tilhäfdha1
v.(verb)fsvm--tilhäfdha..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
*tilhäfdha sik , tillägna sig, sätta sig i besittning av. Jfr Sdw 2: 1315. - part. pret. *tilhäfdadher, som man (orättmitigt el. obehörigt) har satt sig i besittning av. thz händhir opta, at tolkin tilhäfdahir kärlekir (usurpatus amor familaritatis) . . . giffwer rwmpth loff, til the thing, som olofflik äru SpV 88 .
Källans artikeltext (0 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk moderniseringDenna post saknar separat <Sense>-element i Språkbankens XML-fil. Hela det bevarade källinnehållet återges i form- och beläggshuvudet ovan.