jordh " ib. " styninge en attung i änginne oc en fämtalutz attung i akrenom " ib 98 ( 1402) . viderkännis . . . myk hafua gifuit . . . alt thet iak agher i awerstadhum, ower haluan annan attongh iordh i rätto mälningh, i aker oc ängh, i skoghe, i wato oc thorro, innan by oc vtan by, i tomptom oc tompta stadhum ib 584 ( 1406) . ib 23 ( 1401), 27 ( 1401) o. s. v. Ytterligare ex. på användningen af förevarande ord finner man hos Styffe, Skandinavien under unionstiden 2 uppl. s. 193; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 251, 252, 253, 254; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 150, 153, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 162. Jfr attaluts-, fiärdhungs-, fämtaluts-, half-, siättungs-, tolftungs-, tvälytis-, thridhiungsattunger.

Hänvisningar i artikeln

Se Schlyter (ej länkad i XML-källan)se continentem quorum (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.