ömbliker1
adj.(adjektiv)fsvm--ömbliker..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
ömblikin . ömbleker . ömbleken: -leket LfK 12 . ömbligher: -lighom Mecht. Uppenb. 212. ömblegher: -legh VGL IV 15: 14. ömliker. ömeliker),
Källans artikeltext (9 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)öm mande, smärtsam, svår. o aldra sötasta (för största) oc ömelikasta sorgh (o maximus et immensus dolor) thinne hälagasta pino Su 197 .
- 2)ömskansvärd, värd medlidande, rörande. thz är väl ömblikit (pietate ac compassione movearis). huru han häntir saman klädhin siin Bo 196 . " þät var baþe faghart ok ömblekt at se þa guz riddara deldo huilken mate för martir varþa än annar " Bu 508 .
- 3)arm, nödställd, usel, eländig, hjälplös. som han hafdhe vrit thän ömblike. yttarste forlatin af gudhi. ok owir gifwin vtan hiälp Bo 196 . varkunna apostomen som swa snöppelcia flyddo. som the hafdho varit thz ömblicasta folk ib 161 . " kom fram en man formykyt ömblikin (miserimus; motsv. ställe " MB 2: 408: armber) KL 415 . " tha han her j wärldinne warhder forsmadher oc aff allom wtkastadher oc for them ömlikasta räknadher " Su 350 . " om hon ey atenast sigher mz twngonne, wtan ämwäl thro, aff innarsta hiärta, sik wara ömlikare, oc minne wärdh, än nakra andra " Bir 5: 17 ; " jfr 5, 6. "
- 4)usel, torftig, rigna. the kärlekx dygdh mik nidherbögde aff mins fadhers sköt . . . mz ömblighom kluthom (vilibus panniculis) sweptan Mecht. Uppenb. 212.
- 5)dålig, underhaltig. san ödhmiukt är, wm människian lätir sik nöghia aat thy ömblikasta (sämsta) Bir 5: 17 .
- 6)ringa, obetydlig. " hwat hälst ömbleket tingh " LfK 12 .
- 7)svag, skröplig. " ömlika nasturinna blwgligha wanskilse " Su 275 .
- 8)skröplig, enfaldig, narraktig. hwat ömblike ärom vi som kalloms människionna synir (o vani filii hominum). hwi takom fafängona for sannindina. forganglikit for vissona Bo 37 .