Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
undir1
prep. adv. · prep. och adv.(preposition · adverb)fsvm--undir..e.1Andra poster med uppslagsordet »undir» (homonymer och kompletterande band):
Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)
undervndorvnnerwnnerwndywndewndhundir nädhan
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
L: A prep. I: med dat. lel. i dess ställe ack. 1 vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el på ndedre el. undre sian av ett föremål: under. raudh skulla behalla ena bodh vndir rauidz stuffwu ATb 1: l381 1472. tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallasän tha the göras j haffweeno wnder
L: A) prep. I: med dat. lel. i dess ställe ack. 1 vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el på ndedre el. undre sian av ett föremål: under. raudh skulla behalla ena bodh vndir rauidz stuffwu ATb 1: l381 (1472). tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweeno wnder
Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
under . vndor SD 8: 229 (1362) . vnner BSH 4: 276 (1501, samtida avskr.) . wnner Trolles Jb 39 . wndy PMSkr 476 . vnde ÖGL Vaþ 32: 1; SD 6: 344 (1352, gammal avskr.) ; MP 5: 64 . wnde NMU 1: 114 ( 1438) . wndh HLG 3: 151 (1507)), *undir nädhan ,
Källans artikeltext (6 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L: A) prep. I: med dat. lel. i dess ställe ack. 1 vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el på ndedre el. undre sian av ett föremål: under. raudh skulla behalla ena bodh vndir rauidz stuffwu ATb 1: l381 (1472). tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweeno wnder seghel PMSkr 91 . 2) nedanförn vid sidan av (ett högre el. högre belgäget) föremål). väl tio tusend rytze jnnan en rota/ hiollo vnder enskogh vider en brota EK 1574 f. Sködwi "vnder skogh" RP 2: l121 l(1386). siidhiöö vnder westragötlande SD NS 3: 198 ( 1416) . knwter sagdhe sik ofta hawa fiskiath vnder for:dä sidhöö ib. - under (ett baner el. fälltecken). adam kötmangare vnder feneken (ɔ i krigstjänst?) Stock Skb 209 (1522-23). - i uttr- vara undir öghomen (öghonen), se ögha. 3) under, innanför. opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo GO 327 . oppa then tiid byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum ATb 1: 144 ( 1461) .
- 4)för att i mer el. mindre bildl. mening beteckna det varunder ngt gömmes el. förborgas: under. - under utseende av. i farin mykit wille wndher gudhlike wäntu (sub specie pietatis) Bil 352 . ST 46 . 5) under, under skydd av, i underornt förhållandet till, i beroende av, under (ngns) makt, myndighet, förfogande el. besittning. j henne (ɔ kyrkan) ok vnde henne äro alle gudz tyänara MP 5: 64 . - under. om samhörighet med större el. mera betydande egendom. skal. . . erik . . . samme hus oc grund nywte . . . med ene tompth pa malmen, som wnder hussith haffuer legat aff alder STb 5: 3 (1514). II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. till en ställning nedanför ett föremåls yta el. undre kant: under. vitne wij met wort stadhz seccreth och jncigle vittherlige hengiendes wndh thetta breff HLG 3: 151 (1507).
- 2)under, till el. i närheten av (ett högre el. högre beläget föremål). effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - i uttr. undir öghonen, se ögha. 3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns skydd, vård, makt o.s.v.: under, till el. i underordnat förhållande till, under el. till (ngns) makt, myndighet, vård el. besittning. giwer iak henne fullä makt mit godz i kindarum ater vnder sik och hennä arwa aterlösä SD 8: 24 ( 1361) . ib 43 ( 1361) . JämtlDipl 142 (1391-1406). han löste . . . thet . . . öris land jordh aff . . . kränklingis kirkio ok jn wnder wart kloster NMU 1: l83 (1399). han skal giwa tua peniga oc ena mark smr wnde min gaard ib 114 ( 1438) . huilket . . . peyter . . . kende sigh plat altzamantz annameth haffue . . . j sine fulle anname vnder sine hender STb 4: l91 (1505).
- 4)för att beteckna det vartill ngn förbindes el. förpliktas, bestämmelse varunder ngn kommer o.s.v.: under, till. tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde frälse SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). hans . . . skal ga wnder en annen ny borgen för the c mark STb 5: 66 (1515).
- 6)adv.vid, vid äventyr av, vid straff av, vid vite av. forbiuthum allom mannom vnder xl marka sak at hindra . . . thet sama goz NMU 1: 59 ( 1357) . bepligte wij [oss] . . . widt äre oc redelighet oc wnder all then pligt, neffst oc [straff, som] bör at gonge effter lagen offuer otrog[n] ne wndersate . . . at wij skule holle stocholms [stadh hans nadhe open fore STb 5: 312 (1520, Kop). 9) under (ngt ss garanti för el. bekräftesle av ngt), med. lvndormit jnsegle SD 8: 229 ( 1362) . 11) bland. - mellan. undir sik, mellan sig, sinsemellan. bad han . . . biscop henric oc capitulum . . . at the wille werdis ransake om thet breffvet under sig om the therom haffde nogon twäkemol HSH 16: 94 ( 1527) . B) 2) undetill, på undersidan. FM 76 (1483, daniserande) . 3) under, därunder, av mindre storlek. ther thegane ära vndher (ɔ: under det angivna måttet 28 alnar) SD NS 2: 797 (1414, gammal avskr.) .
- 4)under, inunder, på den inre sidan. lgiwer jak . . . conuentone i risaberg myn swarta kiurtel, hwiit wnder NMU 1: 110 ( 1434) . ATb 1: 222 ( 1461?) . ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395 (1482).