ömblika1
adv.(adverb)fsvm--ömblika..ab.1ömkligen, på ett sätt som väcker ömkan och medlidande. saa iak min son ömblica (miserabiliter) hängiande Bir 1: 31
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)ömkligen, på ett sätt som väcker ömkan och medlidande. saa iak min son ömblica (miserabiliter) hängiande Bir 1: 31 .
- 2)bedröfligt, ängsligt. " vm the hafdhin sannan fatikdom . . . hiolin the sik äkke swa ömblica (non adeo pusillanimi invenirentur et tristes) " Bo 65 ; jfr halda sik 7.
- 3)på ett sätt som tillhör låg el. ringa ställning, långt med. djupt. warkunna . . honom. som värdoghadhis hiit komma oc sik swa ömblica ödhmiwka (ad tantam humilatatis profundiatem decemit) Bo (Cod. B) 342 .