ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.3 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--þranger-av.1) ↗

þranger1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--þranger..av.1
Andra poster med uppslagsordet »þranger» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (10)

thranktthrangttrangtthrängthrängretränghresuperlthrangastertrangastrtranghaster

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

n. thrankt . thrangt . trangt . thräng Lg 33 . komp. thrängre (ack. f.) Bil 588 . tränghre (nom. n.) Gers Ars b 5. superl. thrangaster: -asta MB 1: 37 . trangastr: -ast ib 2: 149 ; - asta ib 155 . tranghaster: -asta ib 316),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)trång, smal. " han . . . innelykte sik ij þrange hulo " KL 186 . " portin är swa trangir " Bir 1: 89 . " the sama bron hon var sua mio oc thrangh af sik at han aldre saa sua litla ena bro " Pa 19 . þe sagho . . . sik sialua ganga manga stigha þranga Bu 152 . " thänne vägh var thiokker at ridha mörk ok thrang mz diwpa lidha " Iv 166 . " thit bryst är thrangher vägher gudhi " Bil 784 . MB 1: 37, 2: 149, 316 . j trangasta wägha skälen ib 155 . " eusebium lät han j kysto läggia . . . thrängre en han war thiokkir " Bil 558 .
  3. 2)som (på grund af trångt utrymme el. trång stig) är svår att passera, svårtillgänglig. thz bergh war ont ok rät langt ij hwariom wägh mykith thrangt Al 2528 .
  4. 3)trång, som har trång genomgång, som har svårt för att passera, förenad med svårighet. hielpa . . . for trangha piss (svårighet att kasta vattnet) Lb 6: 107. hielpa for brysth werk ok trangh andha (svårighet att andas) ib.
  5. 4)svår, svår att komma till rätt med, kinkig. i trångom ok uåldelikom sakom KS 27 (69, 29) .
  6. 5)tät, sådan att de särskilda delarne sluta sit tätt i hop el. liksom tränga hvarandra. öknin ok skoghin war swa trangar ok tiokkar (arcta et densa) Bir 1: 243 . trång, på grund af trängsel svår att få utrymme el. plats i. vnd mik . . . koma y selskap mz tyna helga änglar ok y blant tyna helgha wthwlada til . . . glädhi y tyna rike . . ekke warder . . . tith rike des mer tränghre Gers Ars b 5. - n. abs. ther war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm mz honum i hwseno än i iätwne Lg 33 .
  7. 6)trång, snäf, åtsittande. hwilkin mantol . . . skal wara . . . een deel thranger och släter VKR 58 . - trång, stram. thetta klädhit war ey mykt trangt (stricta) Bir 1: 144 .
  8. 7)trängande, tvingande. " utan all tillfälle nokra handa thranga thorft älle bön skal engin wärldzman älla qyunna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse " VKR 60 .
  9. 8)sträng. " gamblo laghin waro trang (stricta) ok hardh at bära " Bir 1: 79 . ib 144 . " gudh vtkräfwir swa thrangan rekinskap aff konungom . . . swa som aff almoghanom " ib 3: 306 .
  10. 9)? hafdhe han (ɔ: mannen) iämhardha waaror oc tungo som nw hawa annor diwr, tha tholde han ey widh alzskona thrangan (Cod. B krankan 535) mat som opta wäxer mällan thorna eller annor hwas thing oc meensam MB 1: 83 . - n. adv. trångt, tätt i hop, tätt vid hvarandra. the sato nakat thrangt (arcte) Bo 171 . - tätt, sammanpackadt. vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet. ok swa mykit j vidhelikhet ok sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrantk (compresse) at ey ware atskilnadhir mälla korn ok korn Bir 1: 382 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.