usal1
adj.(adjektiv)fsvm--usal..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)
osäll, osalig. - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. hwath thänker thu vsull människia thz gudh är i thinom danz SvKyrkobr 5 . thy sigher iak the jomfru wsla (infelicem) vara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan SpV 442 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
vsald Nio kap ur Bir 35 ; Mecht 124 . ysal GU C 20 s. 9 . f. vsull SvKyrkobr 5 . wsull Mecht 268 . ack. f. wsla SpV 442 . pl. f. osla MP 4: 195, 204 . best. form n. osla ib 12 . superl. vlaster . Se Sdw 2: 1325),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) osäll, osalig. - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. hwath thänker thu vsull människia thz gudh är i thinom danz SvKyrkobr 5 . thy sigher iak the jomfru wsla (infelicem) wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan SpV 442 . " moth thätta borttappade fareth ok wilsamma liknas osla mankönit " MP 4: 12 . ib 195, 204 . (?) swa skal wsal vthir fla faa hwaske krop alla skin Medeltidsord spr. S 497; jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 53: 160 ff. 3) usel, eländig, föraktlig, gemen. aduersus a um gyn wardoger onder ok ysal GU C 20 s. 9 . " j jordherike är engin swa armer oc vsald syndare " Mecht 124 . " hwat är thz arma människian är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher " ib 268 . " vdo vsal biscoper " J Buddes b 147 . " ginge somlige wth aff thet helga herscapet ok then aldra vslasta vdonem vthrykkendes fra abbatissone sidho som han tha laagh " ib 150 . " j thänna wärldinne, wsle ok fulle af ondhom lustha " SpV 494 . - gemen, nedrig. o vsald (Bir. vsal) oc osinnoghir thanke Nio kap ur Bir 35 . 5) usel, värdelös, eländig. än vsal vdo atherlaagh nakyn sweepter j synom vslom blodhe J Buddes b 151. ok figh see . . . vdonis vsla hoffudh lankt kastat fra vsla croppen ib. - Jfr osäl, väsal (äv. Sdw 2: 1066).