utbryta1
v.(verb)fsvm--utbryta..vb.1utbryta, avsöndra (jord). de 6 penningland i Ökna . . . som "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 2)utbryta, avsöndra (jord). de 6 penningland i Ökna . . . som "olaff haquonssone wtbruten waro vpa hans hustru weghna epter andris ingasson" Tunberg Sv. medeltidsreg. 374 (1440).