þyþa1
v.(verb)fsvm--þyþa..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
tyda, uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. en godher man thydde drömin Bil 783 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
þiþa . pres. -ir . impf. thydde Bil 705, 783 ; -o MB 1: 492 . part. pret. thydder ib 319 ; thyd ib 493), þyþa ut ,
Källans artikeltext (7 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)tyda, uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. en godher man thydde drömin Bil 783 . " cassiodorus theologus som thydde psaltaran " ib 705 . " han . . . thydhir them scriptena " Bo 232 . " all thässe thing som nw äro optald oc thyd " MB 1: 493 . " jak thydher swa then fughla flok at mykith folk skal här födhas op " Al 949 . " stiärnor ok maana wita the thydha " ib 45 . " wil iak idher nw thetta thydha " RK 1: (Albr) s. 209 . " jak wil idher thydha aff then rääff " ib s. 212. - tyda, tolka, öfversätta. skriua ok tydha bref KS 51 (130, 55) . " är thet mykin hedhr ok tarf, at the !UDDA_TECKEN?: kununga ok höfdinga) kunnen sielue läsa oc tydha, ok wäl förstanda sin bref ok rekninga " ib (130, 56) . tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher fiutter oc thydder a rytza tungo MB 1: 319 . - (?) var thässe bok diktath swa som han (den svenske bearbetaren?) kunne at thydha (näml. originalet?) Fr 3223 ; jfr 4.
- 2)upplysa, gifva upplysning om, låta veta, meddela. thz vndra marghe andre flere . . . aff hwath siwkdom han laa krank thz thydher alexander vtan wank Al 712 . " got raadh wil iak ihder thydha " ib 1698 .
- 3)betyda, bemärka, hafva betydelsen el. bemärkelsen (a). cantemus domino socie . . . þät þyþer a vart mal vm þänna mato. siungum guþi sata sällor Bu 25 . ib 17, 21 . " ecce angnus dei . . . som þiþer a vart mal: sen guz lamb " ib 55 . " kallas a bok male martirum dödher, natale, som tydher a wart mal fözla " Bil 284 . ib 82, 111, 163, 307 . MB 1: 68, 69 . thydher israel . . . gudhlikan höffdhingia ib 227 . kununglikt namn, suåsom thz haurer tydha a latin, tå är thz takit af styrilse KS 27 (69, 29) . " i enom litlom stadh . . . som heter segor thz är thydhia litin " MB 1: 194 . thz er swo mykit thydhe Lg 3: 63 . - var en bild af, utmärka. thenne bonadher . . . war . . . ther til, at tekna os oc thydha himerikis skipilse MB 1: 496 . - betyda, beteckna, innebära, åsyfta. huath skal thetta thydha Fr 835 . " þyþ vt þe orþen . . . huat þe hafa þyþa andeleka " Bir 4: (Avt) 178. oktouianus forstoþ huat tekn hafþe þyþa Bu 63 . " thässe thry swara hinom androm threm . . . oc thydha the samo thing, som hin thyddo " MB 1: 492 . " altaren thydher presta wald " ib. " bordhit thydher andelika födho ib. grewin vndradhe hwat drömin hafdhe thydha " ST 451 . jarlen fik at see thz huffuod. wid hans sadell hengde, oc sporde huat thz haffde at tydä Di 198 . tha sagha alle ath haghen war ille vredher, ok viste togh ey hwadh thz tydhe (vita ei hveriu geguir) ib 247 . åtföljdt af prep. mädh. thz trä haffuer ath thydhä mz the helgho kirkio Pa (Tung) 41 . - betyda, vara förebud till, båda. thetta barn thydher thik mykith meen Al 9862 . - innebära, syfta på. huat haffua tässa stena sik tyda (quid sibi volunt) MB 2: 11 . - syfta (på). med prep. af. ther aff thydher thenne latina versin MB 1: 28 .
- 4)innehålla; vara till sitt innehåll beskaffad: lyda? war thessen boken diktad swa som hon kan at dydhä (för thydhä? Cod. A som han kunne at thyda; jfr 1; Cod. F som hon kan nw lyda) Fr (Cod. B) 3223. - refl. thydhas,
- 1)betecknar, utmärkas, åsyftas. thridhia rikith aff eer . . . thz skal biwda oc budh hawa ower alla wärldina ther mz thydhes regnum groccorum MB 1: 14 .
- 2)uttydas, betyda. " sanctus a wart maal som wi lydhom almännelika, thz thydhis tho äpter rät latiiins maal renfärdogher oc faster " MB 1: 368 .
- 3)syfta (på), hafva anfseende (på). med prep. til. tros tha almänt at thz enkannelika tydhis til jomfru marie clostir j watzstenom Bir 4: 88 .